Kan Greiders slaveripolitik ge välfärd?

Slaveri i modern tid har prövats grundligt och metodiskt i f.d. Sovjetunionen, efter inspiration från försöksverksamhet i Nazityskland, och ledde som bekant inte till välfärd. Åtminstone inte till den välfärd som vi har i västerlandet och som Greider nog också han menar är vad som kan kallas välfärd. Det är inte svårare än så.

"avskaffa välfärdsstaten" skriver du Unné, som om folket, de breda lagren, skulle gå med på något sådant. Vi lever trots allt i en demokrati där majoriteten har det avgörande inflytandet. Och de flesta inser att det krävs en beskattning efter bärkraft om alla ska kunna få sina legitima behov tillgodosedda. Solidarisk betalning med andra ord. Du ser altruism som något ont i sig och inser inte att du därmed förlorar all moralisk trovärdighet.

Till Solidar #2: Förnekar du att begreppet "slaveri" definieras som "påtvingad tjänstgöring åt andra"? Om inte, måste du erkänna att välfärdspolitiken medför slaveri. Du skriver att välfärdspolitiken är moraliskt berättigad därför att den stöds av en majoritet, och därför demokratisk. Ja, välfärdsstaten är demokratisk. Den har genomdrivits genom röstning, i god demokratisk ordning. Men kan du verkligen mena att *slaveri* är moraliskt OK, om bara den är demokratisk? Skulle nazismen vara moraliskt OK; om den hade genomdrivits genom röstning? (Och egentligen genomdrevs faktiskt nazismen genom röstning, Hitler *valdes* till makten, han kom inte till makten genom någon våldsam kupp eller revolution). Skulle du argumentera att det vore moraliskt OK att gasa ihjäl alla judar, om beslutet att göra så bara var demokratiskt? Ursäktar demokrati omoral m.a.o.? Har en majoritet rätt att göra omoraliska, och rentav rättsvidriga saker?

Vem lever i slaveri i Sverige? Får inte i princip alla en lön enligt fackliga avtal? Demokrati är inte bara rösträtt, den innebär allas lika rätt till alla mänskliga rättigheter. Bl.a respekt för minoriteter. Detta förutsätter altruism från den folkvalda statsmaktens sida eftersom många är för svaga för att hävda sina rättigheter. I vilken mening innebär välfärdsstaten "omoral"?

Till Solidar #4: "I vilken mening är välfärdsstaten omoralisk" (en liten omformulering av din fråga, Solidar)? Jag har förklarat ingående varför välfärdsstaten är en moralisk obscenitet i ett stort antal artiklar här på Newsmill (och även i många artiklar som Newsmills redaktion tyvärr har refuserat). Några av mina bästa artiklar om vad som är felen med välfärdsstaten är dessa - http://www.newsmill.se/artikel/2009/08/27/ratt-pensionarerna - http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/30/lysenkoism-i-den-socialistiska... - http://www.newsmill.se/artikel/2009/10/03/migrationsverket-ville-utvisa-... . Jag har också behandlat frågan om välfärdsstatens ondska i en artikel på min blogg. Artikeln finns här - http://henrik-unne.blogspot.com/2010/03/bor-vi-aga-pensionarerna.html .

Jag håller med Hunne. Vi förslavar även våra barn som har skolplikt. Dom tvingas enligt lag slava år ut och år in i skolan utan att dom valt det själva för att efter skolan hamna i försvaret och slava ett år till.

Nu blommar det sannerligen. Välfärdsstaten finns till för att (och endast för att) garantera just frihet för dess invånare. Att garantera en skolgång, en vårdsektor och en infrastruktur som inte är beroende av andras välvilja utan något som alla har rättighet och frihet till att nyttja.

