Landskronamordet i perspektiv

Landskrona tycks (ständigt) utpekas som en rasistisk stad. Och då med undermeningen att det är svenskar som är rasister gentemot de som kommit hit, även kallade invandrare. Finns alltså rasism (vad nu det i detta fall ska definieras som) enbart från svenskar (och hur defineras det?) gentemot "invandrare" hur det nu ska definieras? Alltså svenskar är rasister.

Är inte det ett enögt och enfaldigt resonemang?
Kan det vara så att även svenskar blir utsatta för rasism?
Hur yttrar sig den?
Vem står för den?

Man måste ställa frågan - vad är upphovet till den rasism eller åsiktsyttring, som det tycks om man lyssnar på vad folk i denna stad pratar om, säger till varandra, diskuterar etc - och alltid med tillägget "ja, -jag är ju inte rasist, men.... Jag tycker....
Det pratas på sta´n, på arbetsplatser, vid middagar och träffar hemma hos folk, oavsett klass, inkomst, utbildning etc.

Ingen verkar vilja stå för sina åsikter, åtminstone inte när det blir mer offentligt. För det är helt enkelt inte "opportunt", politiskt korrekt etc.
Alltså finns det tydligen (väldigt) många människor här i Landskrona (och andra platser i vårt land) som inte står för sin åsikt, som gömmer en fientlighet mot andra (även svenskar), som när ett stigande missnöje och som även tyst håller med de som mer tydligt och offentligt säger och står för vad de anser. Som kanske ger sin röst till SD el likn partier, i det tysta vid valen, för att de inte vågar lufta sina åsikter öppet, med risk att bli kallade, just det "rasister". Alltså förtrycks dessa åsikter. Men, och det är det som jag anser vara det farliga, de kanaliseras i det tysta till de som vill ta till metoder som öppet ingen av de jag nämnt vill visa samröre eller sympati med, men som likväl "göds" av denna tysta, och som jag uppfattat det, stora grupp människor här i Landskrona (och andra platser).

Jag är minst sagt väl bevandrad i Europas och världens historia, politiska utveckling, religioner etc genom mitt yrke.
Den utveckling som vi sakta men säkert ser i Sverige (och Landskrona) av idag, och Danmark (där det är än tydligare eftersom Danskarna tydligare än de korrekta och försiktiga svenskarna torgför sina åsikter) påminner ibland om den som vi kunde se i Tyskland innan Andra Världskriget, men som ej var unik för Tyskland, den fanns i andra länder.
De krafter som verkar i det tysta, är de som möjliggör (och ibland finansierar) de offentliga yttringarna. De "vanliga, hederliga" medborgarna, som låter andra göra jobbet åt sig och som i det här och andra fall blir kallade rasister, inte minst bland och i media.
Kanske för att det är bra för tittarsiffror och tidningsförsäljningen.

Då kommer nästa fråga.
Hur har dessa åsikter och yttringar uppstått?

Jag är född i Landskrona (när det ännu fanns ett BB här) 1958. Jag har starka och varma känslor för "min" stad och trakt.
Jag har många vänner, bekanta och släkt här. Jag har gått i skola här hela vägen fram till Gymnasiet.
1978 flyttade jag till Helsingborg, sedan till Växjö, därefter har jag bott på flera olika platser i landet, bl.a. Ängelholm, Mölle, Malmö, Stockholm.
Där stötte jag ofta på en "rasism" som dels var för att jag var Skåning (halvdansk), talade annorlunda och dels för att jag kom från Landskrona, som då ansågs (okunnigt) vara en "skitig industristad där socialdemokrater och arbetare styrde" någon sorts nedsättande syn på mig, för att jag kom där jag kom ifrån. Följaktligen var jag, och de andra från L-a, mindre begåvade, mindre accepterade, mindre välsedda osv osv. Ibland kunde jag (och andra) uppleva att samtal tog slut när jag sade att jag kom från L-a.
Tänk om jag dessutom hade haft en annan religiös uppfattning, sett "annorlunda" ut mm.

