Kortare arbetstid och deltidsarbete i Holland bakom låg arbetslöshet bland ungdomar, kvinnor och män

I Nederländerna utgör kort arbetstid och deltidsarbete en medveten arbetsmarknadsstrategi sedan 1980-talet. En sådan deltidsstrategi gör att ungdomar har mycket lättare att komma in på arbetsmarknaden. I Nederländerna är den normala arbetsveckan 36 timmar och många anställda (t.ex. nästan alla studenter) arbetar deltid. År 2009 arbetade 49,7 av holländarna deltid. Inom EU-27 låg andelen deltidsarbetande på ett genomsnitt på 18,2% . I motsats till vad många debattörer i Sverige hävdar har Nederländerna med sin höga andel deltidsarbetande kvinnor lägre fattigdomsrisk för pensionerade kvinnor än Sverige, Finland och Danmark, länder med betydligt färre deltidssysselsatta kvinnor.

1. Högre andel deltidsarbetande ger låg arbetslöshet bland kvinnor, män och unga

I Nederländerna har andelen deltidsarbetande ökat såväl bland män som bland kvinnor. År 2002 var andelen deltidsarbetande 72,7 procent bland kvinnor och 20,6% bland männen. År 2009 ökade andelen deltidsarbetande kvinnor till 75,6 procent och andelen deltidsarbetande män till 23,8 procent.

Samtidigt som arbetstiden är kort och deltidsarbete är omfattande är arbetslösheten mycket låg. I januari 2010 låg arbetslösheten i Nederländerna på 3,9 procent bland kvinnor, 4,1 procent bland män och 8,1 procent bland ungdomar under 25 år. Detta är de lägsta siffrorna inom EU-27, där var arbetslöshet 9,3 procent bland kvinnor, 9,7 procent bland män och 20,9 procent bland unga under 25 år.

Sverige, Danmark och Finland som har mycket lägre deltidsarbetande än Nederländerna uppvisar betydligt högre arbetslöshet bland ungdomar, kvinnor och män. I Sverige idag är den totala andelen deltidsarbetande 27,3 procent. Bland männen är det 13,3 procent som deltidsarbetar jämfört med 41,4 procent bland kvinnor. I januari 2010 låg arbetslösheten bland ungdomar på 26,7 procent jämfört med 8,7% bland kvinnor och 9,5% bland män.

I Danmark är den totala andelen deltidsarbetande 25,2%. Bland männen är det 14,2% som har deltidsarbete jämfört med 36,5% bland kvinnor. I januari 2010 var arbetslösheten i Danmark 12,9 procent bland ungdomar, 6,9% bland kvinnor och 7,7 % bland män.

Finland har lägst andel deltidsarbetande med totalt 15,8 procent. Bland kvinnor är det 18,2 procent som deltidsarbetar jämfört med 13,5 procent bland män. I januari 2010 var arbetslösheten 23,6 procent bland ungdomar, 9,9% bland män och 8,1 procent bland kvinnor.

2. Högre andel deltidsarbetande kvinnor ger lägre fattigdomsrisk för kvinnliga pensionärer

I Sverige har debattörer både från vänster och höger hävdat att deltidsarbete bland kvinnor ger negativa konsekvenser för hela livet och får sammantaget stora negativa konsekvenser när det blir dags för pensionen. Deltidarbetande kvinnor har därför pekats ut som "framtidens fattigpensionärer". Data från Eurostat visar dock att detta inte stämmer med verkligheten.

Nederländerna, Sverige, Danmark och Finland har EU:s högsta sysselsättningsgrad bland kvinnor och kan därför jämföras med avseende på effekten av deltidsarbete på jämställdhet.

En indikator på jämställdhetseffekten av deltidsarbete är fattigdomsrisk bland kvinnor som är 65 år eller äldre. Fattigdom definieras av Eurostat som en inkomst som är mindre än 60 procent av landets medianinkomst. I Nederländerna är det 75,3 procent av kvinnorna som arbetar deltid. Risken för fattigdom är dock endast 11%  jämfört med 9 procent för männen.

