Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2010-03-30 22:03, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Nederländerna har en lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige, men större andel deltidsarbetande och flexiblare anställningsregler är inte hela förklaringen.
Har bott och verkat i Nederländerna sedan 1999. Under den perioden framgångsrikt anställts av fem olika holländska arbetsgivare och varit arbetslös två gånger.
Antalet sysselsatta i åldern 55-64 år är 53% i Nederländerna medan Sverige har nästan högsta sysselsättingsnivån i Europa i den kategorin med över 70% sysselsatta i åldern 55-64 år. Samtidigt är sysselsättningsnivån för befolkningen som helhet högre i Nederländerna. För kvinnor är skillnaden inte så stor, men i Nederländerna ligger sysselsättnigen för den manliga befolkningen på 83% medan knappt 77% av de svenska männen är sysselsatta. Arbetsmarknaden i Nederländerna verkar gynna de unga på bekostnad av de äldre. Hur ser arbetsmarknaden in Nederländerna ut egentligen?
I Nederländerna jobbar framförallt kvinnor deltid och det har i flera undersökningar visat sig att de inte heller har ambitioner att jobba heltid. Många prioriterar barn och familj genom att arbeta enbart två eller tre dagar i veckan. I Nederländerna finns också en större andel enmansföretagare (7.4%) än i Sverige (3.3%). Antalet enmansföretagare har också ökat markant i Nederländerna under senare år och det är vanligt bland något mer erfarna arbetstagare att de vid arbetslöshet startar ett enmansföretag för att låta sig hyras in som konsult. Under den senaste krisen har enmansföretagare tagit en stor smäll med färre uppdrag som därigenom inte syns i arbetslöshetsstatistiken.
Arbetsmarknaden är flexiblare än i Sverige, med många uthyrningsföretag, privata arbetsförmedlare och rekryteringsföretag som arbetar på en marknad där visstidskontrakt och projektanställningar är vanligt förekommande. Själv har jag haft fem arbetsgivare i Nederländerna under mina elva år här. I tre fall blev jag enbart erbjuden ett ettårskontrakt när jag anställdes och i två av dessa fallen förlängdes det första ettårskontraktet med ytterligare ett tillfälligt kontrakt. Enbart när jag först flyttade till Nederländerna för att jobba för Ericsson och senare för en annan arbetsgivare blev jag direkt erbjuden en fast anställning. Hos min nuvarande arbetsgivare (forskningsinstitutet TNO) valdes jag ut via ett headhuntingföretag, men jag har trots det arbetat i två år med tillfälliga årskontrakt som nu äntligen omsatts i en fast anställning.
Arbetsklimatet i Nederländerna är troligtvis något tuffare än i Sverige (det har jag ingen tillförlitlig statistik på) och det är troligtvis lättare att säga upp personal. Genom att kräva mycket av personalen och göra sig av med äldre och dyrare medarbetare som inte når upp till förväntningarna till förmån för yngre och billigare personal erbjuder man en bra arbetsmarknad för unga som är villiga att jobba på korta kontrakt och byta arbetsgivare eller uppdragsgivare ofta. Kombinera detta med en dyr barnomsorg som gör att kvinnor inte vill eller anser det ekonomiskt försvarbart att jobba mer än deltid så får den låga arbetslösheten också ett annat ansikte.
De flexibla arbetsmarknaden är dock i huvudsak positiv. Men deltidsarbetandet är inte framtvingat genom regleringar och arbetstidsförkortningar utan genom en fungerande marknad där arbetsgivare frivilligt erbjuder deltid för de som vill. Fackets roll bör man inte heller överskatta. Även i Nederländerna har man strikta kollektivavtal, central lönebildning och regler för arbetsrätt och arbetsskydd. Troligtvis finns det skillnader i flexibiliteten inom regelverken men en skillnad i mental inställning kanske är ännu viktigare.
Kan man avreglera den svenska arbetsmarknaden och dra nytta av lärdomarna från Nederländerna går det säkert att få ner arbetslösheten också i Sverige, inte minst bland ungdomar. Men se upp så att det inte sker på bekostnad av sysselsättnigen i kategorien 55-64 år och genom att kvinnor drar sig tillbaka från heltidsjobb till deltidsarbete med sämre karriärperspektiv.
Holland har rekordlåg ungdomsarbetslöshet. Vilka faktorer i samhället ligger egentligen bakom denna framgång?

Öppenhet för unga och nya gjorde det lätt i Holland

Sveriges unga behöver samma flexibilitet som holländska ungdomar

Så fick Holland fler jobb och ett rikare folk

Nya moderaterna ska inspireras av Holland och Wim Kok

Ha barn och arbeta fungerar inte i Holland

Så fick jag drömjobbet i Holland på två dagar


Kortare arbetstid och deltidsarbete i Holland bakom låg arbetslöshet bland ungdomar, kvinnor och män

Holländarna är tuffare än svenskarna på jobbet
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Varför snegla på Holland, är det ett föregångsland?
-knarkliberalt, prostituerade längs Amsterdams kanalgator, ett genomgångsland för knarkkurirer, finns det inget bättre att jaämföra med?
-Finns LAS i Holland?
-Värnar man om äldre arbetskraft?
-Men en flexiblare arbetsrekrytering än den som sker här i Sverige via en förstelnad Arbetsförmedling verkar efterföljansvärd.
Ja, Holland är ett föregångsland. I all statistik som man idag använder sig av för att bedöma framgång hos ett land ligger Holland före Sverige (BNP, Arbetslöshet osv). I en kapitalistisk värld väger detta självklart tungt. Samtidigt är mängden depressioner bland folk, - något som i det närmaste nått epidemiska skalor i Sverige (i synnerhet hos svenska kvinnor) - såvitt jag vet inte ens jämförbart.
Angående dina punkter Ebbe. Tog mig friheten att dela upp den första lite.
1. Cannabisliberalism fungerar väl och är något större delen av utvecklade Europa följer. Läs på i ämnet innan du pushar det som en negativ punkt.
2. "Prostituerade längs Amsterdams kanalgator". Det handlar i själva verket om en kanalgata, sk Red Light District. Det är bara att hålla sig borta därifrån om man inte har något där att göra. Det är uppenbart att prostitution inte går att stävja helt varför man valt att försöka ge det stöd man kan till de prostituerade.
3. Genomgångland för knarkkurirer är alla länder som har en vital roll som handelsland och ett centralt läge. Självklart kommer Sverige aldrig bli något sant genomgångsland eftersom det ligger i utkanten av Europa. Smugglingen till Arktis är ju rätt begränsad.
4. Inget LAS. Socialistisk produkt som Sverige är relativt ensamt om. En mer dynamisk arbetsmarknad har uppnåts på så sätt, men självklart på bekostnad av trygghet. Och tryggheten är ju Sveriges största plus. Detta går hand i hand med den flexiblare arbetsrekrytering du nämner.
5. Har ej koll på hur man värnar om äldre.
Personligen satt jag på trist jobb i Sverige, ljusår från att förvalta mina kunskaper jag fått genom min masterutbildning. Emigrerade till Holland i fjol och jobbar nu med precis det jag vill och utvecklas. I Sverige fanns inte en sportslig chans för mig att få liknande jobb. Men det är klart - det är inte samma trygghet här så sätter man det först bör man stanna i Sverige.