Geoenergin och smarta elnät har stor potential

Anders!
Tack för en bra inlaga i debatten. Jag är övertygad om att kan vara intresserad av den typen av lösningar som Du föreslår. Det är något vi får diskutera.
Jag tycker att det är ytterst intressant det Du nämner i slutet av Din artikel, nämligen att det saknas fullständig statistik. Det är något som vi har identifierat också anser är ett problem för branschen. Därför pågår just nu ett projekt för att få fram ett så bra underlag som möjligt. Förhoppningsvis är det klart under våren.
Mvh

Anders Lindfors inlägg är det första här på Newsmill som tar upp att effektbehovet för uppvärmning vid sträng kyla alltmer lastas över på elnät och kraftproduktion.

Att äventyra elförsörjningen, som praktiskt taget alla samhällsfunktioner är beroende av, för en så simpel sak som uppvärmning är naturligtvis inte hållbart. Den fortgående avvecklingen av oljepannor som har producerat den maximala effekt byggnader behöver lokalt för att istället belasta elnät och en avlägsen kraftstation, accentuerar att detta inte är hållbart.

Även om det är möjligt att dimensionera värmepumpar för maximalt effektbehov så kommer få att göra det.

Metoder för att stävja detta är att låta Nordpools elpriser slå igenom på konsumentpriset för de mindre säkringsabonnemangen, att prissätta effektuttagen på elnätet med marginalkostnaden för både det lokala elnätet, överliggande nät och ökade överföringsförluster vid höglast. För att hålla den administrativa kostnaden så låg som möjligt bör inte timvärden användas. Det räcker med dygnsvärden. Nordpools priser sätts i förväg för ett dygn och konsumenten kan reagera på dessa. Även för elnätet är det tillräckligt med dygnsvärden. En rörlig nätavgift, som det lokala elnätföretaget tillkännager ett dygn i förväg att den behöver tas ut, bör vara tillräckligt för att ge konsumenterna tillfälle att reagera.

Laststyrning från elnätbolagets sida fungerar också, men det sättet ger troligen ett sämre resultat till högre kostnad och längre genomförandetid.

Johan!
Jag är intresserad av ert projekt rörande statistik och kontaktar dig rörande detta.

När det gäller behovet av gränssnitt gentemot värmepumpar är naturligtvis SVEP en mer naturlig adressat. Geotec har dock möjlighet att påverka SVEP kring detta. Värmepumpsbranschen har under lång tid varit mycket avvaktande gentemot att öppna externt gränssnitt gentemot pumpens styrkrets. Branschen har helt enkelt varit rädd för att rubba rådande marknadsmodell där man säljer en produkt och sedan överlåter eftermarknaden till andra aktörer (installatörer och service). Möjligheten till driftövervakning och driftdiagnostik har helt enkelt inte setts som attraktivt då detta delvis bollar tillbaka driftproblem till tillverkaren.

USA storsatsar nu på intelligenta elnät. Detta kommer naturligtvis att öppna en stor marknad för värmepumpar vars drift kan samverka med det bakomliggande elnätets produktionsförhållanden.

Bland annat KTH har i olika konstellationer sedan 1998 fört fram olika förslag gentemot olika värmepumpstillverkare med responsen ("tiden är ännu inte mogen").

Mvh

Göran,

frågeställningarna under diskussion är beroende av tidsperspektivet. Ett samhälle vars samtliga samhällsfunktioner inklusive uppvärmning är beroende av el blir naturligtvis väldigt sårbart under förutsättning att elsystemet även fortsättningsvis är utformat som dagens system. Frågan är dock om så kommer att vara fallet. De intelligenta näten syftar till att just ge möjlighet att prioritera olika slags elanvändning. Man kan naturligtvis argumentera att detta låter dyrt och att det är bäst att köra på som vanligt, dvs den vanliga "vänta och se"-attityden. Problemet är att detta garanterat inte skapar några nya marknadsmöjligheter med tillhörande arbetstillfällen (vilket iofs är ett annat problem).