När jag växte upp och egentligen ända fram till 1990-talet, kände jag mig aldrig hotad någonstans i "min" stad. Jag funderade aldrig på det. Var aldrig orolig för att gå hem oavsett tid på dygnet och plats i stan. Jag har aldrig (och tack o lov inte nu heller, hittills) råkat ut för våld, misshandel el.likn.
Kanske har jag haft exceptionell tur, men så är det. Kanske för att gärna pratar med alla, oavsett. Samma sak på de andra platser jag bott.
Så har det varit ända fram till 1990-talet.

Där (1990-talet) finns en sorts skiljelinje. Det är nu det börjar. Och det är nu det sakta men säkert tilltar.
Obehaget, rädslan, pratet folk emellan, hotfullheten, de sura ofta ovänliga blickarna, den gamla och trevliga samtalstonen och samhörigheten som minskar, egoismen breder ut sig mm mm. Ett Sverige i förändring från det gamla trygga kollektiva folkhemmet mot den egoistiska, individualistiska "valfriheten" där vi sakta men säkert tänker mindre på andra och desto mer på sig själv. Där ordet "Moi" ersätter "Nous".

I detta skede kommer fler och fler människor till vårt land. "Invandrare", flyktingar m.fl. Människor som inte ofta flyr från händelser i sitt hemland som vi inte ens kan föreställa oss i vårt Svenska/Nordiska paradis.
Inte förränn vi deltar med hjälparbetare, militär osv.
Den svenske charterturisten upptäcker en annan sanning.
Och vi börjar märka det här i vårt land med.
Det är inte längre som förr.

Hur hanterar vi detta?
Gemene man, kommun, landsting, regering och riksdag, företagare - ja alla oss.

Hur hanterar de som kommer hit det?

Var möts vi?

Vilka misstag görs och av vem?

Hur påverkar världssituationen oss alla?
Världen kommer plötsligt väldigt nära oss, här i vårt tidigare så relativt trygga och isolerade paradis.

I mitt arbete har jag genom åren mött tusentals svenskar och deras syn på omvärlden och upplevt hur den förändrats. Hur självgoda många svenskar är. Hur naivt övertygade många är att vi har rätt, att vårt sätt att leva och göra saker på är det enda rätta osv.
Man uttrycker det på olika sätt, men summan är den samma.
Kort sagt - vi har rätt och de andra fel.

Ställer man sedan detta tänkesätt mot de som kommer hit och deras. Då föds konflikterna.
Många av de som kommer hit är vana vid att man måste, eller helt enkelt är tvungen att "ta för sig", tro sig sig själv, slåss för sin sak - mentalt och ibland även fysiskt, ofta enbart för att överleva, i en omgivning och under förhållanden som många svenskar troligen inte skulle klara sig speciellt länge i.

Väl här stöter dessa ytterligheter ihop.
Kryddar man sedan detta med olika religioner, etnesiteter osv. så förstärks det hela ytterligare.
Lägg till krigssituationer, inbördeskrig, klansamhällen, en stat och offentliga myndigheter och institutioner som inte fungerar eller i alla fall väldigt dåligt, korruption och mycket mera. Där familjen är den enda fasta punkten, som man kan ty sig till för hjälp. Som försvarar dig när det är behövligt.
Där äran och hedern är liktydigt med "öga för öga, tand för tand" (så som även vi haft det en gång icke att förglömma). Kanske samhällen där kvinnosynen är annorlunda.

Plopp - helt plötsligt ska du vara svensk!
Och hur har vi svenskar då släppt in dessa (med)människor i vårt system?
När man, dvs svensken, så som jag upplevt det i arbetet, kan se en grek, spanjor eller italienare som en servitör, pizzabagare, betjänt, städare etc.
Som kommer från, enligt vissa, "ett underutvecklat land med ett konstigt språk".
Och där vi blir sura när vi upptäcker att vi "rika" inte längre kan vara kungar med vår valuta.
När deras levnadsstandard är som vår eller högre.
Vilken chock!

