Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Förbifart Stockholm

Göran Johnson om Förbifart Stockholm

Förbifart Stockholm bidrar till att klimatmålen kan nås

Utbyggnad av infrastruktur i Stockholmsregionen bidrar till att klimatmålen kan nås och detta gäller även vägutbyggnader. Stockholmsregionen har minskat utsläppen av växthusgaser mer än vad som motsvaras av dess nationella befolkningsandel. Men den växande regionen behöver bättre infrastruktur. Förbifart Stockholm ger tillsammans med Citybanan förutsättningar för fortsatt tillväxt i Stockholm, fler jobb och fler människor som var och en bidrar med låga koldioxidutsläpp till att uppfylla de nationella klimatmålen. Det skriver arkitekten Göran Johnson


Om författaren

Göran Johnson är arkitekt SAR/MSA och har arbetat i mer än 30 år med planering i Stockholmsregionen,

Både den borgerliga regeringen och socialdemokraterna vill bygga ut Förbifart Stockholm. Det är ett klokt ställningstagande som också är förenligt med miljö- och klimatmål. Miljöpartiet och Vänsterpartiet kritiserar däremot utbyggnaden av Förbifart Stockholm. Men kritiken utgår från ett alltför kortsiktigt och begränsat synsätt. Man väljer att bortse från att det också finns miljöfaktorer som talar för en utbyggnad. Utbyggnad av infrastruktur i Stockholmsregionen bidrar i själva verket till att klimatmålen kan nås och detta gäller även vägutbyggnader. Stockholmsregionens berättigade krav på utbyggnader av infrastrukturen framställs därför som ett miljöhot, medan regionen i själva verket är "bäst i klassen" från miljösynpunkt.

Utsläppen av koldioxid, den mest betydande växthusgasen, har enligt SCB:s statistik i ett nationellt perspektiv minskat från 56,6 miljoner ton per år 1990 till 55,4 miljoner ton per år 2004, en minskning med drygt 2 procent. Det kan synas vara obetydligt, men under samma period har befolkningen i landet ökat med 421 000 personer. Per capitautsläppen har därför minskat betydligt mer, från 6,59 till 6,14 ton per invånare, en minskning med nästan 7 procent.

Det är intressant att studera hur utsläppen fördelar sig geografiskt över landet. Utsläppen per capita är minst i Stockholms län, där de ligger på 2,92 ton per person år 2004 medan genomsnittet för övriga landet är 6,99 ton per person. En genomsnittlig invånare i Stockholms län bidrar alltså till de totala utsläppen med mindre än hälften jämfört med en invånare utanför Stockholms län. Detta inkluderar såväl hushållens som näringslivets bidrag. Till stor del beror detta på koncentrationen och tätheten som möjliggör en bra kollektivtrafik i länet men naturligtvis också på att näringslivet till stor del är inriktat mot tjänsteproduktion. Omkring hälften av landets kollektivtrafik räknat som personkilometer utförs i Stockholmsregionen. Man kan alltså konstatera att en invånare som flyttar till Stockholmsregionen från någon annan del av Sverige bidrar till att minska landets samlade utsläpp av växthusgaser.

Stockholmsregionen ger genom sin storlek och täthet goda möjligheter att ytterligare minska på utsläppen av växthusgaser. Sedan 1990 har utsläppen av koldioxid per capita minskat med 18 procent i Stockholmsregionen jämfört med bara drygt 4 procent i övriga Sverige. Stockholmsregionen står alltså för en större del av de minskade utsläppen av växthusgaser än vad som motsvaras av dess befolkningsandel.

Sedan 1990 har Stockholmsregionen ökat sin andel av landets befolkning från 19,1 till 20,8 procent. Denna ökning motsvarar 150 000 invånare som på detta sätt har bidragit till att minska de nationella utsläppen av koldioxid med tillsammans 621 000 ton. Regionplanekontorets aktuella framskrivning av befolkningen fram till år 2030 visar att Stockholmsregionens andel kan komma att fortsätta att öka till drygt 24 procent. En sådan ökning skulle innebära att de nationella koldioxidutsläppen minskar med ytterligare 1 370 000 ton jämfört med situationen vid en oförändrad befolkningsandel, räknat på dagens per capitautsläpp. Den här positiva effekten är ungefär tio gånger större än den ökning av koldioxidutsläppen på 130 000-140 000 ton per år som utbyggnaden av Förbifart Stockholm ger upphov till enligt vägutredningen och miljökonsekvensutredningen från 2005 jämfört med det s k nollalternativet. Enligt nyare beräkningar av Transek/Movea som också tar hänsyn till omfördelning av trafik inom regionen kan de bli ännu lägre.

