Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Klimatfond

Johan Ehrenberg om Klimatfond

Det är dags för en klimatfond

Marknadens osynliga hand saknar hjärna. Näringslivets klimatskuld är gigantisk. Vi har ett enkelt förslag åt de rödgröna. Inför en klimatfond!


Om författaren

Johan Ehrenberg har varit aktiv som radikal samhällsdebattör och skribent sedan 1970-talet.

Sten Ljunggren är lektor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.

Det misslyckande som världens marknadsliberala regeringar står inför gör att det är dags att diskutera en annan rödgrön strategi i klimatfrågan. Klimathotet kräver snabba och omvälvande insatser, det handlar om energi och produktion lika mycket som individers konsumtion och sparande.


Hur ska vi ställa om till en hållbar ekonomi? Hur ska ekonomin styras?
Marknadsfundamentalister undviker frågan. För dem finns en osynlig hand som styr, marknaden ordnar det vi behöver om vi bara visar att vi behöver det.

Den synen på ekonomi har nu ansvar för att klimathotet ökar. Varje dag går vi längre och längre ifrån lösningen på problemet. Vi förstör mer än vi läker. Vi skjuter en gigantisk skuld över till våra barn.

Det här beror på att marknadens osynliga hand saknar hjärna. Oberoende om enskilda företagsledare, ja, även om majoriteten av företags ägare inser problemet, så betyder det inget när systemet de arbetar inom i sig kräver kortsiktig maximal vinstjakt. Då vinner förstörelse över uthållighet.
De måste helt enkelt styras.
Men hur?

Näringslivets klimatskuld är gigantisk. Om vi koncentrerar oss på Sverige så handlar det om en förbluffande oförmåga. De samlade bruttovinsterna i näringslivet sedan 2003 är hisnande 5 780 miljarder. De samlade investeringarna är bara 2 504 miljarder. Mer än hälften av näringslivets bruttovinst går till annat än investeringar. Även om vi lägger till hela bostadssektorn är investeringsunderskottet 2 682 miljarder sedan 2003. Bara det senaste krisåret har näringslivet 339 miljarder som inte använts i investeringar och omställning utan gått till ägare och kortsiktiga finansplaceringar (källa: Konjunkturinstitutet, Analysunderlag dec 2009, tab 4.05, tab 2.03, tab 2.01, tab 2.21).

Pengarna finns. Men de används inte.
Det här vet ekonomer och klimatpolitiker.

Det finns en ofta använd undersökning av McKinsey som visar att minst en fjärdedel av de möjliga klimat åtgärderna inom näringslivet är lönsamma redan i dag, att inte göra dem är ett slöseri, vi sparar pengar från dag ett genom effektivare motorer, bättre isolering, bättre avfallshantering. Enkla åtgärder som betalar sig på något år (som till exempel LED-lampor) blir inte av trots att de är lönsamma.

McKinseys rapport är egentligen en anklagelse mot marknadsliberalismen. Systemet fungerar inte, näringslivet klarar inte jobbet. Näringslivet gör inte ens det som är lönsamt.

För borgerliga politiker har metoden att lösa det här blivit att diskutera en ny marknad av utsläppsrätter. Genom att köpa och sälja rätt till förstörelse ska lönsamheten piskas fram. Kvoten av utsläpp ska gradvis minska, priset stiga. Det här ett stort byråkratiskt system, att det inte införs beror inte bara på avsaknaden av en världsregering utan på att ingen vet om det överhuvudtaget fungerar. Det är en teoretisk konstruktion. Resultatet av utsläppsrättsmarknaden kan mycket väl bli nya finansbubblor baserade på handel med luft.

För rödgröna partier gäller det därför att försöka se längre.
Vi vet att näringsliv kan styras, Utan att förstöra marknader kan man styra om investeringar och tidsperspektiv. Det ingrepp man gör är att man ifrågasätter ägarnas rätt att låta den kortsiktiga avkastningen vara det enda styrmedlet.

