Slakten på kultursidorna ett hot mot demokratin

Den nyfeministiska infärgningen av våra kultursidor - ta till exempel Liza Marklund-affären - gör att jag undrar om inte demokratin och pluralismen faktiskt VINNER på att kulturredaktionerna skärs ner.

Ett hot mot medelmåttornas försörjning kanske, men inte mot de verkligt begåvade som driver utvecklingen. Det är precis som hur fildelningen slår mot musikartisterna: Stjärnorna klarar sig bra, och de små artisterna som aldrig har kunnat leva på sin hobby får en ny och billig distributionskanal. Förlorarna är de halvstora kreatörerna som har klarat sig hyggligt hittills. Stefan & Christer tillhör den skaran.
För min del ser jag ingen anledning att läsa halvbra böcker eller halvbra krönikörer, när det finns så många verkligt bra.

Problemet är att kulturredaktionerna är fyllda av kommunister.

När man inte ens hinner läsa de verkligt stora författarna under sin livstid-
-varför då offra tid på dagssländor och medelmåttor som fyller tabloider och bokhandelsdiskar bara för att de genererar pengar?

Det är nog så att kultursidorna är en lämning från tider som flytt. De ägnar sig åt artonhundratalets kultur som möjligen målats i lite grällare färger men i stort sett har inget hänt för kulturredaktörerna sedan Darwin effektivt visade att människan är ett djur bland andra. Kultur kan då reduceras till behaviorism som egentligen inte har mer värde än ätbeteende.

Kultursidorna blev politiserade propagandasidor istället!

Aftonbladet satte sista skottet i kultursidors existensberättigande.Den som är inresserad av vänsterpropaganda är den som läser kultursidorna.
De journalister som bedrev klassisk kulturjournalsitik blev utbytta av proagandister.Därför har värdet av kultursidorna försvunnit.De politiska fanatikerna har spridit sig likt parasiter och tillslut dödat sitt värddjur.

Jag ha bara en kommentar till artikeln: Släck cigaretten!

Du verkar dra likhetstecken mellan kultur och "bildning". Kultur har inget med bildning att göra, det är bara ett gammaldags sätt att försöka verka märkvärdig. "Titta, jag går på teatrar och diktläsningar, jag är djup!", ungefär. Själva teatern eller diktläsningen, däremot, fyller ingen egentlig funktion som inte kan fyllas på ett annat sätt. "Kultur" är en hype, vilket bevisas av att ordet inte går att definiera på ett sätt som kulturmänniskorna godkänner.

Nej, det är kultursidorna som ett hot mot demokratin. DN-kultur har uttalat stöd till Hizbollah när de anföll och dödade israeler, Aftonbladet kultur publicerade en djupt antisemitisk artikel och många ytterliagre exempel finns. Det bästa för demoktratin vore ifall kultursidorna avvecklade sig själva.

Åh, så bra skrivet, Crister!
Innehållet också.

Haha, det är tur att Newsmills kommentatorer inte är representativa för svenska folket. Då hade vi fortfarande levt kvar i medeltiden.

Kultursidorna har numera inte mycket gemensamt med folkbildning, men även där finns det gradskillnader, AB och DN innehåller ofta nästintill oläsliga politiserade polemiska inlägg utan relevans för de flesta läsarna och får för min del gärna ersättas av människor som brinner för sådant de behärskar (kulturrelaterade ämnen) medan okunniga propagandister kan skaffa sig ett arbete som passar dem bättre.
Kan för övrigt lägga till att jag som för 20 -30 år sedan slukade kultursidorna numera i bästa fall skummar igenom dem. Vill jag lära mig något om internationell ekonomi eller politik läser jag t.ex. The Economist som till skillnad mot kultursidorna har mycket kunniga skribenter.

Jag tycker det är bra om DN och Aftonbladet minskar och helst lägger ner sina kultursidor. Kultursidorna beriver bara kommunistisk propaganda som ingen vettig människa är intresserad av att läsa.

