Barn- och ungdomsläkare: Bjästa-debattörerna borde sänka tonläget

Att kritisera, analysera och föra debatt är inte detsamma som att hålla det svåra ifrån sig. Hot och trakasserier är något annat än starka ord i artiklar. Roland Sennerstam håller inte isär detta i sin artikeln. Det är beklagligt. Möjligen kan man tycka att Roland Sennerstam själv håller saker ifrån sig när han beskriver det som hänt som ett slags mytologisk saga. Att kritisera "experter" när man själv åberopar samma roll för sina tankar är ju inte heller enkelt. Sennerstam letar också syndabockar, om än andra. Ingen av oss kan ju säga att vi inte skulle dragits med, för det vet vi ju inte, men att föra debatt om de svek som skett och kunna ringa in var det gick fel är ju det som kan hjälpa oss få syn både på andra och oss själva.

"Vi måste ta en annan lärdom än att bara lyssna på tillrättalagda expertutlåtanden. Vi måste ställa oss frågan: vad finns det hos oss som kan få oss att bi indragen i något liknande som i Bjästa."

"Vi måste ta en annan lärdom än att bara lyssna på tillrättalagda expertutlåtanden. Vi måste ställa oss frågan: vad finns det hos oss som kan få oss att bi indragen i något liknande som i Bjästa."

"Vi måste ställa oss frågan: vad finns det hos oss som kan få oss att bi indragen i något liknande som i Bjästa."

Det är sant, men det har ju många också gjort, inte minst här på Newsmill och annorstädes

Artikelförfattaren har missat det viktiga:

Skolan har brutit inte bara mot Skollagen och Diskrimineringslagen samt vad som gäller hur mobbningsoffer skall bemötas. Vad värre är, är att skolan, tjänstemän och politiker i Bjästa helt missat att de har skyldighet att följa Regeringsformens 1 kapitel 2§

Det är ALDRIG fel att kritisera och påpeka när ett mobbingoffer, som i det aktuella fallet dessutom blivit våldtagen och förtalad av andra utanför skolan, blir behandlad av ett helt samhälle, stad eller by på det sätt som 'Linnea' har blivit. Tvärt om är det var och ens medmänskliga skyldighet om man vill kalla sig empatisk och demokratisk att påpeka och påtala att sådant rent ut sagt är brottsligt!

Eftersom jag själv, som medmänniska, som förälder och som SO-lärare ingripit och anmält när mobbning och förtal förekommit, så tar jag inte åt mig av antydan att vi alla skulle kunna handla likadant. Tack och lov är det bara undantagsvis som sådant förekommer i större skala!

Att ta avstånd betyder inte att man skall viska.

Är det verkligen så komplett svårt att förstå vad artikelförfattaren skriver? Han påpekar att för att dra verklig lärdom inför framtiden, och undvika att liknande händelser inte upprepas, behöver var och en av oss inse att problemet inte handlar om "andra" som kan demoniseras i högre eller lägre grad, utan om allmänmänskliga brister och fel. Skurken i dramat är vår bristande förmåga till omdöme och rationellt tänkande, samt ett "flockbeteende" som ofta får oss att bete sig som lobotomerade fårskockar.

Dessa allmänmänskliga brister är dessutom mycket välbelagda vetenskapligt sett. Här en lista på klassiska undersökningar:

Tverskys och Kahnemans forskning
Milgrams lydnadsexperiment
Stanford Prison-experimentet
Dr Fox-effekten

Men ett problem i sammanhanget är att de flesta som inser detta - d.v.s. att människan trots allt inte är så förnuftig som hon vill tro - ändå medvetet eller omedvetet intalar sig att det bara gäller andra, inte en själv. Denna attityd är praktiskt taget alltid falsk, och uppkommer eftersom man reflexmässigt vill skydda sitt ego och självbild.

Milgram och Stanford-experimentet i all ära- speciella experimentgrupper i Behaviourismens land för länge, länge sedan. Varför tror man så behårt på Följa John? Det finns faktiskt de med civilkurage, de som har uppfostran o stil, de som känner sig säkra i sin personlighet helt enkelt inte behöver följa strööen. Det är så larvigt att skriva "Det kan vara Du nästa gång" och dylikt. Många människor tar eget ansvar!