#4 Anders Lindfors, 2010-03-27, 14:04,

Jag förordar inget vänta och se. Tvärtom anser jag att det skall gå fort.

Elnätföretagen mäter redan och hämtar hem mätvärden per dygn, även om faktureringen sker per månad. Med dygnspris på el och ett rörligt påslag på nätkostnaden per dygn vid hög belastning uppnås att kunden vet i förväg priser för kommande dygn och kan agera efter det. Nu får kunden veta priset i efterhand. Att få veta priset i förväg är det viktigaste med prisstyrning. Att få veta priset i förväg per timme jämfört med i förväg per dygn ger en marginell förbättring i styrningen enligt lagen om den avtagande marginalnyttan.

Marginalkostnaden för elnätet är i stort en effektkostnad. Denna kan omvandlas till en energikostnad i öre/kWh som är ett begrepp som de flesta kunder förstår och måste hantera redan nu, till skillnad mot om begreppet effekt införs för dem som har elvärme, vilket skulle komplicera redan svårbegripliga elräkningar än mer.

Dygnsvis mätning och prissättningh kan genomföras redan för 2011 om viljan finns. Timavläsning kräver mycket längre tid, kanske behövs ett nytt mätarbyte för en del nätföretag. Det blir även mer svåröverskådligt för kunderna. Ombyggnad till intelligenta nät tar förmodligen ännu längre tid. Mätning per dygn blir mycket billigare än timmätning och intelligenta nät.

När du talar om att ge möjlighet till att prioritera genom intelligenta nät så är min första fråga vem det är som skall prioritera. Är det kunden eller leverantören? Med prisstyrning blir det alltid kunden och det torde majoriteten av kunderna föredra. Även på bekostnad av leverantörens eventuella nya marknadsmöjligheter.

Frågan är således om man vill göra något tillräckligt bra som är billigt och som går fort att genomföra eller om man vill vänta och se för att få en dyrare men något mer perfekt lösning långt senare.

#5 goran, 2010-03-27, 15:17

Förslaget är bra. Varaktigheten i hur folk reagerar rörande prisfeedback brukar dessvärre vara övergående. Om jag inte minns fel diskuterar Energieffektiviseringsutredningen detta med en del referenser. Det går säkert att hitta senare referenser om man söker också. Jag tror därför att förfarandet trots allt måste automatiseras med styrning utifrån. Det avtal som sluts reglerar vilken styrning och prioriteringar som är möjliga.

Den lösning du skisserar tror jag kan vara en betydelsefull katalysator för senare, mer automatiserade upplägg.

#6 Anders Lindfors, 2010-03-27, 17:06

Jag inser att varaktigheten i elkundernas reaktion på prisfeedback är övergående.

Just därför bör en rörlig högbelastningskomponent för elnätet (effekten) begränsas så mycket som möjligt, vilket innebär att den bara bör utgå när det verkligen är sträng kyla. Det handlar då om kanske 10-20 dygn under ett normalår. Det enda kunderna behöver veta är att det kostar extra i nätavgift vid sådana tillfällen. Att det är ovanligt kallt ute brukar de flesta inte behöva någon särskild påminnelse om, det vet man ändå. Vid sådana tillfällen, men endast då, har elvärmekunderna anledning att kolla upp med elnätbolaget om det kostar extra i morgon, t.ex. via hemsidan eller genom att nätbolaget skickar ett mail till berörda kunder.

Elpriset blir oftast högt vid sådana tillfällen. Därmed har man uppnått den viktigaste delen av styrverkan på både nät och kraftproduktion endast genom att kunderna reagerar på nätbolagets högbelastningsavgift. Denna styrverkan kommer även att eliminera de extremt höga elpriser som vi har sett under några timmar den senaste vintern.

Vill någon hålla koll på elpriset i andra fall än då elnätet beläggs med högbelastningsavgift så kan kunden kolla på Nordpools hemsida. Men detta är mer ett ekonomiskt intresse för kunden än för att säkra elsystemets funktion.