Internet är vår tids största befriare från politisk vänsterpropaganda som levererats av oligopolet SR, SVT, DN, SVD, Aftonbladet, Expressen. Det fria demokratiska samtalet har släppts löst på Internet och censuren är betydligt lägre, nästan obefintlig. Nu får alla säga vad de tycker, alla kan publicera sig via egen blogg, all världens information kan blixsnabbt Googlas fram, länkar till andra text, ljud och video filer. Alla världens tidningar, radiokanaler och TV program finns tillgängliga på nätet. Google translator gör det möjligt att översätta alla världens språk till svenska på några sekunder, alla företag, organisationer, myndigheter och regeringar finns på nätet. Hur skall någon gammal unken vänsterkultursida i svensk tidning kunna konkurera med Internet?

Det som blir så tydligt med Internet är att alla kan se hur Main-Stream-Media (MSM) bedriver propaganda, vinklar, överdriver, utesluter information och till SVT tvingas folket betala drygt 2000kr/år för att bli hjärntvättade. Propaganda muren har äntligen fallit och det är det bästa som hänt det fria demokratiska samtalet i Sverige.

Nu vill jag se en riktig demokrati där folket verkligen har all makt. Fram för bindande folkomröstningar och vägledande riksdagsbeslut. Idag kan alla bli riksdagsmän och rösta snabbt, enkelt och billigt via mobilen eller dator. Då kan ingen riksdagsmajoritet längre köra över folkviljan. Ser fram mot denna dag.

#9 Dotto,

Inte bara cigaretten utan hela kultursidesvängen. Tag tillbaka makten från rödvinsvänstern och återför makten till folket.

"Det är inte fint med folkbildning. Det har på något egendomligt sätt gått troll i ordet."

Det är uppenbarligen så. Trollen kom när kultureliten flyttade fokus från bildning till att istället försöka föreskriva hur menigheten skall bete sig och vad vi skall tycka.

Kultureliten har vandrat den vägen sedan 68-vänsterns uppdykande men har nått dess ände.

Det är bara för kultureliten att inse fakta och lägga om kursen.

"Kultursidor" är mer eller mindre synonymt med "vänsterpropaganda". Den enda anledningen som står att finna för sådana som inte är radikalt vänster att läsa dylikt skräp, är "know thine enemy", för finns det några som VERKLIGEN är demokratins fiender, så är det kultursideskribenter. Kommunister och miljöpartister nästan allihop.

Vore intressant om någon seriöst analyserade den uttalade likheten mellan kommunism och innehållet på kultursidorna. Vilka intressen ligger bakom dessa generella påståenden att pressen överlag är vänstervriden?
Mycket besynnerligt. Har det rent av gått så långt att så snart man diskuterar samhälls- och kulturfrågor så är det lika med "kommunism"? Var hamnar man då om frågorna diskuteras med "borgerligt" perspektiv icke-politiska och icke-samhälleliga? Och i vad består en borgerlig samhälls- och kulturdebatt?

Folkbildning hade varit något positivt, men jag kan inte påstå att kultursidorna idag står för någon bildning. Det är inte heller direkt lukten av sann humanism och sunda värderingar som slår emot en när man slår upp DN-kultur. Med sina inslag av rabiat feminism och mångkulturpropaganda är dom idag snarare uttryck för antiintellektualism och folkförakt.

Enander tycks inte ha bekantat sig med nätet. Där finns motsvarigheterna till föreläsningsföreningar och allt annat han saknar. Den vetgirige klan lätt klicka sig så djupt in i ett ämne som han orkar.

Men visst är detta en klass- och demokratifråga. En liten kast av uppfostrare som stått mellan folket och kunskapen är på väg ut ur historien.

Det här är en jätterolig debattartikel. Jag måste ranka roligheterna:
På plats;

3. "Studieförbunden ägnar sig mer åt makramé än Mallarmé. "
2."I den digitala tidens tumult och mångfald finns det många röster meb var och en sjunger ensidigt efter egen pipa. De talar nästan alltid i egen sak."
1. Bilden på Crister med en ciggarett lite nonchalent i näven.

Tack för ett rejält garv!
Nu ska jag ut i den digitala sfären och slå upp Mallarmé innan jag kollar in lite bloggar där folk faktiskt uttrycker något utifrån sin egen person och inte ett kulturellt klimat och sen ska jag börja röka igen. Sådär nonchig och avslappnat.

Det var mycket maräng i författarens artikel.

Jag har läst den flera gånger, t o m nedifrån och upp, men jag kan inte se annat än att Enander tycker att kulturradikalismen (dvs den enda rätta folkbildningen i Enanders tycke ) har sålt sig alternativt vikt ned sig för populärkulturen vilket öppnat fältet för kulturkonservatismens återkomst eller åtminstone attacker vilket hotar det demokratiska samhället.