#8 Zita Tersman: Inget av experimenten och forskningen jag hänvisar till är behavioristiska.

Dessutom har såväl Milgrams lydnadsexperiment och Stanford Prison-experimentet upprepats många gånger fram till dags dato, och resultatet är alltid detsamma.

Det är liksom inte poängen att det givetvis *finns* personer med civilkurage; den sorgliga sanningen är att de allra flesta människor faktiskt inte tar detta ansvar. Med största sannolikhet du också, när det väl gäller, hur lite du än vill tro det om dig själv (det känns naturligtvis gott att inte göra det, samt att känna sig som en bättre människa än "de andra".) Det är först när man inser att detta handlar om en själv också, som man kan bli av med sin blinda fläck och förmå sig själv att inte ingå i fårskocken.

Jag håller definitivt med om uppmaningen att sänka tonläget.
Vi vet väl inget om vad om hur dessa tjejer som blivit utsatta har det, annat än att kommunen, som det uppgivits, skall bekosta Linneas utbildning på annan ort.

Att bekosta en utbildning "på annan ort" , vet vi ju inte vad det kan betyda i sammanhanget och det är väl heller inte speciellt intressant.

Frågan är väl hur dessa tjejer och killen, förövaren, skall tas omhand och hjälpas på rätt sätt.

När det gäller killen så vet vi ju i alla fall att han nu, efter som jag förstår det avtjänat/undergått straff/vård, är omedelbart omhändertagen enligt 6§ LVU och nu mer eller mindre är inlåst på LVU-hem.

Frågan är verkligen om Bjästa är speciellt annorlunda än andra samhällen i Sverige. Det tror inte jag.

Jag tror verkligen inte att det som hänt i BJästa är speciellt annorlunda än det som händer varje dag, mer eller mindre, överallt i Sverige.

Alltså att ansvariga och vuxna i stort, sviker barn och unga och inte agerar i tid och med förnuft.

Hela uppståndelsen kring det tragiska händelserna i Bjästa är, som jag ser det, uppmärksammade på grund av att någon journalist hittade en eller flera facebook-grupper som spred/sprider förtal och mobbade.

Att det sprids förtal och hat på Internet, tillika inom andra medier, är inte grund för att offentligt döma Bjästa och dess befolkning och definitivt inte någon som helst motivation för att kunna ställa sig på på någons sida när det gäller invånarnas påstådda, eller skapade "läger".

Det är min bestämda uppfattning, utifrån vanlig medmänsklighet och livserfarenhet att det inte kan vara på det viset att invånarna i Bjästa är delade i två läger i denna fråga och att det råder en hatisk stämning i stort i samhället kring denna fråga.

Och det är min bestämda uppfattning att det är ungdomarna det är frågan om, som skall hjälpas på bästa sätt.

Att betala för tjejen för studier "på annan ort" och skicka killen till HVB-hem på annan ort löser ju saken för tillfället för de ansvariga men det innebär, som jag ser det, att dessa ungdomar offras och förskjuts.

Detta är tyvärr det vanliga sättet att ta itu med barns och ungdomars problem i Sverige.

Jag (har nu tid) sitta och läsa. Din syn är deterministisk och svart.Ser att Du tror på devisen "det kan drabba alla" som ju inte är vetenskap och beprövad erfarenhet utan tycke och smaka. Jag vidhåller att det finns en god del av befolkningen som har civilkurage, och står för sina ideal och har etiska och moraliska levnadsregler som de inte tummar på, utan hellre tar "skit" som det heter. Whistle-blowers för att nämna ett exempel. Alla drabbas inte av vissa sjukdomar, för de vistas inte i miljöer där man kan få dem-ta malaria som exempel (knark, som exempel är ju politiskt inkorrekt). När det gäller Zimbardo och hans experiment är det visst Behaviourism-observerbara, mätbara, måste jag drista mig att rätta Dig.