I Finland, där det är endast 18,2% av kvinnorna som jobbar deltid är fattigdomsrisk för kvinnor som är 65 år eller äldre 25 procent jämfört med 18 procent för männen. I Danmark är det 36,5 procent bland kvinnor som deltidsarbetar. Fattigdomsrisken för kvinnor som är 65 år eller äldre är 19 procent jämfört med16% för männen. I Sverige är det 41,4 procent av kvinnorna som deltidsarbetar. Fattigdomsrisken för kvinnor som är 65 år eller äldre ligger på 14 procent jämfört med 7 procent för männen. Anmärkningsvärt är att Finland har lägst andel deltidsarbetande kvinnor och samtidigt högst fattigdomsrisk bland kvinnliga pensionärer. Medan Nederländerna som har högst andel deltidsarbetande kvinnor har lägst fattigdomsrisk bland kvinnliga pensionärer.

När vi jämför Nederländerna, Finland, Danmark och Sverige kan vi konstatera att en högre andel deltidsarbetande kvinnor ger lägre fattigdomsrisk för pensionerade kvinnor. Samma gäller för männen. I Nederländerna är det 23,9  procent av männen som deltidsarbetar jämfört med 14,2% i Danmark, 13,3% i Sverige och 8,9 % i Finland. Ändå är fattigdomsrisk för manliga pensionärer 9% i Nederländerna, 16% i Danmark, 14% i Sverige och 25% i Finland. Anmärkningsvärt är att Finland har lägst andel deltidsarbetande män och samtidigt högst fattigdomsrisk bland manliga pensionärer. Nederländerna som har högst andel deltidsarbetande män har lägst fattigdomsrisk bland manliga pensionärer.

3. Deltidarbete gynnar barnens sociala välbefinnande

Den största välfärdseffekten av deltidsarbetet är att den ger bättre balans mellan det privata livet och arbetslivet. En rapport från Unicef visar att Nederländerna rankas högt när det gäller barnens välbefinnande. Holländare har kortare arbetstid och använder den tid som är över till att ta hand om sina barn. Det finns även en trend som tyder på att många män har börjat ta ledigt när barnen har lov.

UNICEF har rankat barnens välbefinnande i 21 rika länder enligt sex kriterier: materiellt välbefinnande, hälsa och trygghet, utbildning, familje- och kamratrelationer, social trygghet och självupplevt välbefinnande. Sammantaget placerar sig Nederländerna som högst vid sammanställningen av alla kriterier och Sverige som tvåa. När det gäller frågan om hur väl barnen trivs med sina liv, är de holländska barnen nöjdast av alla. Sverige hamnar dock på sjunde plats. I en annan kategori är skillnaden ännu större. Den handlar om förhållandet och relationerna till föräldrar, släkt och vänner. Äter barn och vuxna måltider tillsammans? Lever barnen med ingen, en eller två biologiska föräldrar? Brukar föräldrarna regelbundet ta sig tid att bara sitta och prata med sina barn? Har barnen någon att vända sig till med bekymmer? Är kompisarna snälla och hyggliga? Här placerar sig Nederländerna på tredje plats och Sverige på femtonde.

4. Holländerna jobbar mindre och producerar mer

När arbetslösheten var hög i Nederländerna på 80-talet var deltid ett sätt att få fler i arbete. På 90-talet var det i stället brist på arbetskraft, och deltid ett lockbete för att få fler kvinnor att yrkesarbeta. Trots att Holland har EU:s högsta andel deltidsarbetande har landet haft bättre BNP tillväxt per capita än flertalet EU- och OECD-länder. Holländarna arbetar mindre och producerar mer än flertalet länder, där andelen deltidsarbetande är låg. År 2008 hade Nederländerna en BNP per capita på motsvarande 270.652 kronor jämfört med 242.607 kronor för Danmark, 242. 486 kronor för Sverige och 236, 740 kronor för Finland.

Holländernas produktivitet blir ännu tydligare när real BNP räknas på basis av arbetad timme eller per anställd. År 2008 var antalet årligt arbetade timmar per anställd 1,420 i genomsnitt, real BNP per anställd person motsvarade 72,959 USA dollar och real BNP per arbetad timme uppgick till 51.44 USA dollar (2005 US. dollar).  I Sverige var antalet arbetade timmar per anställd 1,630 i genomsnitt, real BNP per anställd låg på 68,219 USA dollar och real BNP per arbetad timme uppgick till 41.98 dollar (2005 U.S. dollar).