Mot det kan man invända, såvida jag inte förstått Enander fel, att kulturradikalismen är populärkulturens främsta moder. Utan henne hade vi ännu idag haft Böök- , Tingsten- , Ekelöfs- och Hedeniuskopior på kultursidorna.

Felet är att även kultursidorna sålt sin själ till fördummningen, till att gilla läget med banala samhälls- och mediaföreteelser.
Med ståuppare som inte har ett dyft mer att tillföra än kissochbajshumor och kränkande behandling av den som för dagen är utpekad. Eller människor som tävlar i det barnsligaste av barnsligt. Vem vågar äta flest spindlar?

Infför ett folk som sitter framför Tvn och inte bryr sig, äter mest godis i världen och asgarvar och asgarvar.

Vart tog kritiken vägen mot denna fördummning? Ifrågasättandet?Skulle inte kultursidorna engagerat sig i detta fenomen och satt klacken i backen i stf att bara polera sin egen röst i debatten för att höras och framstå?
Fegt.
Och nu ser vi resultatet. Kulturen utgår. Synd, mycket synd. Kultursidorna har dock en gång varit ett vatten som hjälpt till att odla djupet i människan.
Kultureliten fanns där för att höja ribban för allas vår kultivering mot något annat än fördumning, men den utmaningen har man inte tagit. Fegt.

Snille och smak, och de människor som stod för det, vart tog de vägen?

Dagens icke-nyhet: Kulturjournalister kritiserar läsarna..

Kultursidorna är enkelspåriga och vänstervridna, pk och bara sååå tråkiga. Bra kultur är komersiellt gångbart också, dåliga konstnärer t.ex målar inte bättre för att de får bidrag, de förfular bara tillvaron.
Vi behöver inte kultursidor i tidningar, finns det någon bra kultur, belyses den bättre från någon reporter som inte är insnöad på feminism och annat tjafs, lägg ner kommunala konsthallar också - kostar bara pengar, och det finns privata gallerier med bättre urskiljningsförmåga mm.

Svar till Ivar:
Ditt retorikknep kallas "halmgubbe". Ingen har påstått att det är kommunism att diskutera samhällsfrågor. Vad alla däremot vet, är att ingen kultursida skulle ta upp ett icke-kommunistiskt synsätt på samhällsfrågor, för isåfall skulle det inte anses som "kultur". Man Ska t.ex. mässa att orsaken till tredje världens fattigdom är "utsugning" - den som säger något annat svär i kulturkyrkan. Vänstermentaliteten är att "tänka" med reptilhjärnan men att formulera dessa i grunden ointelligenta resonemang, med fina ord. Se på t.ex. mina Newsmill-artiklar så ser du att jag gärna diskuterar samhällsfrågor, men fördenskull håller jag inte med om kommunisternas förutfattade PK-meningar.
Hoppas gammelmedia dör ut snart, för då dör också de socialistiska fördomarna ut. De hålls i nuläget om ryggen av makter som i grunden stöttas av Skatteverket, även om det går omvägar genom statliga universitet.

Kultur, finns det kultur någon annan stans än de sidor som pappersdrakarna visar upp?
-jovisst: bibliotek, bokhandel och nätet.
-Och varje dag trots nedskärningar på kultursidan av överåriga "grindvakter" så har jag hittills varje dag fått endos kultur.
-Jag har svårt att instämma i upprördheten.

När så mycket omkring oss blir allt grövre, förenklade resonemang utan nyanser, bilder och ljud med låg upplösning, ett språkbruk präglat av enstaviga SMS-rutiner, -då behövs kultur i alla former mer än någonsin för att stävja detta. Konst, musik och litteratur som förhindrar att vi fullständigt slumrar in och överlåter tänkandet till de som kan omvandla vår passivitet till grov profit. Länge leve DN Kultur och alla andra gammelmediaaktörer som värnar om det artikulerade resonemanget!