Vi tror det är dags för oss att diskutera en klimatfond. Passiviteten från näringslivet måste brytas. En klimatfond handlar om att en del av företagens vinster samlas i en statlig fond där näringslivet sedan kan få medel för klimatomställning.

Det är alltså en extraskatt som återgår till näringslivet, men bara till de delar som gör en verklig och aktiv omställning.

Givetvis kan företag minska sin avgift till fonden genom att omgående göra de energieffektiviseringar och omställningar som är fondens syfte.
Det viktiga är att en klimatfond stoppar inaktiviteten och tvingar fram de investeringar som borde ha skett för många år sedan.

Liksom i bonusfrågan för banker eller jämställdhetsfrågan för styrelser, visar klimatfrågan att den allmänna debatten och opinionsbildningen helt enkelt inte är fungerande instrument. Näringslivets agerande påverkas bara om det utsätts för tvång. Kvotering, bonusförbud eller – vilket är vårt förslag – en nationell klimatfond för omställning.

En fond i storleksordningen tio procent av bruttovinsten skulle på några år vara en omställningsmotor långt större än de investeringar offentlig sektor själv kan ta på sig.

Näringslivets oförmåga att utan styrning agera långsiktigt och uthålligt är väl dokumenterat.
Vi behöver en rödgrön politik som slutar blunda för det här systemfelet.
En klimatfond är ett bra vallöfte om man vill visa att pratet om klimathotet inte bara är prat.




Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/20681

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Man kan tycka att det är konstigt för att inte säga fel att en privatperson ibland accepterar en återbetalningstid för en investering mer än dubbelt så lång som ett företag. Tillverkande företag gör ofta ingen energibesparande åtgärd om den inte betalas på tre år. Men när det gäller investeringar i själva kärnverksamheten accepteras mer. Om en ny process skulle säg halvera energiförbrukningen och slå ut konkurrenterna så är en längre återbetalningstid naturligtvis intressant. Återbetalningstiden för ett kärnkraftverk är lång. På liknande sätt är det på de flesta områden där verksamheten går ut på att omvandla energi. Där är återbetalningstiden ibland längre än en privatperson accepterar.

Den korta återbetalningstiden 3 år förklaras av bland annat höga skatter på arbete, som gör andra åtgärder än på energiområdet mer intressanta. Energin för företag är ju obeskattad. Det bästa vore om världens skatter och speciellt de på arbete kunde tas bort och alla betalade själva för sina kostnader. Av olika anledningar kan inte arbetsgivaravgifterna och löneskatterna skrotas. En annan förklaring är att energieffektiviseringar i företag ger mycket krångel.

Författarna verkar inte ha uppmärksamat hur komplicerat detta är. Om fonden ger exempelvis 50 % bidrag till en anordning eller byggnad som drar mindre energi så måste det bestämmas hur stor den energibesparande komponenten är. Om säg en maskin kommer i en ny variant som drar mindre energi så måste detta fastslås. Det går knappast att ge 50 % bidrag för att bara en liten del i maskinen är mer energieffektiv. Att definiera detta på ett enkelt och förutsägbart sätt och sedan låta en stor byråkrati bestämma saken för landets företag är omöjligt. Om byråkratin är generös och ger 50 % bidrag när bara en liten del av anordningen är maximalt energieffektiv så kommer den att upptäcka att nästan alla anordningar blir utförda så att de berättigar till 50 % bidrag. Säg att exempelvis frekvensomriktare för att reglera varvtalet på elmotorer subventioneras. Då måste alla frekvensomriktare subventioneras, eftersom en byråkrati inte på ett vettigt sätt kan bestämma när en frekvensomriktare hade använts i varje fall. Konsulterna på McKinsey kan man inte lita på. Kanke de har fått bra betalt av politiker och byråkrater för att skriva ihop något positivt för att rädda världen.