Kapitalism är tvång i dess renaste form. För det första så finns det ingen möjlighet för dig i ett kapitalistiskt samhälle att INTE jobba. Eftersom all den samlade makten i detta fall utgörs av pengar och pengar by convention uppstår genom arbete så kommer varje individ att tvingas jobba (förutsatt att denna inte har tur och har fötts med en farsa som är VD för Sony Ericsson som betalar för hans/hennes liv). Det medför i sin tur att folk kommer bli så desperata att de tar vilket jobb som helst till vilken lön som helst, bara för att klara sitt levebröd. Det kommer att handlas med deras arbetskraft hit och dit på en världsomspännande marknad där de inte har något som helst att säga till om. De kommer hela tiden att flyttas som boskap till det ställe som är mest lönsamt för tillfället. Är inte DET slaveri, så är inget slaveri.
För det andra har den en inneboende mekanism som skapar tillgångsklyftor i samhället. Motsättningarna mellan de som då har och de som inte har uppstår lika spontant som ett jubel på Råsunda efter ett AIK-mål. Det blir skillnad på herrskap och tjänstemän. Det gör folk väl så förbannade som att de skulle "tvingas" att arbeta på ett vårdhem under några månader.

P.S. Jag tycker inte heller att Göran Greiders förslag var bra. Ditt snedsteg är dock tyvärr ännu större.

Du, Unné, verkar ha missat det mest grundläggande i den upplysta och humanistiska revolution som sedan 1789 svept över världen. Den amerikanska konstitutionen börjar med orden "We the people.." och signalerar redan där en solidaritet mellan alla medborgare. Den föregriper Marx ord om "från envar efter förmåga, till envar efter behov". Nu har USA blivit det västerländska land som sämst lever upp till denna devis, men om Obama får åtta år på sig kan han kanske göra sitt land till ett verkligt civiliserat land i stil med de europeiska demokratierna. Och grunden är att varje människa har ett lika stort värde som varje annan. Med din modell har man bara det värde ens pengar ger en. Ett i sanning barbariskt samhälle skulle bli resultatet där de icke produktiva tjuvarna på Wall Street skulle roffa åt sig all tillgänglig "välfärd" medan övriga skulle dö tidigt i sjukdomar eller svälta ihjäl. Och du talar om omoral!

"Vi måste m.a.o. avskaffa välfärdsstaten, och införa det kapitalistiska systemet, där allt arbete är otvingat, och angreppsvåldet är bannlyst!" Kapitalism utan välfärdsstat är just det som leder till slavarbete. Är det någon i USA som "otvingat" har 2 heltidsjobb där han/hon tjänar precis tillräckligt mycket för att överleva (om man inte blir sjuk då)? Nej, de som gör det är tvungen att göra det för att det inte finns någon välfärdsstat i USA.

Till B. Henrik Jonsson #7: Det är faktiskt själva verkligheten som "tvingar" dig att arbeta, *om* du vill äta (Lenin hade rätt om att den som inte arbetar kan inte räkna med att äta. Det är samma sak som med gravitationslagen. Den "tvingar" dig att falla till marken och dö, om du hoppar av taket på en 100-vånings skyskrapa. Betyder det att du inte är fri? Jag säger att också faktumet att du inte kan låta bli att arbeta, utan att dö, inte heller innebär att du inte är fri. Du kan aldrig bli fri från verklighetens absolutism, oavsett hur mycket du förtrycker producenterna (och att förtrycka producenterna är vad *socialisterna* gör, inte vad kapitalisterna gör).

Till Solidar #8: Du säger att alla människor skall ha "samma värde", och det är uppenbart att vad du menar är att de skall tillerkännas samma *moraliska* värde. OK, tycker du att du själv och Adolf Hitler har samma värde? Det tycker inte jag, trots att jag tycker att du är en dålig människa. Jag anser att du och Adolf Hitler har olike stort värde. Adolf Hitler var en mycket sämre människa än vad du är, på samma sätt som du är en mycket sämre människa än vad exempelvis sådana produktiva giganter som Henry Ford, John D. Rockefeller och Thomas Edison var.

Till Halbe Huitema #9: Trots att du inte tycks ha märkt det *är* dagens USA en välfärdsstat. Vad kallar du sådana saker som Medicare, Medicaid och skattefinansierade offentliga skolor t.ex.?

Olika människor är födda med olika potential och barndom och ungdomstid präglar en människa för livet - därför är det helt fel att gradera människors värde efter vad de förmår prestera. Vi har alla samma värde, eller ännu hellre: vi har envar ett absolut värde vilket gör jämförelser mellan oss till en fascistoid verksamhet. Det råkapitalistiska samhälle du målar upp är det mest omänskliga jag kan tänka mig. Var och en gör så gott man kan - mer kan ingen begära.