Sedan har många dessutom en annan religion än den kristna, de klär sig annorlunda(tycker vi), är ute med familjen, mormor, morfar, släkten, barnen etc och har picknick, grillar etc utomhus. Skrattar, leker, kanske ibland som vi tycker högljutt, osv.
"Men plocka undan efter sig, nä se det gör de inte!" Sa svensken.

Medan vi (dvs svenskarna) håller oss inomhus med vår nya platt-teve...
För ut kan man ju inte gå. Då blir man ju nedslagen och rånad. Speciellt inte i Landskrona. Hur många som säger detta har blivit det själv?

Å andra sidan; är det endast vårt (dvs svenskarnas) fel allt ihop?
- det är inte ens fel att två träter, säger ett av våra ordspråk.

Den som kommer till ett annat land måste "ta sig in" i det samhället. Acceptera de som bor i landet, seder och bruk, de oskrivna "koder" som finns i alla länder, lagar och förordningar. Kanske visa en viss tacksamhet för att få komma till detta land som ger skydd från det man lämnat hemlandet för.
Och i någon mån ge detta land något tillbaka, betala tillbaka. Åtminstone gå halvvägs över bron.
Segregation kan man skapa på olika sätt.
Varför sitta i var sin sandlåda när man kan leka tillsammans?

När det bildas gäng, både svenskar och "invandrare" (eller vad nu vi ska kalla dem), när dessa skapar och sprider oro och rädsla, såväl hos svenskar som "invandrare" (se t.ex. alla rån etc som drabbat alla, oavsett härkomst), när man kallar kvinnor vid olika nedsättande namn, när svenskar kallas rasister osv osv. - är det då konstigt att det skapar missnöje, ilska, irritation, hämndbegär med mera?
Att det uppstår en ofta tyst opinion mot dessa grupper och tyvärr mot alla som inte ser ut som en själv.
Och att detta tar sig uttryck i sympati för partier som man upplever "talar sammam språk" som jag själv. Hävdar den åsikt som "alla" har.
Gå ut och lyssna på när folk i Landskrona (och många andra platser) pratar med varandra. Och ta till dig/er det som sägs. Avfärda det inte.
Försök förstå varför, man säger så. Fundera på varifrån dessa åsikter kommer och av vilka anledningar. vilka händelser som leder till dessa uppfattningar.

Jag är mycket språkintresserad. Och blir ofta full av beundran för många av de som kommit till vårt land. För att många lärt sig vårt förhållandevis svåra språk, mer eller mindre. Jag undrar hur många "Svensson" som så snabbt skulle lära sig deras språk...?

Min käre far kom från Danmark 1943, levde här tills han dog 2003. Hans svenska var inte felfri. Blandningen av danska och svenska var tydlig. När han var här var han "Dansken", hemma i Danmark var han "Svensken".
Själv känner jag mig splittrad. Jag är liksom både svensk och dansk. Ser det från båda hållen. Genom mitt arbete har jag dessutom mer och mer kännt mig som Europé. Var hör jag egentligen hemma...

Jag kan bli upprörd över främlingsfientlighet, här i Norden såväl som i andra länder. När jag ses som en främling och får möta främlingsfientlighet.
Eller när andra upplever det här. Oavsett vilket land etc. de kommer från.
Framförallt blir jag upprörd över när folk, oavsett härkomst, är fientliga, otrevliga, ohövliga, ohjälpsamma etc mot varandra, sin nästa.
När den andre blir någon som till varje pris ska vara efter en själv i kön. När man tror sig vara den som sitter inne med den enda sanningen.

Att slåss om en parkeringsplats är inte ovanligt, det har hänt förr och händer fortfarande. Inte bara i vårt land. Läste att folk bråkat och slagits handgripligen om p-platser vid mellandagsreor. Vuxna människor, inte ofta med barn i bilen!
Det bråkas i kassaköer, i trafiken, man visar inte hänsyn, blinkar inte, gör idiotiska omkörningar, ger tecken, man pratar illa om varandra, skickar "hat-mail", "hat-sms".....

