Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Världens bästa ungdomsland?

Karin Ekenger om Världens bästa ungdomsland?

Så fick Holland fler jobb och ett rikare folk

Små löneökningar, hårdare regler för förtidspension, bättre dagis och enklare regler för företag ligger bakom jobbsuccén i Nederländerna. Det skriver Karin Ekenger, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.


Om författaren

Karin Ekenger är arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.

 

 

 

Nederländerna har lägst arbetslöshet i EU, också för ungdomar. Dessutom i kombination med ett högt arbetskraftsdeltagande.

Men för mindre än tio år sen var bilden en helt annan, Nederländerna hade stora problem. Först från 2007 kom ekonomin tillbaka på rätt spår. Sysselsättningen ökade mer än genomsnittet inom Eurozonen och antalet människor som var beroende av bidrag minskade för första gången på tio år. De offentliga finanserna var på plus och de flesta fick mer pengar i plånboken.

Så vad ligger bakom Nederländernas jobbsuccé?

Ett målmedvetet och uthålligt arbete med politiska reformer på många olika områden samtidigt med utgångspunkten att de ska bidra till fler jobb och fler människor i jobb. Och ett brett samförstånd i samhället kring behovet att genomföra förändringar. Grunden lades genom en mängd radikala reformer med start 2003.

Den nederländska regeringen fick med sig arbetsmarknadens parter på behovet av förändringar. Arbetsmarknadens parter insåg också behovet av löneåterhållsamhet för att göra Nederländerna mer konkurrenskraftigt. Tidigare hade löneökningarna under tio års tid legat över genomsnittet inom Eurozonen.

En sjuklönereform genomfördes kompletterad med ett nytt regelverk för sjukskrivning där fokus las på arbetsförmåga snarare än på vad man inte kunde göra. Också förtidspensionärer under 50 år fick pensionen omprövad medhänsyn till arbetsförmåga. De strukturella förändringarna i systemet ledde på fem år till att inflödet till förtidspension minskade med tre fjärdedelar. På längre sikt väntas en halvering av antalet personer med förtidspension.

Förändringar av arbetslöshetskassan skedde gradvis med kortare ersättningstider och ökad betoning på att hitta jobb. Även om arbetslösheten också före reformerna var ganska låg har den minskat avsevärt.

Socialtjänsten har fått färre regler och större möjligheter till mer individualiserade insatser vilket lett till en minskning av antalet socialbidragstagare.

Barnomsorgen har byggts ut och garanterar barn och föräldrar tillgänglighet till en låg kostnad. När fler arbetar kommer också ett ökat behov av ledighet under yrkeslivet för olika ändamål. Under 2006 introducerades därför en möjlighet för enskilda att skattesubventionerat spara pengar för att kunna finansiera frånvaro till exempel på grund av vård av anhörig, egen utbildning eller barnledighet (extra stor skattesubvention).

För att få fler att arbeta till 65 har regeringen tagit bort skattesubventionerna för kollektiva förtidspensioneringar. Enligt en ny lag har också både arbetande och pensionärer fått rätt till klar och tydlig information om inarbetad pension (också avtalspensioner). Pensionsfonder är också tvingade att ge bättre information om justering av pensionen i förhållande till inflationen.

Arbetstidslagen har förenklats när det gäller regler om maximal arbetstid och nattarbete. Den innehåller inte heller längre några speciella regler om övertidsarbete. Överenskommelse om hur raster ska läggas ut träffas direkt mellan arbetsgivaren och den anställde.

Arbetsmiljöreglering har också blivit mindre detaljerad och mer krav och målstyrd. Parterna har fått större frihet att gemensamt konkretisera vad det innebär för arbetsmiljöarbetet inom respektive bransch.

Över huvud taget har regelförenkling och färre regler för att stimulera företagande och entreprenörskap stått i fokus i Nederländerna. Ett exempel är att den administrativa bördan relaterat till arbete och lönehantering gått ner med 27 procent!

Så - tråkigt nog - finns det ingen "quick fix". Det som gäller i Nederländerna - och i Sverige - är uthålligt och långsiktigt arbete med fokus på jobb.

 

Läs mer om Hollands arbetsmarknad här!





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/20713

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Oj, oj, oj, väldigt mycket behöver tydligen göras. Moder Svea kanske kommer att passera en kritisk tipping point innan detta och allt annat som debattörerna har tagit upp har hunnit bli genomfört.

Ett annat område som Sverige har blivit efter på finns i inkomstskattens struktur och tydlighet. Holland har inget grundavdrag, en lika hög skatt i hela landet och inget jobbskatteavdrag. Inkomstsskatten är 2,30 % inom € 0-18 218, 10,80 % inom € 18 218-32 738 och så vidare i två nivåer till. Arbetgivaravgiften och inkomstskatten för pensionärer följer samma enkla mönster, men med en lägre skatt i de olika nivåerna.