Till Solidar #13: "Vi har alla samma värde" skriver du. Så du tycker att du själv och exempelvis Adolf Hitler är moraliskt likvärdiga? Jag tycker att du förolämpar dig själv å det grövsta. Trots att jag inte tycker att du är en anständig människa. Men varför tycker du att jag är "fascistoid" bara för att jag uttalar *orden* att du (Solidar) inte är en anständig människa? Har du en så bräcklig självkänsla att du känner din värld rasa så fort någon snubbe säger något kritiskt om dig? I USA, där jag växte upp, hade de ett väldigt bra ordspråk, som löd - "Sticks and stones will break my bones, but words will never hurt me!". Jag tycker att det är ett väldigt bra ordspråk. Det uttalar idén att en människa med självaktning inte skall bry sig om så mycket vad andra människor tycker och säger.

Intressant artikel igen av Henrik Unné. Bra att någon argumenterar emot alla dessa socialister som finns över allt i det svenska samhället. Nu är det ju inte bara värnplikt eller skolplikt som är slaveri och förtryck, utan även skatt är ett förtryck och i Sverige ett 50% slaveri.

Skatt är inte heller någon frivillig sak som medborgare kan välja att betala frivilligt, utan det är under hot om fängelse och konfiskation som staten tvingar individen att betala.

Det vore bra med en stat som kunde försörja sig själv och inte behövde tvinga av medborgare pengar med våld. Fast det finns inga tankar någonstans åt det hållet.

Det du, Unnè, sysslar med kallas demagogi. Ytligt sett gör du logiska slutsatser men i själva verket ljuger du. När jag säger att alla människor har ett absolut värde så likställer jag inte alla moraliskt sett. Även parkbänksalkoholister har ett absolut värde oavsett vilka brott de gjort sig skyldiga till. Det du står för är en fascistoid människosyn där människovärdet är graderat efter hur väl man lyckas i en rent kapitalistisk samhällsform. Om någon kan jämföras med Hitler så är det du.

Mycket bra artikel Unné!

Man kan dessutom fråga sig varför Greider mfl vill stanna just där, vid en ettårig "tjänstgöring"? Om det är människors moraliska skyldighet att tillgodose andras behov, varför då inte inrätta hela samhället efter detta, varför inte i så fall införa en tioåring eller rentav livslång tjänstgöring, där människor arbetar med det som staten tilldelat dem, där människors olika behov utgör grunden för vad folk skall arbeta med?!

Vad skulle vara moraliskt felaktigt med ett sådant förhållningssät, enligt altruister och socialister?!

Till Solidar:

"Det du står för är en fascistoid människosyn där människovärdet är graderat efter hur väl man lyckas i en rent kapitalistisk samhällsform"

Jag förstår inte riktigt var fascismen kommer in i bilden? Alla människor bör vara lika inför lagen och bedömas som människor, individer, utifrån de handlingar de utför. En mördare är en mördare oavsett hudfärg, etnicitet, religion, sexuell läggning, kön osv. Men det är klart att hans handlingar, hans brott, gör honom mindre värd än en människa som inte mördat, som levt sitt liv och skapat sin lycka utan att kränka andra. Eller håller du inte med om detta?

Det blir så märkligt då folk börjar prata om fascism i detta sammanhang. Kapitalism är ett system som innebär att människors rättigheter (alla människors rättigheter) respekteras och att människor frivilligt byter värden med varandra, där frivillighet istället för våld och tvång råder. Håll isär begreppen.

Fascism är att gradera olika människors värde istället för att tillskriva varje människa ett absolut värde oavsett prestationer eller andra omständigheter. Renodlad kapitalism innebär att bara den som har råd får alla sina behov tillgodosedda. I ett kapitalistiskt samhälle som det amerikanska eller det kinesiska är det rena tillfälligheter som avgör om man får sina fundamentala behov tillgodosedda. Rent slumpartade omständigheter som födelseort - land eller stad - eller vilken intelligens man är född med, hur bra ens grundskoleutbildning är etc. Anser ni verkligen att en sådan ordning är moraliskt acceptabel?