Författarna har annars rätt om handel med utsläppsrättar, som är ett idiotiskt påhitt. Flaggskeppet EU ETS verkar vara nästan lika misslyckat som regalskeppet Vasa. Det är bättre att beskatta vissa eller alla fossila uttag. Görs detta uppströms i flödet så fås en förhållandevis liten administration och inget företag kommer i princip undan. Om någon exempelvis facklar naturgas eller driver kompressorner på en pipeline med naturgas eller olja så beskattas även detta. Kineserna skulle till och med kunna beskattas för alla ofrivilliga och svårtsläckta kolbränder i marken som de har orsakat.

Till slut har man alltid ändan bak. En hög skatt på energi skulle sänka välståndet på liknande sätt som när energin sinar i framtiden. Det kommer ändå inte att ta lång tid innan energin blir mycket dyrare. Den fossila toppen är här om 10-20 år och med den blir energin svindyr. Då behövs ändå ingen klimatfond.

Det bästa vore annars en världsregering på detta smala område, som jag har tagit upp här bredvid. En poäng med världsregeringen är att man kan förbjuda påhitt av den typ som författarna propagerar för. Men det är ändå inte genomförbart.

http://www.newsmill.se/artikel/2010/02/18/minskat-flygande-b-r-inte-vara...

Permalänk | Anmäl #1 Urban Persson, 2010-04-06, 13:59

Det är inga små belopp som författarna vill tillföra den nya klimatfonden. En tillförsel 10 % av bruttovinsten motsvarar enligt författarnas egna siffror, som i och för sig kan vara riktiga, cirka 70-80 miljarder kr, vilket motsvarar ungefär statens intäkter från bolagsskatten. Det blir ungefär som att dubbla bolagsskatten för klimatet. En del av pengarna bör kanske satsas på en omgivande mur för att dämpa svinnet över gränserna.

Permalänk | Anmäl #2 Urban Persson, 2010-04-06, 20:38

Ja du Johan, har du vaknat upp efter en kall vinter o inte ännu fattat att
hela "klimatköret" är avslöjat o skjutet i sank!
Det tar bara lite olika tid i olika länder innan press o politiker anpassat sig o hittat nåt sätt att ändra inställning utan att behöva erkänna att de haft fel!

För fel har de haft, hela köret byggde på ente en utan en hel radda med fejkade o anpassade (homogeniserade) temperaturkurvor, med fler lögner.

Läs tex. på http://hidethedecline.eu/

och http://wattsupwiththat.com/

Så kommer du att inse hur lurad du är!

Trädringarna har man skojat med.
Termometeravläsningarna har man skojat med.
Havsytans nivå har man ljugit om!
Avsmältning av glaciärer, ljug o skoj.
Forskare som försökt att föra fram forskning som ifrågasatt har systematiskt motarbetats!

Hur kan du överhuvudtaget tro på en gubbe engelsk proffessor eller inte som talar om vad den globala temperaturen kommer att vara om 100 år på en tusendels grad när, men som inte kan hitta igen data som beräkningarna grundar sig på!

Permalänk | Anmäl #3 Torbjörn Frisk, 2010-04-07, 11:20

Så obegåvat och korkat! Vilken demagogi! Vi ett land som har de minsta utsläppen i världen med tanke på vår energiproduktion. Skall vi belasta företagen med kostnader som inte har med verkligheten att göra. Koldioxiddebatten har stigit en del åt huvudet utan att det finns en verklig grund för påståendena om koldioxidens farlighet. Skall vi gå bakåt i utvecklingen? Förnuftiga människor inser att man kan inte inmuta framtiden med att nu utföra åtgärder i blindo utan bevis för handlingens effekt.

Den snabba tekniska utvecklingen löser verkliga problem, men en pricip är att problemet måste först uppstå innan vi lägger ner stora resurser för att lösa detta. Klimatdebatten som den förs idag är ett pseudoproblem. Den vinter som har varit är ett verkligt problem som vi bör fundera över.

Permalänk | Anmäl #4 Björn Boström, 2010-04-08, 11:15


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.