Stockholms tillväxt beror till stor del på vad som brukar kallas den nya ekonomiska geografin. Storstadsregionerna, och i synnerhet Stockholm, erbjuder företagen fördelar som är förknippade med tillgången till en stor marknad och ett diversifierat näringsliv. Den moderna forskningen kring ekonomisk utveckling visar entydigt att marknadsstorlek i kombination med diversifiering och täthet ger möjligheter till en snabbare ekonomisk tillväxt jämfört med vad som är möjligt i mindre regioner med lägre grad av diversifiering och täthet. Men för att tillväxtpotentialen ska kunna utnyttjas fullt ut krävs att inte negativa effekter av trängsel ska tillåtas dominera. Till viss del och på kort sikt kan trängseln minskas genom till exempel avgifter som nu införts på biltrafiken till innerstaden. Men på längre sikt krävs också att kapaciteten i transportsystemet utökas för såväl biltrafik som kollektivtrafik.

Det är i detta perspektiv man bör se utbyggnaden av Förbifart Stockholm. Den utgör inte ett isolerat vägprojekt i en befolkningsmässigt stillastående region. Att bedöma projektet utan hänsyn till dess påverkan på utveckling och tillväxt och utan hänsyn till andra infrastruktursatsningar i regionen blir fel. Parallellt med vägkapaciteten över Saltsjö-Mälarsnittet förbereds också utökad kollektivtrafikkapacitet, framförallt genom utbyggnaden av Citybanan med två nya järnvägsspår genom centrala Stockholm. Den växande regionen behöver både ökad väg- och spårkapacitet.

Under de senaste hundra åren har nya förbindelser över dessa vatten utretts i det oändliga. Åtminstone sedan 1950-talet har en vägförbindelse väster om Essingeleden diskuterats. Närmare en halv miljon invånare har sedan dess tillkommit i regionen utan att de nord-sydliga förbindelserna har byggts ut. Regionplane- och trafikkontoret beräknar att befolkningen kan komma att öka med ytterligare en halv miljon invånare fram till år 2030. Men att detta förutsätter ökad transportkapacitet borde vara uppenbart.

Effekterna av otillräckliga infrastrukturutbyggnader blir ökad trängsel och försämrad tillgänglighet vilket negativt kommer att påverka förutsättningarna för fortsatt tillväxt. NUTEK har beräknat att de uppskjutna eller skrinlagda infrastrukturutbyggnaderna i Dennispaketet medfört ett samhällsekonomiskt intäktsbortfall på 50 miljarder. Oavsett osäkerheten i sådana bedömningar innebär det färre jobb i Stockholmsregionen (och i landet) och därmed lägre befolkningstillväxt jämfört med om utbyggnaderna kommit till stånd. Förbifart Stockholm ger (tillsammans med Citybanan) förutsättningar för fortsatt tillväxt i Stockholm, fler jobb och fler människor som var och en bidrar med låga koldioxidutsläpp till att uppfylla de nationella klimatmålen.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/20411

13 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det kommer att bli precis tvärtom mot den drömbild som skisseras ovan;
-en eller flera jättelika arbetsplatser med monstermaskiner som släpper ut avgaser i åratal, tala om klimatförbättringar och minskade koldioxidutsläpp, blir det det ens när drömbyggena är färdiga, var tar avgaserna vägen när de enorma trafikmängderna släpps på?
-Upp i det blå?

Permalänk | Anmäl #1 Ebbe Cederblad, 2010-03-31, 08:44

Hallå, Einstein, bäst i klassen. Koldioxidutsläppen i Stockholms län förklaras av var det finns industri, jord- och skogsbruk, tunga transporter, flyg med mera. Om 90 % av befolkningen skulle bo i Stockholms län och verksamheten utanför till stor del automatiserades och sköttes av robotar så vore utsläppen per capita i länet enormt mycket lägre. Siffror av denna typ är meningslösa och det finns ingen anledning att försöka analysera vad de består av.

