Av respekt för underkastelsen

Men det finns kärringar i alla åldrar, och de äldre som klär ut sig som kärringar gör det i regel mer permanent och av helt andra skäl. Det är de muslimska tanterna. Somliga av dem har byltat in sig i svarta burkor, och de ser ut som om de har glömt att Halloween är slut. Men de flesta ser ut som påskkärringar. Några av dem visar en del av håret och bär smink. Andra är gråbleka och täcker in allt hår i rejält tillstramade huckleskruvar. Man är ju van vid att se dem vid det här laget, men så här vid påsktider händer det ibland att man misstar sig på vad det är för slags typer när de hamnar i periferiseendet.

Jag hörde på radion för några år sedan, i ett debattprogram, att några unga och ilskna muslimtjejer sade att de bär sina huvudbonader av fri vilja och av respekt för deras religion. Och det är ju bra att inte alla kvinnor som bär religiösa hucklen är tvingade att göra det. Men vad är det egentligen för slags "respekt" det handlar om?

Underkastelsen (eller islam som den heter på arabiska) är en religion som kräver respekt. Det finns en hoper religiösa direktiv som skall respekteras. Det handlar bl.a. om traditioner och seder, om fest och fasta, om klädsel och bön, och en av aspekterna är kvinnans underordnade roll. I en del länder finns det till och med religiösa poliser som håller koll på att de här sakerna "respekteras". De kan t.ex. dra fram batonger eller skjutvapen mot kvinnor som inte tillräckligt ordentligt täcker sitt hår. I de mest extrema fallen jag har hört talas om så har religiösa poliser tvingat flyende kvinnor tillbaka in i brinnande hus, därför att de har försökt komma ut ur elden med "fel" klädesdräkt på sig. Detta alltså av "respekt" för underkastelsen. Och det är ganska uppenbart att många av de sminkade muslimtjejerna i Sverige, som vågar sig på att också visa fram några hårstrån på sina huvuden, skulle inte klara av de mest nitiska religiösa polisernas granskning.

Under 90-talet hände det då och då att man fick se någon muslimgumma med huckle. Numera ser man dem varje dag. Detta beror nog inte på att det har invandrat så oerhört många nya muslimer till Sverige under 00-talet, utan det beror troligen främst på att wahhabitiska imamer har radikaliserat underkastelsen i Sverige. Den radikalare och alltså hårdare underkastelsen har nu normaliserats.

Samtidigt har en tillvänjning skett bland oss icke-muslimer. Vi tycker ju synd om alla de flickor som ofrivilligt tvingas bära dessa religiösa kläder, samtidigt som vi inte kan se skillnad på dem och på de som bär dem av "respekt" för religionen. Och vi inser att den "respekt" det handlar om inte är en god respekt för den mänskliga förnuftsförmågan, för den personliga integriteten eller för det individuella förståndet. Istället är det en religiöst påbjuden "respekt" för själva underkastelsen.

Det finns också ett alltmer utbrett tabu mot att offentligt uttrycka privata åsikter om vad man som enskild individ råkar tycka om de religiösa kläderna. Visserligen lever vi fortfarande i ett samhälle där veckotablåerna handlar om mode och bantning, men inte ett ord sägs längre om Sveriges tio mest fula klädda kvinnor. (Eller om de tio mest fula klädda gubbarna för den delen.) Och om vi sanningsenligt skulle rösta fram en sådan tio i topp-lista så är det väl troligt att Helena Benaouda och några andra fult klädda gummor skulle hamna på den? Eller hur?

Filip Björner (21 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/20609

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"Islam" betyder mycket riktigt "underkastelse" (och "muslim" "någon som underkastar sig"). Och den ende muslim jag är närmare bekant med har tagit ett namn som betyder "Guds slav". En gång sade han att det betyder "verklighetens slav", så tydligen identifierar han "Gud" med "verkligheten".

Permalänk | Anmäl #1 Per-Olof Samuelsson, 2010-04-07, 12:50

Helt lysande!
Ja, ska man skratta eller gråta? Jag föredrar att skratta...

Permalänk | Anmäl #2 Magnus Elenborg, 2010-04-07, 20:49