I Danmark var antalet årligt arbetade timmar per anställd 1,610 år 2008, real BNP 64,840 USA dollar och real BNP per arbetad timme 40.34 USA dollar. Detta jämfört med 72, 959 USA dollar per anställd respektive 51,44 USA dollar per arbetad timme i Nederländerna.

Holländerna arbetar mindre och producerar mer även många OECD- länder. År 2008 var antalet arbetade timmar per år 2.410 i Singapore, 2.390 i Sydkorea, 1.840 i Australien, 1.820 i Italien, 1.790 i Japan, 1.740 i Kanada, 1.660 i Storbritannien, 1.560 i Spanien, 1.550 i Frankrike, 1.430 i Tyskland och 1.420 i Nederländerna. Ändå hade Nederländerna högre real BNP per anställd och per arbetad timme än alla dessa länder.

5. Planer på stärkt rätt till heltid ökar arbetslöshet och stänger ut ungdomar

I bjärt kontrast till erfarenheterna från Nederländerna finns det i Sverige idag ett förslag om stärkt rätt till heltidsanställning. En stor mängd data tyder dock på att förslaget kan få stora negativa konsekvenser för sysselsättning om det går igenom. HUI, Handelns Utredningsinstitut, visar i en studie från 2008 att en lagstadgad rätt till heltid kommer att leda till ökad arbetslöshet. Handeln t ex är mycket beroende av flexibel bemanning för att kunna ge kunderna bra service. Flexibilitet är ledordet när det gäller att bemanna en butik när efterfrågan är som störst, allt för att skapa bra arbetsmiljö och undvika onödig belastning för personalen och ge kunderna bästa tänkbara service. Många butiksanställda är nöjda med sina deltidsanställningar. Många kombinerar sina studier med deltidsarbete i butiker. Inom handeln arbetade drygt en fjärdedel deltid 2007, att jämföra med 23 procent i genomsnitt enligt siffror från SCB. Av de som arbetar deltid är det endast en av fyra som vill arbeta heltid.

En lagstadgad rätt till heltid kan också försvåra för yngre och nyexaminerade att komma in på den svenska arbetsmarknaden.  Genom att jobba deltid kan studenter och unga skaffa sig de erfarenheter som krävs för att kunna kvalificera sig till mer stabila anställningsformer och högre lön. En lagstiftning om rätt till heltid skulle minska möjligheten för studenter och andra att över huvud taget få sitt första jobb. En ny rapport, framtagen i samarbete mellan Saco Studentråd och Svenskt Näringsliv, visar att studenter arbetar extra framför allt av två skäl: dels för att ha råd att studera och dels för att få arbetslivserfarenhet. Studien visar också att extrajobbet är särskilt viktigt för studenter från studieovana miljöer, där studenternas föräldrar inte själva har läst vidare efter grundskolan. Främsta skälet till detta är att de är mer ekonomiskt beroende av sina extraarbeten än andra studenter.

En lagstadgad rätt till heltid gör också att företagen undviker att deltidsanställa, då varje deltid blir rätt till heltid, utan hänsyn till företagets behov eller ekonomi. Företagets flexibilitet skulle minska, till skada både för kunderna och för dem som - just det - vill arbeta deltid.

6.  Stärkt rätt till deltid för alla och kortare arbetstid en väg ur arbetslösheten

Nederländerna utvecklas allt mer mot ett deltidsarbetande samhälle och deltidsarbete finns i alla branscher. Idag är nästan alla holländare lediga en dag i veckan förutom helgen. Det är allt fler män som jobbar deltid och det har blivit mycket lättare att få ihop jobbet på fyra dagar än tidigare. Nederländernas särställning när det gäller deltid beror på en lagändring år 2000 som gav de anställda stora möjligheter att ändra sina arbetstider i båda riktningar. Lagen ger möjlighet att kombinera arbete, fritid och familj.

