Världens bästa ungdomsland?

Adam Cwejman om Världens bästa ungdomsland?

Facket sviker de arbetslösa

Publicerad: 2010-03-29 23:03, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11

Efter finanskrisen börjar världen sakta men säkert återhämta sig. Många har i detta läge vänt blickarna mot Nederländerna och landets låga arbetslöshet. Sverige har mycket att lära från den nederländska framgången. För att hjälpa arbetslösa såväl som arbetare bör vi decentralisera lönebildningen, och luckra upp den oproportionerligt starka arbetsrätten som idag vänder landets arbetslösa ryggen till. Det skriver ADAM CWEJMAN, ordförande för Liberala ungdomsförbundet (LUF).

114 millningar
11 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet, LUF.

Bloggar på www.luf.se/adam

Nederländerna hade enligt OECD 4,3 procents arbetslöshet 1998, och 3,0 procents arbetslöshet tio år senare. Sveriges arbetslöshet minskade visserligen också under samma tidsperiod, men 6,2 procent år 2008 gör att man ändå ligger över OECD:s snitt på 6 procent. Varför har Nederländerna mer än hälften så låg arbetslöshet som Sverige?

En viktig anledning, om man får tro holländarna själva, är att kollektivavtalen under åren har blivit mer flexibla. Som bland andra forskarna de Leede, Nickell och van Ours har påpekat har mindre strikta kollektivavtal lett till att arbetsgivare och arbetare fått möjlighet att lokalt förhandla om villkor som passar just dem bäst. Bland annat har det lett till fler deltids- och timanställningar. Detta kan vara värt att tänka på mitt under den svenska avtalsrörelsen, då fackföreningar går ut och kräver "rätt till heltid".

Ett annan viktigt skäl till den nederländska framgången är att man successivt har gjort det lättare för företag att anställa. Genom att reformera anställningsskyddslagstiftningen, "Flexwet" (Wet Flexibiliteit en Zekerheid) har uppsägningstiden minskat samtidigt som nederländska företag fått större möjlighet att teckna deltids- och projektanställningar.

Men så har det inte alltid varit. Tidigare under 1990-talet fick Nederländerna mycket kritik för att ha en alldeles för stark arbetsrätt. 1997 skrev de Vries i European Industrial Relation Observatory Report: "The ‘rigidity' of Dutch labour law, especially with respect to dismissal, has been identified as one of the causes for the increase in flexible employment contracts."

Att länder med mer flexibel arbetsrätt klarar jobben bättre är knappast någon nyhet. Sverige kan, förutom med Nederländerna, även jämföras med Danmark, som för två år sedan hade en arbetslöshet på 3,1 procent. OECD mätte samma år arbetsskyddet för fast anställning i respektive land på en skala 1 till 6. Danmark fick 1,6, och Sverige 2,9. Erfarenheterna från andra länder visar med all tydlighet vad som är felet. Varför agerar man inte i Sverige?

Från fackligt håll försvaras den starka arbetsrätten ofta med argument om att det är för arbetarnas bästa. Men det faktum att man inte vill underlätta för företag att anställa leder till att många människor blir kvar på sina jobb, trots att de inte trivs. En undersökning som Svenskt Näringsliv genomförde för tre år sedan fann att drygt en miljon anställda inte trivs med sina arbetsuppgifter och/eller sina kollegor. Man räds byta jobb för man vet hur svårt det är att bli anställd.

Av den pågående avtalsrörelsen är det enkelt att förstå att det är företagen snarare än fackförbunden som företräder de arbetslösa. Att facken ohämmat fortsätter försvara strikta kollektivavtal, central lönebildning, stel arbetsrätt och alldeles för starkt arbetsskydd är det främsta hindrena mot att Sverige ska kunna nå nederländska sysselsättningssiffror. Att det är såpass svårt att bli uppsagd och bli anställd som idag gynnar varken tillväxt, företag, arbetslösa, eller ens arbetare.

Det är dags att vi lär oss av omvärldens erfarenheter, och de reformer som förbättrat deras arbetsmarknader och minskat arbetslösheten.

Adam Cwejman (29 artiklar)

Anmäl

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] Facket sviker de arbetslösa - Artikel av Adam Cwejman - Newsmill www.newsmill.se/artikel/2010/03/30/facket-sviker-de-arbetslosa – view page – cached Artikel av Adam Cwejman - Facket sviker de arbetslösa - Efter finanskrisen börjar världen sakta men säkert återhämta sig Filter tweets [...] Blogg: Twitter Trackbacks for Facket sviker de arbetslösa - Artike, 2010-03-30, 10:51

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/20370

11 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Hur många arbetstillfällen har facket skapat för de arbetslösa?
-I vad består fackets agerande avseende nya jobb för de arbetslösa?