Jag konstaterar att du står svarslös.

Till Johnny Andersson #15: Jag håller med dig att beskattning innebär slaveri, då skatterna drivs in med tvång (det är ju utsikten att sättas i fängelse om man vägrar att betala, som gör att man är *tvungen* att betala sina skatter, vare sig man vill eller inte). Jag anser att staten behöver få in pengar för att finansiera försvaret och rättsväsendet (staten skall inte syssla med någonting annat än dessa verksamheter, om innebär utövning av *försvars*våld mot busar). Men pengarna som staten behöver skall inte erhållas med tvång, då tvång är slaveri.

Filosofen Ayn Rand hade ett genialt förslag på en metod för att finansiera en nattväktarstats verksamhet (d.v.s. försvaret och rättsväsendet) *utan* något tvång. Hennes lösning var, i korthet, att införa en sorts försäkring. Statens verksamhet skulle finansieras med försäkringspremierna som flöt in till den. Det som skulle försäkras skulle vara skyddet av ingångna kontrakt, som ju måste utföras av det statliga rättsväsendet. Rands idé var att alla företag och medborgare som ville att staten skulle skydda dem mot kontraktsbrott, på t.ex. anställningskontrakt, hyreskontrakt, affärsavtal, patent, leasingkontrakt o.s.v. skulle få betala några promille av omslutningen på kontraktet årligen till staten. Medborgarna och företagen skulle vara fria att vägra att betala denna blygsamma försäkringspremie om de inte ville betala den. Men då skulle staten också underlåta att agera om de utsattes för kontraktsbrott på det kontrakt vars försäkrigspremie de hade valt att inte betala.

Ayn Rand räknade med att i ett modernt samhälle, ingår medborgarna och företagen så många och så omfattande kontrakt, att intäkterna från en sådan här "kontraktsförsäkring" skulle räcka väl för att finansiera de relativt begränsade utgifterna för rättsväsendet och försvaret. En nattväktarstat skulle givetvis inte sluka tillnärmelsevis lika mycket pengar som dagens svenska välfärdsstat!

Ayn Rand presenterade denna geniala idé i en essä "Government Financing in a Free Society". Om jag minns rätt finn den essän publicerad i essäsamlingen "The Virtue of Selfishness". Jag rekommenderar varmt den essäsamlingen. Men egentligen är *allt* som Ayn Rand skrev läsvärt. Hon var en av alla tiders största genier. Ayn Rands böcker finns hos www.adlibris.se , och också hos www.aynrandbookstore.com . Ta gärna en titt på vad Ayn Rand hade att säga, Johnny!

Till Solidar #16: Nejdu, jag är varken svarslös (#19) eller fascistoid (#16). Jag konstaterar att vissa människor, t. ex. en hederlig arbetare eller en hederlig kapitalist, är bättre människor, moraliskt sätt, än andra, t.ex. brottslingar och diktatorer. Jag menar dock samtidigt att *alla* människor, oavsett sådana ovidkommande faktorer som hudfärg, språk, religion, kön, sexuell läggning, handikapp o.s.v. har precis samma oförytterliga rättigheter.Om du brydde dig om att läsa litet historia, och tänka igenom frågan, skulle du upptäcka att det är *kollektivismens* företrädare, inte kapitalismens företrädare, som inför olikhet inför lagen, den egentliga rättsvidriga ojämlikheten.

Och om du tror att jag påstår att bara rika människor är värda något, kan jag berätta en sak - jag är själv pank. Jag har nästan inte ett spänn just nu. Jag hade flera miljoner för några år sedan, då jag hade varit en sparsam människa hela mitt liv. Men för ca. 3 år sedan blev jag kär i en kvinna. Hon gick i säng med mig, och när jag friade till henne sade hon "Ja, jag vill gifta mig med dig.". Men sedan visade det sig att hon var en sol-och-vårare, som hade sex med mig endast i avsikt att lura mig på mina pengar (så hon var en hora). Och hon lyckades, tyvärr.