Erfarenheterna från Nederländerna tyder på att Sverige kan hitta en väg ur arbetslösheten och särskilt den höga ungdomsarbetslösheten genom en förkortad arbetstid och stärkt rätt till deltidsarbete för alla. Allt fler mår dåligt på tidspressade arbetsplatser samtidigt som många går arbetslösa. En allmän arbetstidsförkortning borde därför prövas och ett incitament för männen att arbeta deltid borde skapas som ett led i att minska ungdomsarbetslösheten och utveckla en mer jämställd arbetsmarknadsstruktur.

Hedi Bel Habib (85 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/20356

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Den svenska staten har möjlighet att påverka eventuella kommande konflikter på arbetsmarknaden genom att anvisa arbete vid arbetsplatser där personalen är uttagen i strejk.

Ett sådant ingripande är lätt att motivera då dagens svenska arbetsmarknadspolitik med höga ersättningsnivåer och den så kallade inkomstbortfallsprincipen tillkom tillsammans med Arbetsmarknadsstyrelsen AMS och den regionala organisationen med självständiga Länsarbetsnämnder vid krigsslutet då rekordårens höga tillväxt redan gick att räkna hem. Efterkrigstidens arbetslöshetsorganisations huvudsyfte var att tillse att den öppna arbetslösheten höll rätt nivå för att ett fåtal storindustrier som Atlas Copco och Volvo skulle få rätt antal kvalificerade arbetssökande för att klara den expansion som mot bakgrund av situationen i konkurrentländerna med sina förödda industrier var enkel att förutse.

Vilka sådana förutsättningar föreligger Idag?

Rimligen borde inkomstbortfallsprincipen idag redan ha övergivits eftersom rekordårens konkurrensfördelar sedan länge saknas i Sverige. Ett stort problem som återspeglas på den svenska arbetsmarknaden är dock att varken politiker eller personer inom arbetslöshetsindustrin i dag vill erkänna att nödvändiga strukturomvandlingar uteblir som en direkt följd av den valda politiken. Väl känt är också att de enda faktorer som egentligen påverkar individers inom arbetskraften beteende är tillgången till understöd och alltså närmare bestämt ersättningsnivåerna och ersättningsperiodens längd. Av betydelse för försäkringsgivaren – staten – är givetvis också vilka grupper som omfattas av en försäkring eller annan arbetsmarknadspolitisk insats.

En av de absolut viktigaste faktorerna inom den svenska traditionella arbetsmarknadspolitiken är att solidariteten med personer som är arbetslösa på grund av att Sverige rationaliserat bort allt låglönearbete förlagts på det allmänna genom de huvudsakligen skatte- och avgiftsfinansierade social- och arbetslöshetsförsäkringarna. Så länge dessa grundläggande förhållanden består är det direkt missvisande att beskriva arbetsmarknadspolitiken som något annat än traditionell.

Det val den svenska statsledningen hittills gjort åtminstone sedan 1970-talets OPEC kris är att genom att bibehålla en obsolet kostnadskrävande arbetslöshetsorganisation anpassad för gårdagens förhållanden medvetet som passiva åskådare låta landet falla i välståndsligan.

Permalänk | Anmäl #1 Tobias Wallin, 2010-03-29, 20:57

Habib påstår rent ut i luften att ”incitament för männen att arbeta deltid borde skapas”. Eftersom han inte är en seriös debattör så saknar han konkreta förslag. I sin sanna populistiska och demagogiska stil så påstår han att ”Allt fler mår dåligt på tidspressade arbetsplatser.” Det kanske de gör, men Habib har ingen lösning.

Att Holland har en unik framgångsrik kombination inte bara i Europa utan i hela världen av mycket deltidsarbete, låg arbetslöshet och få arbetande timmar måste främst bero på en riktig arbetsmarknad och en extremt låg fackanslutning på cirka 20 %. Holland har uppenbart inga priviligierande lagar för fackföreningar jämfört med andra föreningar. Här borde Sverige rensa med bland annat en minimilön som på andra håll och en borttagen rätt till blockad, strejk, lockout och sympatiåtgärder. Arbetstidslagen och lagen och anställningsskydd bör också tas bort. Alltså bör en avreglering göras rakt över med en skrotning av den svenska modellen från 1938. Det räcker nog med en allmän omställningsförsäkring vid arbetslöshet och sjukdom nedtrappad med tiden till ett lågt försörjningsstöd. Sedan är skattetrycket där ett tiotal procent under det svenska, vilket motsvarar ungefär en borttagen svensk moms. Det är inte så konstigt att de får mer över från mindre arbete.