Permalänk | Anmäl #1 Ebbe Cederblad, 2010-03-30, 10:45

Den svenska arbetsmarknadspolitiken med höga ersättningsnivåer tillkom tillsammans med Arbetsmarknadsstyrelsen AMS och den regionala organisationen med självständiga Länsarbetsnämnder vid krigsslutet då rekordårens höga tillväxt redan gick att räkna hem. Efterkrigstidens arbetslöshetsorganisations huvudsyfte var att tillse att den öppna arbetslösheten höll rätt nivå för att ett fåtal storindustrier som Atlas Copco och Volvo skulle få rätt antal kvalificerade arbetssökande för att klara den expansion som mot bakgrund av situationen i konkurrentländerna med sina förödda industrier var enkel att förutse.

Rimligen borde inkomstbortfallsprincipen idag redan ha övergivits eftersom rekordårens konkurrensfördelar sedan länge saknas i Sverige. Ett stort problemen på den svenska arbetsmarknaden är dock att varken politiker eller personer inom arbetslöshetsindustrin i dag vill erkänna att nödvändiga strukturomvandlingar på den svenska arbetsmarknaden uteblir som en direkt följd av den valda politiken. Väl känt är också att de enda faktorer som egentligen påverkar individers inom arbetskraften beteende är tillgången till understöd och alltså närmare bestämt ersättningsnivåerna och ersättningsperiodens längd. Av betydelse för försäkringsgivaren – staten – är givetvis också vilka grupper som omfattas av en försäkring eller annan arbetsmarknadspolitisk insats.

En av de absolut viktigaste faktorerna inom den svenska traditionella arbetsmarknadspolitiken är att solidariteten med personer som är arbetslösa på grund av att Sverige rationaliserat bort allt låglönearbete förlagts på det allmänna genom de huvudsakligen skatte- och avgiftsfinansierade social- och arbetslöshetsförsäkringarna. Så länge dessa grundläggande förhållanden består är det direkt missvisande att beskriva politiken som något annat än traditionell.

Permalänk | Anmäl #3 Tobias Wallin, 2010-03-31, 13:24

I och med att de arbetslösa alltid varit fackens fiender nr.1 så är det knapppast så konstigt att facken "sviker" de arbetslösa.

Permalänk | Anmäl #4 Kaj Grüssner, 2010-03-31, 14:21

Cwejman har rätt i att regeln "sist in-först ut" bör bli mer flexibel, kanske till och med avskaffas. Men utöver detta så visar artikeln en skrämmande brist på insikt i förhållande på arbetsmarknaden.
Cwejman pekar på det faktum att Nederländerna har fler deltids och timanställda. Tycker Cwejman på allvar att detta är något bra? Deltidsanställning leder till relativ fattigdom och drabbar främst kvinnor i typiska arbetaryrken. Bryr sig inte Cwejman om jämställdheten när det handlar om kvinnor som tillhör arbetarklassen?
Timanställningar är ännu värre, det handlar om människor som tvingas vaka vid telefonen i hopp om att den ska ringa. De kan inte på något sätt planera sin ekonomi då de aldrig vet vad inkomsten kommande månad kommer bli, de blir ett nytt proletariat.
Även när det gäller synen på kollektiavavtal visar Cwejman upp en omodern syn som endast utgår från den välutbildade medelklassens situation. De som är i besittning av speciell kompetens och utbildning kan säkert förhandla lokalt eller enskild om sin lön. De som saknar detta är i ett underläge gentemot arbetsgivaren, och just därför krävs det kollektiavtal som träffas på central nivå. Cwejmans arbetsmarknadspolitik leder till ett utökat deltidsproletariat och press ner på lönerna för stora grupper, framför allt inom LO. Anser Cwejman att det är god socialliberal politik?

Fredrik Holmgren, folkpartist

Permalänk | Anmäl #5 Fredrik Holmgren, 2010-04-01, 14:21

Fredrik Holmgren, en person som arbetar med något och har någon typ av specialisering måste ha tillräckligt med förstånd för att förstå hur mycket prestationen är värd. Finns ingen kunskap om detta under lång tid så är förmodligen arbetet värt så lite att inget arbete finns eller ens är möjligt. En företagare av enklaste typ måste sätta priset på sin tjänst. Kan företagaren inte detta, vad ska man göra då? Tillsätter man en myndighet? Nej det är nog inte så bra. Cwejman har uppenbart förstått hur det fungerar ute i verkligheten. Jämställer man facket med vilket förening som helst och arbetarna i princip med vilka företagare som helst så löser sig problemen. Arbetsrätt, arbetstidslagar, kollektivlagar och en mängd andra regleringar gynnar bara korrupta makthavare. Om folket börjar tänka själv så går det bättre.