Svar till Erik J
Mitt korta inlägg bestod av sex meningar som i fem av dessa avslutades med ett frågetecken. Om det är "halmgubbe" så kör för det då. Jag tycker det bara det är tröttsamt att läsa om påståendet att nyhetsredaktioner i allmänhet och kulturredaktioner i synnerhet befolkas av 68-folk. Den tiden är väl ändå passerad och kommunismen som system ser ut att vara definitivt avskaffad i Europa. Att ifrågasätta, oberoende av vilka som styr landet för tillfället, alliansen eller vänstern, måste väl samhällsfrågor kritiskt belysas. Om det sker i det här fallet ur ett "vänsterperspektiv" är det väl att ta i att kategoriskt likställa det med kommunism. Inte ska den svenska borgerligheten behöva stå till svars för nyliberala radikala (höger)-idéer när samhälls- och kulturfrågor diskuteras från (höger)-håll. När det gäller vänsterretoriken är den tämligen lätt att avslöja, däremot tycker jag mig ha svårare att avläsa vad vad borgerliga och liberala kulturdebatturer egentligen är ute efter.
Därav mina fem frågetecken i mitt inlägg.

#43 Ivar Johansson

Rätt väl och balanserat skrivet. Min erfarenhet är att SVT, DN, Aftonbladet domineras av 1968 års rödvinsvänster, där många faktiskt säger att de är och var marxister, leninister, stalinister, maoister, vänsterpartister, miljöpartister och en och annan sosse. Mängden vinklingar och systematiska ordanvändning "vänsteraktivister och högerextrema"för att vinkla nyheter, inte publicera nyheter, publicera andra nyheter. gärna klimathysteriska nyheter, inga nyheter om SD, absolut inga om invandrare utom i positiva roller eller offer roller.

Det är mycket journalister och författare som var unga 1968 och många yngre som är vänster och som röstar på V, MP, S som ofta hörs och syns i media. Det bedrivs ofta agendor och kampanjer samt åsiktsvärderings undervisning, vad som är fint och fult, bra och dåligt, till extrema propagandistiska nivåer.

Det är bra om vi kan få riktiga journalister, som kollar fakta, anger källor, undersöker saken, rapporterar den, utan mängder av vinklingar och stämplingar, ettikettering, etc. Tidningarnas prenumeranter och annonsörer minskar, fler läser, skriver, ser video eller lyssnar på radio eller musik.

"När tidningsledningarna nu obekymrat och oreflekterat skoningslöst skär i kultursidornas budget så är det verkligheten, som Stefan Jonsson uttryckte det, ett hot mot demokratin." Det skriver litteraturkritikern Christer Enander.

Uttalandet beskriver inte verkligheten. Den beskriver istället våndan av att vara ekonomiskt ansvarig för en produktion som genererar redaktörer med löner upp till 150000:-/mån + pensionsavsättning.
Kultur är allt som man kan odla, den största är gräset. Att då nämna demokrati i sammanhanget och förbise gräsrötternas livsyttringar, skapar endast en sotdöds-smittad verksamhet. Först medicin mot arrogans sedan ut i solen och den verkliga verkligheten. Sedan kanske kultureliten kan gödsla för populasen utan skyddshandskar och gasmask, så länge kulturbidraget räcker.

Ärligt talat är inte det där med kultur väldigt övervärderat? Eller åtminstone kultursidorna, visst många bläddrar i dem, där finns ju oftast serierna och tv-programmen. Dessutom har man läst en artikel så anar man vad som står i nästa. Kulturskribenterna lider helt enkelt av enfald och i detta fall som motsats till mångfald.
Att läsa varandras artiklar, länka till dem och kommentera gör att alla känner sig "skitviktiga", men vilka utanför kretsen bryr sig?

Enanders artikel kan sammanfattas i tre synpunkter:
Nedskärningar av tidningars kulturredaktioner är ett demokratiproblem.
Folkbildningen är åsidosatt.
Folkbildning (och kultur) behöver pengar, pengar, pengar.

Demokratiproblemet förstår jag inte för det är ju inte en mångfald av åsikter och framför allt inte obekväma åsikter som ventileras, istället andas allt politiskt korrekt.

Jag håller med Enander om att kultursidorna för länge sedan lämnade ämnet folkbildning och (min privat åsikt) började istället tala om vad vi ska tycka. Kultureliten var född och folkbildningsidealet dog digerdöden.

Pengar och åter pengar vill kulturen ha, men till vad? För att läsa varandras artiklar och som ingen annan läser? Till att tala om vad som är politiskt korrekt? eller möjligen, och det ser jag fram emot, att tala om vad kultur borde vara?