Under punkt 2 tar Habib upp fattigdomsrisk för pensionärer, som knappast kan kopplas till mängden deltidsarbete, utan mer beror på pensioner, skatter, bostadsbidrag, vård- och sjukvårdavgifter med mera. Om man håller på med siffror på detta sätt så måste man ha någon hypotes om hur det hänger ihop. Annars blir det ett sammelsurium. Men det klart att den riktiga oreglerade arbetsmarknaden och låga fackanslutningen i kombination med de låga skatterna ger ett välstånd, som märks för pensionärerna och deras fattigdomsrisk.

Om en ekonom i Holland hade föreslagit en allmän arbetstidsförkortning, eller en allmän arbetstidsförlängning, så hade denne kanske setts som galen, för ingen skulle kunna administrera något sådant. De jobbar ju bara så mycket de vill och tänker själva. Arbetade timmar i Holland verkar till och med ligga under 1400 timmar.

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetstid/Arbetade-tim...,

Permalänk | Anmäl #2 Urban Persson, 2010-03-30, 00:32

Självklart är det vanvettigt att en del ska arbeta 110 % och en del (ofrivilligt) 0 %. Självklart är det vanvettigt att åldringar ska ta arbete från ungdomar. Dela på jobben! Sänk arbetstiden!

Permalänk | Anmäl #3 40-talist, 2010-03-30, 09:54

Habib lever i den vanföreställning många politiker lever i; att arbete är delbart på samma sätt som man kan dela på en semla eller något sådant.
Det visar hur lite han vet om arbetsmarknaden av i dag.

Permalänk | Anmäl #4 Surgubben, 2010-03-30, 11:57

Undrar vad Hedi Bel Habib har dokterat i. Skillnaden mellan korrelation och kausalitet verkar han iaf inte ha grepp om.

Bara för att det finns en tendens att det är lägre arbetslöshet i länder med kortare arbetsvecka betyder inte det att det senare orsakar det förra. Det behöver inte BERO på arbetstidsförkortningen att man har lägre arbetslöshet. Det finns möjligtvis ett samband, men att säga att man vet vad som orsakar det är bara arrogant/dumt.

Själv skulle jag, utifrån samma resonemang, kunna lägga fram tesen att ökad glassförsäljning leder till ökat antal drunkningsolyckor. Det är nämligen två företeelser som hänger väldigt nära ihop. Ju mer glass det säljs desto fler drunknar. Nu är det väl kanske så att det finns en tredje faktor med som påverkar båda de andra faktorerna. Det är nämligen sol och vämre som orsakar både ökningen i glassförsäljning och drunkningsolyckor och inte glassförsäljningen i sig som får folk att drunkna.

Kanske finns det en liknande tredje faktor i kopplingen mellan arbetstidsförkortning och arbetslöshet i Holland. Det första jag tänker på när jag tänker på Holland är en liberal drogpolitik och jag framkastar därför hypotesen att det är hashandet som orsakar både arbetstidsförkortningen (vem vill jobba när man är hög?) och att man har lägre arbetslöshet (vem orkar gå till arbetsförmedlingen när man är hög?).

Någon som har några andra förslag på orsakande faktor? :)
Väderkvarnar eller tulpaner kanske?

Permalänk | Anmäl #5 Mattias Lundström, 2010-03-30, 13:56

Mattias Lundström, jag tror att att jag har hittat något bättre än hasch, väderkvarnar och tulpaner som korrelerar med välstånd och arbetslöshet.