Och hur många gånger hör man inte: "-vart är vi på väg?"

Svaret är - Det väljer Du. Du har ett ansvar, det har vi alla, för den utveckling vår omgivning, vårt samhälle, vårt land och vår värld tar.

John Steinbeck skrev en bok "Öster om Eden". I boken ägnades det lång tid åt vad som "styr" vår framtid.
Till slut kommer ordet "Timsjel". Vilket kortfattat betyder: Valet är Ditt. Det är Du som väljer. Ansvaret för det som händer ligger hos Dig, i de val Du gör, dagligen.

En annan Nobelpristagare, Elie Wiesel, f.d. koncentrationslägerfånge, lär ha myntat uttrycket "motsatsen till Kärlek är inte Hat, det är Likgiltighet".

Om Du tillåter att saker sker, och väljer att inte påverka. Då får Du stå för Ditt val. Du kan inte skylla på andra. Det var Du som valde.
Valde att inte ingripa när någon behöver Din hjälp. Valde att vända bort blicken. Valde att inte vittna om det Du sett.
Valde att agera så att när det är Din tur att vara den behövande, så hjälper ingen Dig.

Valet är Ditt.

Oavsett ras, härkomst, religion, språk osv.

Valet är Ditt.

Var tacksam för att Du har ett val.
Använd det.

Och, Landskrona är INTE så dåligt som det ibland låter...

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/20708

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Flera goda tankar att ta till sig, utan överord.

Också intressant att rubriksättarna på Newsmill använder uttrycket "Landskronamordet", som att det skulle vara ett mord. Att hastigt och oöverlagt knuffa eller slå till någon, som faller omkull och slår ihjäl sig är med all sannolikhet INTE ett mord. Men det kan vara "vållande till annans död", ett oplanerat brott med lägre straffgrad. Men den rubriken blir inte lika klatschig, alltså skriver man medvetet fel, för att göra en bra story. Samma hos många andra artikelförfattare på Newsmill, de använder en fackterm fel, för att vässa innehållet i sin artikel.

Permalänk | Anmäl #1 Mayo Mellberg, 2010-04-07, 08:31

Invandraren höll på att misshandla mannen till döds, slog på honom besinningslöst, kastade honom upp på motorhuven, och hans fru gick i mellan för att rädda hans liv och blev då själv ihjälslagen.

Mannen som blev misshandlad har själv sagt att hans fru troligtvis räddade hans liv.

Våldet var helt besinningslöst.
Hennes ansikte krossades.

Dom skulle ha firat 50-års jubileum i år.
Livskamrater...

Vi glömmer aldrig.

Permalänk | Anmäl #2 Jimmy Bedoire, 2010-04-07, 14:22

Vad det inte den omvända rasismen som utlöste misshandeln på det äldre paret i Linköping?
Ett inbyggt förakt för en svensk som kommer med tillrättavisningar av en ynglings agerande?
Varför annars den otroligt aggressiva ursinniga attacken med full kraft mot ett i sammanhanget oskyddat gammalt par?
Den omvända rasismen riktad mot svenskar/svennar, deras regler, demokrati och yttrandefrihet.Förrakt för det jämställda samhälle som under decennier alltid är i fokus och byggs upp, det om respekt och likavärde,, man-kvinnor-barn-djur-oliktänkare och avvikare med avståndstagande av nyttjande övermakt och våld på dessa grupper.
Utan religionens inblandning som får användas som påhittade ursäkter, när just ovanstående an.och ingrepp utövas av andra kulturen än den svenska.
Dags att ta den omvända rasismen på allvar som utövas i sverige och mot svenskarna, översitteriet i att vägra följa de regler och lagar som finns för vårt lands uppbyggnad till demokrati och yttrandefrihet, ett system som gjort att asylsökande/flyktingar från andra icke demokratiska länder kunnat fått en möjlighet till uppehälle och frihet i detta land.'¨
I sverige har vi demokrati och eget ansvar för dess uppehållande som en gemensam agenda för oss som bor och lever våra liv här.

