Geoenergin pressar fjärrvärmemonopolens priser

Akademiska Hus var tidigt ute med att se fördelarna med geoenergi - eller marklagerteknik som det då kallades - och har idag c:a 10 större anläggningar på olika orter i Sverige varav en var världens största när den byggdes. Ett flertal ytterligare planeras.

Som fastighetsägare och förvaltare strävar vi förstås efter nöjda kunder och effektivaste drift samtidigt som ett antal randvillkor måste vara uppfyllda.

I Akademiska Hus byggnader råder tidvis mycket stor aktivitet och överskottsvärme måste ofta bortföras för att nå rimligt inomhusklimat. Våra geoenergianläggningar är därför uteslutande sådana där både värme och kyla kan genereras.

Några principiella skillnader finns mellan olika tillämpningar. Mindre anläggningar för enbart värme och med enstaka borrhål eller brunnar återladdas via omgivande mark som i sin tur huvudsakligen erhåller värme från solen. Större anläggningar med många borrhål eller brunnar och där marken också nyttjas för kylning är i högre utsträckning att betrakta som lager. Dvs energi tas ut eller lagras in i marken och systemen är därför mer att betrakta som lager där värme och kyla årstidsvis lagras. I bägge tillämpningarna utnyttjas dock i hög grad förnyelsebar energi och andelen drivenergi, i allmänhet el, är tämligen måttlig.

En allt större del av kostnadsmassan i fastighetsbolag utgörs av energikostnader. Akademiska Hus har som mål att minska tillförd energi till våra byggnader med 40 % från år 2000 till 2025. Vi håller effektiviseringstakten väl men kostnaden för energi har ändå nominellt i stort sett varit densamma år från år pga specifika energikostnadsökningar. Våra ansträngningar kring effektivisering riktas i första hand mot att reducera tillförselbehoven. Installationstekniska förbättringar rörande återvinning, effektivare pumpar och fläktar, smartare system och styrning liksom byggnadstekniska åtgärder är typiska för vårt systematiska effektivitetsarbete. Sådana åtgärder bör genomföras först innan tillförselåtgärder såsom geoenergi övervägs.

De aspekter Akademiska hus bedömer som viktiga när det gäller energiförsörjning är lönsamhet, bra inomhusklimat, intressant miljöprofil och några andra, bl a hanterbarhet, robusthet, estetik mm.

Geoenergi uppfyller i allmänhet lönsamhetskrav och vi kan sägas dra nytta detta på två sätt. Fjärrvärme är ofta alternativet och en viss monopolkaraktär kan sägas vidlåda denna försörjningsform. Att bygga egna effektiva geoenergianläggningar ger dels lönsamhet i enskilda projekt och dels åstadkoms ett alternativ som verkar bromsande på taxeutvecklingen för både oss och andra. Sett över ett lite längre perspektiv kan lönsamheten bli ännu bättre eftersom betydande restvärden finns vid återinvestering. En kraftig förskjutning i prisrelationen mellan el och andra försörjningsformer utgör förstås en risk i sammanhanget.

Inneklimatmässigt utgör geoenergi ett utmärkt alternativ eftersom kylbehov kan tillgodoses i stort sett utan energiuppoffring och utan extra kostnad.

En aspekt som fått stor uppmärksamhet är frågan om primärenergi. Dvs vad är ursprunget till olika energislag. Särskilt har elektricitet varit föremål för diskussion men någon allmängiltig slutsats finns ingen enighet kring. Geoenergi som kräver el i viss utsträckning får ibland kritik av just detta skäl.

Vissa vanliga marginalresonemang som förekommer kring elanvändning är tidsstatiska. I praktiken måste alla på vårt klot som idag nyttjar kol med fler fossila bränslen för elproduktion antingen hitta andra elgenereringsformer eller nyttja kol/olja/gas utan att avge koldioxid till atmosfären (t ex via CCS: Carbon Capture and Storage) om växthusproblematiken skall få en bra lösning. Marginalbetraktelser från svensk horisont saknar inverkan på en sådan utveckling.

Det kan också finnas anledning att betrakta olika energislag och system efter samma premisser som nu ofta sker för el. Det finns marginaleffekter för fjärrvärme som ger betydande koldioxidutsläpp och på samma sätt kan bioenergi i vissa betraktelser utfalla väldigt oförmånligt.

Det kan väl också vara värt att reflektera över att om all bränsleenergi som idag används för uppvärmning i fjärrvärmeverk i Sverige istället nyttjades för enbart el-generering så skulle denna elmängd räcka för att med geoenergibaserade system täcka alla fjärrvärmda byggnader och dessutom skulle det bli en rejäl elmängd över! Marginal- och alternativbetraktelser av olika slag kan leda till olika slutsatser.

Akademiska Hus har valt att köpa ursprungsgaranterad el från vattenkraft i Sverige för att visa vår viljeinriktning mot fossilfri elgenerering men om detta de facto leder till mer kraft av sådant slag är också omdiskuterat.

Akademiska Hus har alltså byggt och installerat geoenergisystem runt om i landet och utfallet är i allmänhet mycket gott om än även denna relativt nya teknik visat sig ha vissa barnsjukdomar som successivt fått åtgärdas.
Akademiska Hus satsar vidare på geoenergiteknik eftersom det är lönsamt, energieffektivt, miljövänligt enligt vår mening och till nytta för oss och våra hyresgäster.

Tomas Hallén (1 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/20171

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Fjärrvärmebolagen är Sveriges nya televerk. Vi gick ur en massa monopolsituationer under 90-talet men bygger raskt in oss i nya. Detta är ngt som vi konsumenter upplever dagligen och som borde få mycket större utrymme i debaten. Heder år sådana fastighetsägare som Akademiska hus som tar ansvar för detta och ser till att det finns alternativ.

Permalänk | Anmäl #1 Hemmansägare, 2010-03-25, 11:28

När borrhålen används mer eller mindre som lager och anläggningen används dubbelt, för kyla och värme, blir ekonomin speciellt bra. Den här typen av anläggning kommer starkt över hela världen. På lägre latituder med en medeltemperatur några grader högre blir nog lagerbalansen mellan kyla och värme bättre.

Statliga Akademiska hus verkar vara mer fristående än statliga Luftfartsverket, vars system på Arlanda för värme och kyla tidigare diskuterades här på Newsmill. Luftfartverket ville göra samma sak som sina bröder i statens tjänst och bli av med Fortum och fjärrvärmen. Men fick uppenbart inte av övergripande politiska skäl. Den ansvarige för hållbar utveckling på Arlanda kunde inte få fram ett enda positivt ord om fjärrvärmen, och kunde förstås inte säga något negativt heller. Akademiska hus är verkligen en framgångshistoria. Kan bara tro att de är avundsjuka och sura ute på flygplatsen.

http://www.newsmill.se/artikel/2010/02/17/st-rsta-utmaningen-f-r-oss-p-a...

Permalänk | Anmäl #2 Urban Persson, 2010-03-25, 11:40

Klokt skrivet av Tomas Hallén även om det där med köp av ursprungsmärkt vattenkraft är både onödigt och populistiskt, vilket han dock är medveten om.

Permalänk | Anmäl #3 goran, 2010-03-25, 20:56