I åkeribranschen är det väl känt att godset går till Stockholm. Och så har varit allt mer med åren. Jag körde lastbil på 90-talet och det var mest livsmedel till lagercentralerna i Johanneshov, Jordbro och Bro. Det fanns aldrig returlast från Stockholm, vilket fick Bilspedition att gå in med milpengar för att det skulle gå runt. Tänk hur det skulle bli om 90 % bodde i Stockholm. Men arkitekterna skulle nog få det bra.

Kanske Johnson har kommit på anledningen till att inkomstskatterna är lägre i Stockholm. De styrande kanske förstår att man med skatter kan stimulera ”den nya ekonomiska geografin”. Om man sänkte inkomstskatten i Stockholm med säg 20 %, skulle det ge mer utveckling? Vad händer då med koldioxidutsläppen? Finns det någon statsvetare eller nationalekonom som kan komplettera?

Permalänk | Anmäl #2 Urban Persson, 2010-03-31, 11:53

Trängsel och köer är inte bra för Stockholms arbetsgivare och de är inte heller bra för klimatet. En bil i kö släpper ut ungefär fem gånger så mycket koldioxid och kväve som en bil som rullar samma sträcka utan hinder. Med en utbyggd Förbifart minskar äntligen köerna på Essingeleden och hamnar till och med under dagens nivåer.

Som Göran Johnson nämner erbjuder Stockholm företagen fördelar. Fördelar som är förknippade med att de verkar i en storstadsregion. En storstadsregion behöver en modern storstadspolitik och i denna är Förbifart Stockholm en självklar del.

Permalänk | Anmäl #3 Lotta Andersson, 2010-03-31, 13:10

Lotta, jag försöker förstå vad som är så modernt med bilsamhället. I mina ögon är det raka motsatsen. Men det beror förstås vilket perspektiv man har. Kanske är det helt enkelt så att vi båda tenderar att tycka det som är bra är också bör kallas modernt, eftersom vi vill ha det i framtiden.

Jag tror att vi i grunden måste göra oss kvitt privatbilismen. En viktig anledning är att bilsamhället gör oss väldigt sårbara när oljepriset skenar i höjden på grund av sjunkande oljetillgångar. Ju snabbare vi kan ställa om och göra oss fossiloberoende desto mindre sårbara blir vi. Många som forskar på peak oil, oljetoppen anser att vi redan befinner oss på en platå och att oljeproduktionen mycket snart kan komma att minska trots att behovet kraftigt ökar.

När det gäller den viktigaste frågan, den om utsläppen, har du tyvärr helt fel. De flesta undersökningar visar att Förbifarten knappt alls kommer att minska belastningen, utan snarare öka trafiken totalt. Men ponera nu att du har rätt...att förbifarten leder till något mindre tomgångskörande, som förstås inte är bra. Varför ser vi då inte i stället till att med olika sorters regleringar, kanske ett pris på koldioxid, i kombination med kraftigt utbyggd kollektivtrafik, begränsa bilåkandet?

Det kan väl knappast vara så att våra nuvarande bilåkarvanor, med en person i rusningstrafik i varje bil, är vare sig kostnadseffektivt, energieffektivt eller bra för klimatet? Och modernt? Hm...inte i min värld. Bilen är ju ur nästan alla avseenden en extremt ineffektiv form av transportmedel. Den energi som går åt till att ofta bara transportera en person, hade lätt kunnat frakta kanske 40 personer om energin hade använts smart.

Det viktigaste argumentet mot bilismen är förstås att den bidrar till stora utsläpp. Inte alls så stora som köttproduktionen eller konsumtionen men stora nog. En form av stora utsläpp som bilarna genererar och som få tänker på är de som uppstår då bilen konstrueras.

Varför satsar inte regeringen de 28 miljarderna på att bygga ut kollektivtrafiken? Kan man dessutom hitta ett bra sätt att prissätta koldioxidutsläpp, antingen genom ett rättvist skattesystem eller genom ransonering/ handel med individuella utsläppsrätter, frigörs mer pengar som kan användas till miljösatsningar.

Visst kan man hoppas på bränslesnålare bilar och bättre bränslen. Men faktum kvarstår, bilen kräver mycket energi, både i form av bränsle och då bilen konstrueras. En värld där alla fattiga också ska skaffa sig en bil, kommer självklart att krascha. Och varför ska vi få köra om inte alla andra får?

Orättvist och idiotiskt tycker jag.