Varje förändring medför sina konsekvenser. Värmepumpar är inga evighetsmaskiner vilket säger oss att dessa måste tillföras energi för att fås att fungera. Den tillförda energin är elektrisk vars energi skall alstras någon annan stans. Den tillförda energin behövs som mest när det är kallt ute vilket påminner oss om att det vid kallperioder är som viktigast att inga avbrott i elförsörjníngen uppstår. Då behövs en stabil reservkraft från vatten- kärn- och kolkraftverk.

Utvecklingen är fullständigt huvudlös på energiområdet när man betänker att man bygger ut vindkraften som i sin tur är beroende av reservkraft. Värmepumparna är en berättigad teknik som tar sin energi till 2/3 från jorden och kan därmed sägas vara gratis förutom anläggningskostnaden. Men vindkraften som är så beroende av vinden är därmed en mycket osäker elkälla speciellt när det är kallt och detta skapar därför en ryckighet i inmatningen till det publika elnätet.

Elkraftförsörjning är i sig komplicerad om den skall vara stabil och avbrottsfri. Ingen vill väl ha en av okunskap framtvingad elförsörjning som skapar ständiga avbrott och andra problem. Därför är det viktigt att lära sig betydligt mer om vad konsekvenserna blir för hela samhället med instabila energikällor som vindkraften.

#8 Björn Boström, 2010-03-28, 01:14 har helt rätt.

Vad politiker och de flesta andra inte inser är att vindkraft är en sekunda kraftkälla. Vindkraften kommer bara när leverantören kan leverera. Den måste backas upp av prima kraftkällor såsom reglerbar vattenkraft och värmekraft, kraft som kommer när kunden vill köpa.

De största vinnarna på investeringarna i vindkraft blir därför ägarna av reglerbar vattenkraft. Sådan kraft kommer att kunna säljas för det dubbla priset mot vindkraft, utan att en enda ny krona investeras.

År 1970 införde Jönköping Energi ett effektstyrningssytem med hjälp av rundstyrning. Via en överlagrad signal på elnätet kopplade vi om från ett elpris till ett annat och styrde kudnernas varmvattenberedare till kvällstid (22-07). Dessutom gjordes alla elvärmecentraler via en kontaktor bortkopplingsbara. Vi hade kunden stillstånd till "att i kortare perioder om 15 minuter, dcok max 2 timmar per dygn", koppla bort elvärmen. Dessutom hade vi en kategori med ackumulerande elpannor som kopplades bort 10 timmar (0800-1800). Konceptet var mycket framgångsrikt tills den sk avregleringen fullständigt slog sönder förutsättningarna. Beklagansvärt eftersom det är ju exakt vad artikelförfattaren förslår idag 40 år efteråt!

År 1970 införde Jönköping Energi ett effektstyrningssytem med hjälp av rundstyrning. Via en överlagrad signal på elnätet kopplade vi om från ett elpris till ett annat och styrde kudnernas varmvattenberedare till kvällstid (22-07). Dessutom gjordes alla elvärmecentraler via en kontaktor bortkopplingsbara. Vi hade kunden stillstånd till "att i kortare perioder om 15 minuter, dcok max 2 timmar per dygn", koppla bort elvärmen. Dessutom hade vi en kategori med ackumulerande elpannor som kopplades bort 10 timmar (0800-1800). Konceptet var mycket framgångsrikt tills den sk avregleringen fullständigt slog sönder förutsättningarna. Beklagansvärt eftersom det är ju exakt vad artikelförfattaren förslår idag 40 år efteråt!

#11 Lennart Lindberg, 2010-04-04, 19:56

Tack för en mycket intressant kommentar. Det är som sagt en mer komplicerad balansavräkning vid laststyrning som ställer till det i det nuvarande systemet . Intermittenta kraftkällor som vindkraft kommer dock att öka kraven på balansavräkningens funktionalitet rörande inmatningspunkter, varför man borde inkludera även uttagspunkterna vid denna översyn för att öppna för laststyrning. En styrning av värmepumpar via internet undviker ju dessutom särskilda laststyrningsinstallationer i uttagspunkterna.