Den delen som i samma anda visar disrespekt för våra svenneliv och demokrati och kräver egna regler grundat på just sin religion och ser sig sitta över svensk lagstiftning och sociala regler i den offentliga gemenskapen, har inte förstått eller kunna inse den grund som gjort att denna flykting/asylsökande människa/familj fått sitt liv från ett helvete, räddats från sitt armmod, just för att sverige är uppbyggt på våra värdegrunder och de fått en famn här att vila ut i.

Att spela offer när ert förrakt för vårt system begås med brott, våldtäkter, misshandel, mord, förrakt, hot och sen spela offer och skylla på rasism som ni hela tiden får utstå, som en orsak och att offret egentligen är ni, våldsverkarna själva, då har det gått för långt.

Och visar sitt fula tryne av den omvända rasismen, den som pressen aldrig tar upp om det sen är beroende av feghet, dåligt underbyggd journalistik, passande chockrubriker omskrivningar av verkligheten, den som i sverige boende kanske mer både ser och drabbas utav och utan vidare vill förmedla, med alltid avfärdas med, - du är rasistisk (?)

Får SD genomslag i valet till höst, så är det i högsta grad mediaq som ska stå i skottgluggen för dess främjande av det partiet, med alla falska rubriker och omskrivningar av skyldiga till andra etnisiteter än den riktiga. En invandrares brott omskrivs ytterst ofta i pressen och ges svenska namn, så rasismen inte ska frodas, heter det. Verkligheten blir det omvända, då media utgått från att svenska läsare är huvudet lägre i intelligens och tankeverksamhet, än senaste rubrik och illa stavade och underbyggda artiklar, tror av utgivaren vara det svennen tror på. Så icke, det liknar bara vuxendagis för de utgivare och journalister som tror att de gör en tjänst för ett dumt folk, Svennarna. Det har många invandrargrupper tagit fasta på och oblygt anklagar alla svennar för rasister och sig själva som oskyldiga offer. Och det framför alltid vårt media i sina rubriker, aldrig den omvända sanningen som också existerar

Att händelser från verkligheten beskrivs av en svensk inblandad med "nysvensk" förövare, är regeln alltid att förövaren är offret och svensken en rasist som står i skuld till brottets upprinnelse.

Det är inte morden, hoten, misshandeln, rånen som vissa utländska förövare utför i vårat land som gör ett SD ett mer och mer alternativ för väljare i det politiska kriget i höst. det är media, pressen, tvdebatterna, politikerna som aldrig tar de verkliga problemen på allvar utan endast skyller på svensk oinsatt rasism, där de djupt stoppat sina huvuden djupt under trygg varm sand.

Så dumheten sitter inte hos folket där de som vill framföra, disskutera verkliga problem alltid klappas på huvudet och genast får epitetet -rasist- oavsett frågans eller undringens verklighetsförankring.

När inte media vågar inte politikerna vågar ta upp det den vanliga människan vill veta, sann diskussion kring uppstådda problem och oönskade oroande förändringar av den miljö det inte längre upplevs som tryggt att leva i eller fritt vistas i.
Den nonchalansen till icke möte av samhällets sanningar som är folkets, då spelar politikerna och media själva flykten till ett växande SD.
Dessutom media, ingen tar er och era artiklar längre på allvar, man läser alltid mellan raderna, där finns den mesta informationen.

Permalänk | Anmäl #3 Pia "Vilda" Nordin, 2010-04-07, 15:49

Jag skiter i den vedervärdiga artikeln. Jag vill bara skicka en hyllning till "Vilda". Hur skönt är det inte att läsa ett sanningens ord då och då. Jag känner, tillsammans med 100-tusentals andra människor, total vanmakt och vämjelse inför det som s.k. PK-media håller på med.
Det har bråkats i kassaköer förr........!!!!
Snacka om respekt för andras liv.
Olyckshändelse...........!!!!
Snacka om respekt för andras liv.

Permalänk | Anmäl #4 Erik S Lund, 2010-04-07, 19:55