Nu är det så att jag ingalunda tycker att jag själv är en dålig människa, bara för att jag saknar pengar. En människas moraliska värde beror, i mina ögon, på hur mycket hon anstränger sig för att tänka och fatta verkligheten som hon lever i, inte på hur mycket pengar hon har. (Jag misstänker att du själv, Solidar, är en av dem som tycker att en människas värde beror på hur mycket pengar hon har, fast du tycker att en människa är *dålig* om bara hon har mycket penger - eller hur?)

Jag anser att jag själv är en alldeles förträfflig människa, då jag har återhamtat mig från en psykos, som jag drabbades av då jag var tonåring, och jag har sedan lyckats med bedriften att, trots mitt handikapp, lära mig det svåra ämnet filosofi, och har blivit en av en handfull pionjärer, som har injicerat objektivismen in i den sjuka svenska kulturen. Och det har varit ett hästarbete som jag har ägnat mig åt i 30 år, att sprida objektvismen i Sverige.

Johnny G-sson #17: Du har alldeles rätt. Du har huvudet på skaft, till skillnad från Solidar. Ja, om slaveri är ett bra sätt att skapa välfärd, varför inte då, som du frågar, göra den "sociala värnplikten" till något livsvarigt? Varför bara göra människor till välfärdslavar under futtiga 1 år av deras liv? Greider vågar inte vara konsekvent, därför att han vet innerst inne,att det han förespråkar är ondska!

Unné, det största tvång en människa utsätts för är de tvingande omständigheter man är född in i och uppvuxen med. Att försöka utjämna dessa skillnader och ge samtliga barn en fair chance att lyckas i livet och kunna förverkliga sin potential - det kallar jag ett moraliskt högtstående samhälle. Att garantera alla medborgare deras mänskliga rättigheter - det är ett människovärdigt samhälle. Till och med konservativa republikaner begriper detta bevisat av No Child Left Behind-programmet i USA. Libertarianer som du har inget människovärdigt politiskt program att komma med och förtjänar därför ingen politisk respekt. Trots detta har även du ett absolut värde som måste respekteras, vilket en viss Jesus visade med berättelsen om den barmhärtige samariern. Eller tycker du kanske att han skulle låtit den döende medmänniskan dö? Att han fick skylla sig själv? Om du inte tycker det vore värdigt borde du omfamna den starka välfärdsstaten som förmår hjälpa oss när vi behöver det. Tog du dig ut ur psykosen helt på egen hand?

Skulle oerhört gärna vilja se, den socialistiska åsiktsmaskinen Göran Greider torka spyor, städa toaletter, tömma sopor et cetera.
Av detta skulle göras ett videoklipp, för publicering på Youtube.
Skulle bli en veritabel hit!

http://larssjogren.wordpress.com/

Till Solidar #23: Hur kan *verkligheten* utsätta dig för tvång, Solidar. Har verkligheten en egen vilja, och väljer verkligheten ibland att vara elak och skada människor? Nej, du är inte utsatt för något tvång eller förtryck för att du är underkastad exempelvis gravitationslagen. Begreppet "tvång" kan endast appliceras på omständigheter som *människor* har ställt till med. T.ex. om staten, som består av människor, spärrar in dig i ett fängelse, därför att du har vägrat betala skatt för att finansiera den parasitära välfärdspolitiken, *då* har du utsatts för tvång, våld och förtryck!

Till Lars Sjögren #24: Vi kommer naturligtvis aldrig att se Göran Greider torka några spyor, eller städa några toaletter. Han är, precis liksom de allra flesta övriga socialister, en parasit.

Du väljer att medvetet missuppfatta mig. Självklart menar jag att "Begreppet "tvång" kan endast appliceras på omständigheter som *människor* har ställt till med." Dit hör föräldrar och deras kulturella tänkesätt, födelseort, barnaår - lyckliga eller inte; fostran - min var seriösaste tänkbara på gott och ont, skolår, mobbning, resulterande i svag eller stark självkänsla, kreativ eller destruktiv mot sig själv eller andra, etc. Jag tvekar om jag ska uppfatta dig som en seriös debattör.