I de nordiska länderna finns en grundsyn att arbete i sig är något bra och dessa kollektivistiska tankar stöds av facket. Det arbetas främst inte för pengarna, utan för gemenskap, glädje och frihet. Arbeit macht frei, som farbror Hitler sa. Fackanslutningen i Holland är därför cirka 20 %. I de större länderna i Europa är det cirka 30 %.

Grundsynen finns inte i Holland. Trots att de deltidsarbetande där är många och utgör närmare halva arbetskraften så vill få av dem arbeta heltid. En studie från 1996 visar att denna grupp i Holland och Sverige var 6 % respektive 28 %. En senare studie från 2005 med siffror från 2002 visar 2,3 % respektive 22,4 %. Det är svårt att finna nyare siffror. Någon standard för hur mätningen ska gå till finns knappast, som inom exempelvis arbetslöshet.

http://actrav.itcilo.org/actrav-english/telearn/global/ilo/seura/parttim...

http://www.eurofound.europa.eu/pubdocs/2004/41/en/1/ef0441en.pdf

Sedan 1980 har deltidsarbetandet i EU-länderna ökat cirka 50-100 % i EU (sid 44), utom i de nordiska länderna. Hur hänger det ihop?

http://www.ecb.int/pub/pdf/scpwps/ecbwp872.pdf

LO påstår att de som arbetar deltid har rätt att arbeta heltid. Att verkligheten är sådan att heltidsarbete ofta inte fungerar bryr sig facket inte om. Genom en kamp får facket ett berättigande, speciellt när reallönerna minskar. Om folk bestämde över sig själva och hur mycket de arbetar så skulle det varken behövas fack eller arbetsgivarförening.

Svenskt Näringsliv och de stora företagen, som dominerar och styr åtminstone Folkpartiet och Moderaterna, vill verkligen ha starka fackföreningar, eftersom det jämnar ut lönenivån mellan stora och små företag och ser till att kompetent personal underbetalas. Storföretagen har således samma intresse som facket. Vad politikerna pratar om är således trams, om ingen har upptäckt det tidigare.

De strukturella problemen kan endast lösas genom grundläggande avregleringar, som jämställer fackföreningar med andra föreningar som kennelklubbar, ornitologiska sällskap, frimärkssamlarföreningar med mera. Det går inte längre att manipulera folket från Stockholm.

I en kollektivistisk och marknadsfrånvänd syn på arbete kan det uppstå brist på arbetstillfällen så att man måste ”dela på jobben”. I Holland tänker de uppenbart inte så. Var och en sköter sig själv och arbetar så längre den vill. Förutom avregleringarna behövs en avmoralisering och grundsyn på arbete som något förkastligt och i varje fall som något som man gör så lite som möjligt, som det var för länge sedan i bland annat antikens Grekland.

Permalänk | Anmäl #6 Urban Persson, 2010-03-30, 16:27

Hej och tack för kommentarerna,

Jag vill bara precisera att artikeln inte handlar om enkla kausala samband, eftersom flera faktorer samspelar i det här fallet. Det jag här, bortom alla andra faktorer, lyfter fram är hur en dynamisk deltidsstrategi för arbetsmarknad kan fungera som en facilitator när det gäller inträde på arbetsmarknad. En arbetsmarknadsstrategi som ensidigt fokuserar på heltidsarbete cementerar den arbetsföra befolkningen i "ingroup" /"outgroup" . En sådan strategi leder lätt till binära förhållanden: man har heltidsjobb eller inget jobb alls. Och det är precis detta som händer när utbudet regleras och i huvudsak kanaliseras till heltidsarbete. Därför är inte fenomen som kort arbetstid och deltidsarbete att betraktas som linjära kausala faktorer , utan snarare som ramförutsättningar, där en dynamisk syn på arbetstid och arbetsutbud fungerar som en facilitator när det gäller inträde på arbetsmarknaden.

Att penssystem skatter, bostadsbidrag, vård- och sjukvårdavgifter och övriga transfereringar spelar en roll förutom dessa ramförutsättningar är uppenbara saker.

Permalänk | Anmäl #7 Hedi Bel Habib, 2010-03-30, 18:27

Tack för en bra artikel.

Permalänk | Anmäl #8 Kent Lundgren, 2010-06-08, 20:51