Permalänk | Anmäl #4 Samuel Jarrick, 2010-03-31, 20:00

Lotta, jag försöker förstå vad som är så modernt med bilsamhället. I mina ögon är det raka motsatsen. Men det beror förstås vilket perspektiv man har. Kanske är det helt enkelt så att vi båda tenderar att tycka det som är bra är också bör kallas modernt, eftersom vi vill ha det i framtiden.

Jag tror att vi i grunden måste göra oss kvitt privatbilismen. En viktig anledning är att bilsamhället gör oss väldigt sårbara när oljepriset skenar i höjden på grund av sjunkande oljetillgångar. Ju snabbare vi kan ställa om och göra oss fossiloberoende desto mindre sårbara blir vi. Många som forskar på peak oil, oljetoppen anser att vi redan befinner oss på en platå och att oljeproduktionen mycket snart kan komma att minska trots att behovet kraftigt ökar.

När det gäller den viktigaste frågan, den om utsläppen, har du tyvärr helt fel. De flesta undersökningar visar att Förbifarten knappt alls kommer att minska belastningen, utan snarare öka trafiken totalt. Men ponera nu att du har rätt...att förbifarten leder till något mindre tomgångskörande, som förstås inte är bra. Varför ser vi då inte i stället till att med olika sorters regleringar, kanske ett pris på koldioxid, i kombination med kraftigt utbyggd kollektivtrafik, begränsa bilåkandet?

Det kan väl knappast vara så att våra nuvarande bilåkarvanor, med en person i rusningstrafik i varje bil, är vare sig kostnadseffektivt, energieffektivt eller bra för klimatet? Och modernt? Hm...inte i min värld. Bilen är ju ur nästan alla avseenden en extremt ineffektiv form av transportmedel. Den energi som går åt till att ofta bara transportera en person, hade lätt kunnat frakta kanske 40 personer om energin hade använts smart.

Det viktigaste argumentet mot bilismen är förstås att den bidrar till stora utsläpp. Inte alls så stora som köttproduktionen eller konsumtionen men stora nog. En form av stora utsläpp som bilarna genererar och som få tänker på är de som uppstår då bilen konstrueras.

Varför satsar inte regeringen de 28 miljarderna på att bygga ut kollektivtrafiken? Kan man dessutom hitta ett bra sätt att prissätta koldioxidutsläpp, antingen genom ett rättvist skattesystem eller genom ransonering/ handel med individuella utsläppsrätter, frigörs mer pengar som kan användas till miljösatsningar.

Visst kan man hoppas på bränslesnålare bilar och bättre bränslen. Men faktum kvarstår, bilen kräver mycket energi, både i form av bränsle och då bilen konstrueras. En värld där alla fattiga också ska skaffa sig en bil, kommer självklart att krascha. Och varför ska vi få köra om inte alla andra får?

Orättvist och idiotiskt tycker jag.

Permalänk | Anmäl #5 Samuel Jarrick, 2010-03-31, 20:00

Göran Johnson, du verkar inte påläst vad gäller koldioxidutsläpp. Att Stockholm har låga koldioxidutsläpp beror till stor del på att vi inte har industrier här, utan köper från andra ställen, ofta från andra sidan jordklotet -koldioxidutsläppen hamnar där! Men, vi är ju ändå en del av det, då produkterna hamnar i köpcentrum här.
tips:effektmagasin.se, där kan du läsa om klimatfrågor mm.

Permalänk | Anmäl #6 Camilla Nilsson, 2010-04-01, 00:19

Bygger man för trafik, så får man trafik.

Permalänk | Anmäl #7 Claudio Skubla, 2010-04-01, 08:14

Det är inte Förbifarten som skapar alla dessa bilar. Bilarna kommer att finnas där oavsett om förbifarten byggs eller inte, eftersom Stockholm fram till år 2030 har växt med drygt 600 000 invånare. Hur ser det då ut i vägnätet om Förbifarten inte byggs?

Jag anser att en utbyggd förbifart i kombination med en satsning på kollektivtrafiken, då helst tunnelbana, är den bästa lösningen.

När det gäller förbifartens minskade belastning på vägnätet så syftade jag på den minskade belastningen på Essingeleden. Undersökningar visar att Essingeleden med Förbifarten kommer att avlastas med ca 20 procent och då hamna under dagens nivåer. Trafiken vid t ex Brommaplan kommer med Förbifarten att minska med 14 procent jämfört med om Förbifarten inte byggs. Förbifarten är en viktig del för att öka kapacitetsproblemen i Stockholmstrafiken, utan förbifarten kommer det att vara kaos.