Varför är Unné oseriös då han tar dig på orden? Det är du som pratar om skillnader i uppväxt och förutsättning osv. Men människor har olika förutsättningar, på massa olika sätt och vis, inget konstigt med det. Man kan naturligtvis med hjälp av våld och tvång försöka eliminera dessa, det finns det ju som bekant politiska ideologier som vill göra, och försök att göra detta har gjorts i stor skala under förra seklet, med mord, terror och fattigdom som följd.

Du talar om "människovärdiga politiska program", men att bygga ett samhälle som bygger på våld och tvång där man gör människor till varandras slavar är väl knappast en "människovärdig" idé. Hellre då ett samhälle där människor tillåts att leva som människor och berika sig själva (och varandra) genom frivilliga utbyten av värden, genom fria överenskommelser istället för våld, ett samhälle som konsekvent försvarar VARJE människas rätt till sitt eget liv. Det om något är väl ett "människovärdigt" politiskt system.

#28John
Med inskottet: (och varandra) måste du mena relationer bestämda av släktskap/arv, vänskap, skuld, eller möjligen välgörenhet. Därmed faller den människosyn som säger att envar har ett absolut värde. Den svenska statsindividualismen, däremot, är den hittills mest högstående samhällsformen där envar kan välja att förverkliga sin potential, individuellt eller i ett fritt valt kollektiv som exv ett forskningslag eller ett aktiebolag. Det är ett fritt och människovärdigt samhälle. Att arbeta är ett livsvillkor för oss alla som är arbetsförmögna. Det är inte mycket att göra åt. Möjligen skulle man kunna säga att vi är själva livets slavar.

Till Solidar #27: Vem våldför sig på mig om jag föds till fattiga föräldrar? Mina föräldrar? Mina grannar? Någon främling på gata? Barnmorskan som lottsade mig in i världen?

Och hur skall du kunna "rätta till" denna "orättvisa" utan att i din tur våldföra dig på andra oskyldiga människor - de som du med våld tvingar att finansiera dina "omfördelningsprogram"?

Till Solidar #29: Du menar alltså på fullt allvar att jag inte respekterar ditt människovärde om jag *inte* omhändertar dig? Du måste ha en låg självaktning om du trängtar efter att för dig obekanta främlingar som jag skall omhänderta dig.

Ett. Det är ingen som våldför sig på mig, våldet består i de tvingande omständigheter, fattigdomen, där ett rent kapitalistiskt samhälle bara slumpvis ger mig chansen att få den utbildning där jag kan utveckla mina bästa ambitioner, min potential. Den slumpmässigheten är ovärdigt ett samhälle som kallar sig humanistiskt. Se USA, Kina, Zimbabwe. Sverige är bättre.

Två. Så om du får en dödlig sjukdom som kostar en förmögenhet att bota så tycker du inte det är rätt att bli omhändertagen med hjälp av skattepengar? Är det värdigt ett civiliserat samhälle att inte alla sjuka får den högst kvalificerade vården? Att inte få sina tvingande behov tillgodosedda. Se USA igen. Eller Kina. Eller Zimbabwe. Sverige är bättre.

Till Solidar #32: Så "våld" är detsamma som "tvingande omständigheter". Så jordklotet utövar våld mot dig när dess gravitationskraft gör att du faller ner till marken och dör, om du hoppar från toppen av en skyskrapa? Eller vattnet utövar våld mot dig, om du ramler in i en sjö, och drunknar? Du är löjlig.

Och vad det gäller svåra sjukdomar - nej, jag anser inte att staten skall med våld tvinga andra människor att betala min sjukvård. Det är inte moraliskt, och det ligger inte heller i mitt intrese. Se min artikel "Lysenkoismen i den socialistiska sjukvården" här på Newsmill. Där förklarar jag vad statens ansvar för psykvården betydde på 1940-talet, 1950-talet och det tidiga 1960-talet (en ledtråd - det handlar om lobotomierna).