I det korrupta Sverige har de rika makthavarana i Stockholm infört en lägre skatt åt sig själva. Även detta blir svårt att ändra på. En extrapolering ger vid handen att alla reformer är genomförda år 2050. Ska Moder Svea dö och konkursboet köpas upp av kineser, ryssar, indier och andra?

http://nl.wikipedia.org/wiki/Box_I_(inkomstenbelasting)

Permalänk | Anmäl #1 Urban Persson, 2010-04-07, 01:41

Urban: Du har inte helt rätt i dina påståenden så du kanske borde läsa på lite. Nederländerna har inget grundavdrag som i Sverige, men har istället en generell skattereduktion som kompenserar för inkomstskatt och socialavgifter (förutsatt att man betalat dessa) på ca. 2000 euro maximalt. Det finns dessutom en annan typ av grundavdrag. Att skatten är lika överallt i ett såpass litet land är väl knappast överraskande för övrigt? Att de inte har jobbskattereduktion är helt fel. Det har man nämligen och summan beror på ålder på liknande sätt som i Sverige där äldre får en högre skattereduktion. Att pensionärer får annorlunda skatt beror inte på lägre inkomstskattprocent (samma för icke-pensionärer) utan att man betalar lägre sociala avgifter och har rätt till vissa andra skattereduktioner, vilket egentligen också är fallet till viss del i Sverige.

På vilket sätt har förresten "de rika" makthavarna infört lägre skatt åt sig själva? De betalar både högre procentuell skatt såväl som i rena kronor än "de fattiga" ...

Permalänk | Anmäl #2 Stefan Hörbing, 2010-04-07, 06:20

Bygg bostäder på Gärdet, där liknar det mest Holland.

Permalänk | Anmäl #3 Birgitta Måhl, 2010-04-07, 09:47

Karin Ekenger far med osanning angående Nederländernas barnomsorg, framför allt vad gäller den "låga kostnaden". Läs Katja Sunds artikel här intill. Hon har egen erfarenhet, bott i Nederländerna i flera års tid, och kan meddela att en föreskoleplats (för ett barn) "kostade ca 700 euro i månaden för tre dagar i veckan."

Är det vad du kallar för "låg kostnad", Karin Ekenger? Drygt 7 000 kr i månaden för tre dagar i veckan? Har man flera barn är kostnaden högre än så.

Permalänk | Anmäl #4 Gustav E. Fredriksson, 2010-04-07, 13:00

Stefan. Som tydligt framgår i länken (inte klickbar) betalar pensionärer i Holland samma inkomstskatt som andra. Jag uttryckte mig klumpigt. Du har rätt om grundavdraget. I praktiken genom ett brett grundavdrag finns ingen inkomstskatt på inkomster upp till drygt 300 000 kr. Grundavdraget förutsätter att det inte finns inkomster från ett eget företag och en förmögenhet. För inkomster över denna nivå finns ingen arbetsgivaravgift, men en inkomstskatt 42-52 %. Den allmänna momsen är 19 % och på mat och diverse annnat 6 %. En företagare kan årligen ta ut cirka 5 miljoner kronor från sin verksamhet med en total skatt på 40 % och utöver detta cirka 46 %. Skatterna i Holland kan verkligen inte jämföras med de svenska. Det finns en konsekvens i lika beskattning av arbete och företagande. Det finns en koppling mellan betalning till pensionssystemet och uttag från pensionssystemet.

För att klargöra den märkliga svenska principen med en lägre inkomstskatt där de rika bor kan man titta på USA, som har oberoende delstater med ett eget parlament, egna lagar och egna skatter. Det finns inga subventioner från den federala regimen i Washington. Stater med hög och främst tät befolkning, som exempelvis New Jersey och andra på östkusten och Kalifornien, har högst skatter på arbete, bolagsvinster, handel och egendom och det beror på att de har de högsta kostnaderna. De lägsta skatterna hittar man i de mindre och glest befolkade staterna. Sverige är som Holland jämförbart med en delstat i USA. Landets yta och befolkning är irrelevant. Sverige styrs från Stockholm, de största företagen är baserade där och de rikaste bor där. Att inkomstskatten är lägre där beror på att makthavarna är korrupta. Ingen annan delstat i USA och kanske inget annat land i världen skulle ha något så idiotiskt.

Svenskt Näringsliv har inga problem med en lägre beskattning av stora företag än små och en fånig kamp från fackföreningar, som ger mindre löneskillnader och gör kompetent personal underbetald och många arbetslösa. Som makthavare i allmänhet bor Ekenger i Stockholm. Makthavarna finns där skatten är lägst. De har nyligen infört en världsunik fast skatt (utan värdebasering) på fastigheter. Det finns ingen stat i USA och kanske inget land i världen som skulle införa något så korkat.

Makthavarna borde göra en studie i ekonomisk geografi i USA och överföra resultatet till Sverige. Om landet skulle delas vid Dalälven och den södra delen skulle försvinna så skulle skatterna med säkerhet sänkas i den norra delen.

Permalänk | Anmäl #5 Urban Persson, 2010-04-07, 14:09

nal ones rolex watches is the weight. In rolex watches the past, weight of rolex watches the watch was used rolex watches as the key element fake rolex watch to differentiate an original gucciwatches watch from the Replica. rolex watches But the great thing rolex watches about Rolex GMT Replica rolex watches watch is just like rolex watches the outer look; their weight is also identical to the original watch which makes it even more diffi

Permalänk | Anmäl #6 echo, 2010-07-19, 05:12

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.