Permalänk | Anmäl #6 Urban Persson, 2010-04-01, 18:05

Kollektivavtal i den meningen att de någon lönesättande effekt har inga fördelar. Det är ju bra om de med mer kompetens får bättre betalt och många av dem som inte har kompetens som motsvarar kollektivavtalet kan anställas. Björn Håkansson tydliggjorde här bredvid hur sysselsättningen i Holland bland äldre är låg, vilket till viss del måste bero på kollektivavtalen. De yngre pressas hårt och de vet vad som gäller och nästan alla som vill ha jobb får jobb. Många äldre i det rika landet är nog så välbeställda att de inte behöver arbeta och då gör de inte heller det. Det arbetas uppenbart inte lika mycket för arbetets egen skull där som i Sverige. Holländarna är ett mer affärsmässigt folk.

Statistiken visar att de deltidsarbetande i Holland som vill arbeta heltid är i storleksordningen 2-10 %. I Sverige är siffran 20-30. Det verkar bara finnas gamla siffror. Men det är sånt som inte ändras så snabbt. Det verkar inte finnas någon standard för hur en mätning ska gå till, men skillnaden är så stor att den kan slås fast. Lägg till detta att andelen deltidsarbetande i Holland är mycket större. LO-facket och makthavarna i Stockholm i stort pressar på som en modern slavdrivare med sin byråkrati för att få folk att arbete och det är helt sjukt. En del av detta kallas inte slaveri utan jobbgaranti.

http://actrav.itcilo.org/actrav-english/telearn/global/ilo/seura/parttim...

http://www.eurofound.europa.eu/pubdocs/2004/41/en/1/ef0441en.pdf

Permalänk | Anmäl #7 Urban Persson, 2010-04-01, 19:26

@Fredrik

Förstår inte riktigt vem du försöker skrämma med påståenden som inte stämmer.

Vi börjar med mängden deltidsanställda,

Nederländerna 1998: 12,7 procent deltidsanställda, 2008: 18,3.
Sverige 1998: 15,5 procent deltidsanställd, 2008: 16,0.

Nederländerna har alltså ökat antalet deltidsanställningar med ungefär 50 procent senaste tio åren - därför är det helt riktigt att många fler deltidsanställningar har blivit en följd av att man öppnat upp arbetsmarknaden.

Däremot är skillnaden mellan Nederländerna och Sverige är i det närmaste försumbar. Dessutom ser vi också att Sveriges utveckling är närmast konstant. Skräcken för ett "deltidsproletariat" är därför helt överspelad.

Att individuella avtal endast skulle gynna medelklassen är rent humbug som jag inte vet var du får ifrån. 2007 hade man högre tillväxt än i Sverige, samtidigt som sysselsättningen steg och lönenivån ökade med 3,3 procent. Det finns med andra ord inget som stödjer ditt påstående att,

"Cwejmans arbetsmarknadspolitik leder till ett utökat deltidsproletariat och press ner på lönerna för stora grupper, framför allt inom LO"

Löneutvecklingen har varit god i Nederländerna samtidigt som mängden deltidsanställningen är försumbart högre än den i Sverige. Medellönen i Nederländerna sett till köpkraft är runt en tredjedel högre än i Sverige.

Till slut, jag förordar fungerande politik, liberalism utan prefix. Vem är det du försöker rädda egentligen?

Permalänk | Anmäl #8 Adam Cwejman, 2010-04-06, 11:21

Hur många flyktingar har Holland tagit emot de senaste 20 åren?

Hur många har Sverige tagit emot?

Det arbetades fler timmar i Sverige 1990 än 2007.... Fast befolkningen 2007 var mer än 500 000 större... Befolkningsökningen beror till största delen på flyktinginvandring...

Vi saknar redan arbete och bostäder till dom som bor här... Sverige har dessutom tagit emot fler flyktingar än något annat EU land sett till folkmängden...

Danmark har också låg arbetslöshet och dom tar inte emot > 50 000 flyktingar per år... Ca 10% av flyktingarna som får stanna i Sverige har flyktingstatus... Övriga får stanna av humanitära skäl...

Vi saknar både bostäder och arbeten... Socialförsäkringssystemen blir alltmer ansträngda.. Det är därför pensioner sänks och kostnaderna för a-kassa rusar uppåt... Fast socialbidragen ökar ännu mer... Flyktingarna får inga arbeten och därmed ingen a-kassa....

Södertälje har tagit emot massor av flyktingar och kommunens ekonomi håller på att krascha. Det räcker inte nu ska hela Sverige sänkas... Samtidigt slumpas Volvo PV ut till Kina... Gissa var Volvos produktutveckling sker om 25 år... Hur många arbeten finns kvar i Sverige då?

Permalänk | Anmäl #9 Jonas Melander, 2010-04-08, 12:05

Resultaten i skolorna i problemområdena är också välkänd... Det finns stora ordningsproblem.... Detta beror på en omvänd rasism.... Dvs vissa invandrare som inte respekterar regler...

Detta är ett växande problem som helt förtigs av medierna i Sverige... Det får inte ens göras undersökningar om brottslingars ursprung... Sådan statistik är förbjuden...

Det finns naturligtvis en anledning till det...

Permalänk | Anmäl #10 Jonas Melander, 2010-04-08, 12:09