Du, Unné, gör dig själv löjlig när du låtsas missförstå vad jag menar med tvingande omständigheter. Jag skulle kunna nämna en lång rad omständigheter - se kommentar 27 - vi inte har någon makt över, men det räcker med att nämna de förutsättningar för våra liv som bestäms av våra gener, syskon, föräldrar, sjukdomar, olyckor etc. Våra liv är i högsta grad beroende av de historiska omständigheter in i vilka vi är födda. Kommentar 32 ger exempel på hur vi påverkas av vilket land vi är födda och uppvuxna i. Trots dessa mycket enkla och logiska förklaringar envisas du att komma med nonsens som inte hör hit. Du är en oseriös debattör, för att inte säga löjligt oseriös. Men kanske finns det en logik i att du tar till så demagogiska debattknep; du har helt enkelt inga motargument man kan ta på allvar.

Soliday #34: Jag "låtsas" inte "missförstå" dig. Jag bara "take you straight". Om du är utsatt för "orättfärdigt tvång", för att du inte föds med en lika bra hjärna som exempelvis Bill Gates, och du därför inte blir lika rik som honom, då måste du rimligen också mena att du är utsatt för orättfärdigt tvång för att du faller till marken och dör när du hoppar från toppen av en skyskrapa. Jag bara tillämpar logik på dina resonemang för att visa hur absurda de är.

Vad du ägnar dig åt, Solidar, är att använda verkllighetens absolutism som en ursäkt för att rättfärdiga mänskligt förtryck. Det är ett gammalt knep som socialister länge har använt.

Jag har inte använt begreppet "orättfärdigt tvång". Punkt. Du däremot använder dig av illegitim demagogi, vilket gör att hela ditt resonemang faller platt till marken. Demagoger har funnits sedan logiken uppfanns/upptäcktes av Thales och Sokrates och den senare har visat hur den kan användas på ett legitimt respektive ett illegitimt sätt. Du tillhör den senare sorten och förtjänar därför bara förakt.

För övrigt, Unné, är jag inte socialist utan socialliberal. Du har fel på alla punkter.

Till Solidar #37: OK, du är inte socialist, du är socialliberal. Du vill m.a.o. inte vara en *konsekvent* socialist. Du vill äte din altruistiska kaka, men ändå ha den kvar. Att du är en socialliberal innebär att du är en halvsocialist. Och det innebär att du likväl har svalt åtskilligt av det socialistiska, d.v.s. altruistiska, giftet.

Eftersom vi alla är beroende av varandra och påverkar varandra i ett intrikat samspel med hela biosfären, så tror jag på behovet av solidaritet, samtidigt som jag tror på företagsamhet och marknad, en blandekonomi som den svenska eller europeiska. Den amerikanska ekonomin ställer miljoner människor utanför välfärden. Det är ovärdigt ett modernt samhälle som annars hävdar varje människas absoluta värde.

Till Solidar #39: Människor är inte samma slags varelser som myror eller bin. Vår välfärd påverkas visst av andra människors val. Men i grund och botten är varje människa ansvarig för sitt *eget* liv. Det är inte min skyldighet att göra dig lycklig, Solidar. Jag är inte ens skyldig att se till att du överlever. Om jag vore det, skulle jag vara din slav. Och det är därför alla varianter av socialismen alltid orsakar misär och död - socialismen gör människorna till varandras slavar, genom att göra varje människa ansvarig för sina medmänniskors välfärd. Ömsesidig slaveri leder inte till ett paradis på jorden, som kollektivisterna hade inbillat sig - det leder i stället, logiskt nog, till ett helvete på jorden.

Med lite distans till vår debatt ser jag att jag begått ett fel i post #36 som jag ber om ursäkt för, nämligen orden: "och förtjänar därför bara förakt". Det är ett personangrepp, som jag underkänner när andra begår det. Det borde ha stått: och din argumentation förtjänar därför bara förakt (eftersom den är demagogiskt uppbyggd).
Men du trampar på i ullstrumporna; nu menar du uppenbarligen att den demokratiska socialism som format Sverige skapat "ett helvete på jorden".

Till Soiidar #41: Ja, jag menar att väflärdsstaten som den moraliskt depraverade majoriteten av svenska folket har röstat fram har skapat "ett helvete på jorden". Fråga offren för skatteförtrycket, fråga offren för lobotomierna (som orsakades av socialismen i sjukvården) och fråga offren för de kommunala daghemmen (d.v.s. barnen som mår så dåligt att de blir psykiskt sjuka).