Det var inte bilsamhället jag syftade på med ordet modernt. Politiken måste vara modern och se till storstadens speciella behov. Det kommer oundvikligen att finnas bilar år 2030. Däremot kommer inte de bilar som trafikerar Förbifarten att vara likadana som idag då bilarna hela tiden utvecklas för att skapa så lite negativ miljöpåverkan som möjligt.

Hur kommer det att se ut om Förbifarten inte byggs och framför allt vad som bör göras istället? Jag är öppen för lösningsfokuserade och verklighetsförankrade idéer!

Permalänk | Anmäl #8 Lotta Andersson, 2010-04-01, 11:43

Forskningen visar att om man bygger ut vägnätet ökar mängden trafik. Trängseln minskar därför inte som GJ tror.

Svenska naturskyddsföreningens rapport som kom igår visar att inte heller ökad mängd kollektivtrafik kommer att räcka för att öka framkomligheten.

Därför behövs ökade trängselavgifter.

Förbifart Stockholm eller Västerleden som vägen tidigare hette ger däremot massor av mark att bygga på. Och där finns en stor fördel med vägen.

Permalänk | Anmäl #9 Doktor Eleph@nt, 2010-04-01, 11:48

En synpunkt är; finns det plats för bussar eller annan kollektivtrafik i denna planerade bifart? Jag tror tyvärr inte det, även om man ogärna vill vara i en tunnel.
Som skattebetalare får jag betala för denna förbifart, men jag har inte själv bil (åker kommunalt, cyklar, går), och det kan kännas som att det blir mycket pengar.

Permalänk | Anmäl #10 Camilla Nilsson, 2010-04-01, 22:05

Hej Göran. Jag sammanfattar din åsikt såhär: Eftersom Stockholm är en förhållandesvis tät stad blir även våra utsläpp mindre, då våra resor är kortare och mer kollektiva. Detta betyder att vi med gott samvete kan öka våra utsläpp igen, genom att satsa på motorvägar och biltrafik, då detta ändå inte gör oss sämre än övriga landet.

Har du samma resonemang för exempelvis kineser och indier i relation till svenskar?
Har du någon kommentar till artikeln på länken nedan?

http://svt.se/2.33538/1.1953885/storstadsbor_ar_miljovanligast?lid=senas...

/ Adam

Permalänk | Anmäl #11 Adam Axelsson, 2010-04-07, 04:53

Camilla och andra som tar upp utsläppen som beror på konsumtionen. Ja, det är sant att de varor vi konsumerar till stor del tillverkas på andra ställen, allt oftare i Indien och Kina, och ger upphov till utsläpp där. det är sant men gäller till stor del också dem som bor i övriga Sverige. Men detta påverkar inte slutsatserna i min artikel, nämligen att tätheten i Stockholm bidrar till låga koldioxidutsläpp för hela Sverige. Det kommer att finnas busstrafik även på Förbifarten, men den kommer inte att attrahera särskilt många, eftersom andra alternativ ger snabbare resor för de flesta, t ex Citybanan.
Doktor Eleph@nt tror att trafiken ökar om man bygger vägar, och drar av detta den felaktiga slutsatsen att trafiken inte ökar om man inte bygger vägar. Den ökar och leder till mer trängsel och därför ökade utsläpp per km, eftersom hastigheten sjunker. Denna slutsats är väl dokumenterad i de analyser som har gjorts.
Adam tolkar in åsikter som jag inte framfört. Min slutsats är ju att vi kommer att fortsätta att minska våra utsläpp även med Förbifarten. Kineser och Indier kommer däremot med stor sannolikhet att öka sina utsläpp på grund av deras ekonomiska tillväxt, som också ger stora välfärdsförbättringar.

Permalänk | Anmäl #12 Göran Johnson, 2010-04-11, 12:08

contracting cheap Paris Souple & Classic with at 'no surprise' louis vuitton bags cost. First of all Chanel Cambon it is important to cheap Chanel acquisition a 18-carat armpit discount Monogram Tisse Rayure that sells bargain replica wholesale Chanel bags. Once the believability louis vuitton replica handbag of the armpit has 2009 Summer Handbags outlet been absolute through chump replica bags reviews and forums as replica Chanel able-bodied as blogs on the accountable it is important to get in acquain

Permalänk | Anmäl #13 echo, 2010-07-22, 02:30


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.