Skolan

Francisca Cavani om Skolan

En skola för alla eller för vissa?

Publicerad: 2010-04-10 12:04, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11

När man möter påståendet, Skolan skall vara till för alla och inte en skola för alla, väcks många tankar. Min första är att det handlar om allas rätt till utbildning och val av skola. Kvalitén på utbildningen ska inte avgöras av t.ex. ekonomiska eller sociala skillnader.

1 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Jag har precis påbörjat lärarutbildningen vilket har öppnat upp mina ögon för många "problem" i dagens skola och självaste utbildingen, bland annat alla motsägelser vi som lärarstudenter dagligen möter.

Folkskolan inrättades i städerna på 1800-talet i samband med urbaniseringen och bl.a. i syfte att sysselsätta barn och ungdomar som drev omkring sysslolösa. Spridningen av farliga idéer fruktades och "en skola för alla" blev ett sätt att förhindra detta. Barnen placerades i en miljö där den rådande ordningen kunde upprätthållas och vidare-föras. Den allmänna folkskolan var i praktiken en fattigskola då barnen till de rika sattes att studera i läroverket, skola och utbildning var alltså en ekonomisk fråga.
Det finns likheter i dagens samhälle. Den allmänna uppfattningen tycks vara att skolor i förorten håller lägre standard och att eleverna där är oseriösa. Problem som skolk, avhopp och låg ambition läggs på invandrare eller barn till invandrare som utgör majoriteten på dessa skolor. Är kvalitén på utbildning fortfarande en fråga om ekonomiska förutsättningar? Vidare fyller skolan samma kontrollfunktion som förr, man vill fostra demokratiska medborgare, eller mildare uttryckt, "främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar" Genom skolplikten blir det alltså allas rätt, eller skyldighet att delta i denna utveckling, detta talar för att vi både har en skola, för alla och att skolan är för alla. I den bemärkelsen låter det positivt i mina öron, en gemensam grund för alla barn, med samma mål och innehåll. Det öppnar dock upp för en annan typ av resonemang kring påståendet, nämligen, är det rätt att vi har en skola för alla? Är det rättvist att man ställer samma krav på alla elever, när deras grundförutsättningar skiljer sig? David Kolb myntade uttrycket om olika inlärningsmetoder och framhöll vikten av att premiera olika inlärningssätt. Om skolan endast premierar ett, så missgynnas alla som inte kan ta till sig kunskap på det sättet och detta skulle leda till att en skola för alla egentligen är en skola för vissa. Det skulle kanske rent ut kunna kallas diskriminerande?

Genom att sätta fokus på att individualisera undervisningen efter behov har man sett till att skolan är mer för alla, det är en process under utveckling, men med tanke på all existerande litteratur inom området så uppmärksammar man, i alla fall i teorin, detta problem. Slutligen, en annan viktig aspekt är frågan om rättvisa och begreppet kunskap, reflekterar betygen som sätts i dagens skolor elevernas verkliga kunskaper eller kan det vara så att betygen faktiskt är missvisande? Hur värderar man egentligen kunskap? Genom standardprov baserade på kursplanerna premieras faktiskt en viss typ av kunskap och om man inte behärskar stoffet som förväntas får man underkänt, även om eleven har andra relevanta kunskaper i ämnet.

Sammanfattningsvis kan man säga att det finns mycket motsägelser när man diskuterar skolan, mängder av kritisk forskning, litteratur och praktisk erfarenhet men utan konkreta åtgärdsförsök. Jag frågar mig om ambitionen till förändring verkligen existerar eller om Bourdieus teori om att eliten utnyttjar utbildningssystemet för att befästa sin ställning faktiskt är en verklighet.

Francisca Cavani (2 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/20849

1 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Damberg införa obligatorisk undervisning som ger dem en möjlighet att nå godkänt. Enligt deras erfarenhet ger sommarundervisning att sex prövningar av tio ett godkänt betyg. Tyvärr så var det endast 3.9 procent av totala antalet i 7:an till 9:an som deltog, med totalt 12 procent som inte nådde målen, med andra ord endast en tredjedel av dem som borde deltagit i sommarundervisning deltog de facto i sommarundervisningen. Detta ger förvisso en del stöd åt Margareta Pålssons argument att de som uteblir under terminerna också uteblir i sommarundervisningen.
cam balkon
alüminyum

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Incidentberedskapen

Politik och PR

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Skolan

En skola för alla eller för vissa?

Om författaren

Länka till Blogg

Skolan

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar