Framtidens arbetslinje handlar om kvinnor och välfärden

Framtidens arbetsmarknadspolitik handlar om ökat fokus på jämställdhet och kvinnors deltagande i arbetslivet, ett utvecklingskraftigt näringsliv, satsningar på välfärdens sektorer samt förbättrad matchning mellan individ och jobb. Detta är avgörande delar i en modern arbetslinje som möter den demografiska utmaningen.

Sverige har inlett återhämtningen efter den allvarligaste ekonomiska krisen sedan depressionen. Nedgången i sysselsättningen dämpas, arbetslösheten befaras inte bli så skyhög som vi förutspådde och tillväxten väntas åter ta fart under 2010. Krisens omedelbara verkningar på arbetsmarkanden, inte minst i industrin, tycks ha stillats. För att Sverige ska komma starkare ur krisen måste vi våga lyfta blicken mot nästa årtionde.

Nuläget är givet. Regeringen har mött lågkonjunkturen med mycket offensiva insatser för att bekämpa krisens omedelbara verkningar på arbetsmarkanden. Samtidigt har finanspolitiken inriktats mot att inte bränna av allt krut på en gång och skapa en onödigt hög statsskuld. Sveriges statsfinanser ligger nu i topp bland EU-länderna, allt medan Socialdemokratiska regeringar i Grekland, Storbritannien och Spanien står inför dramatiska nedskärningar i välfärdens kärna. Ordning och reda i finanserna är grundläggande för hela vår samhällsekonomi.

Det är relevant att kika i backspegeln för att bättre förstå dagens förutsättningar. Om man jämför den svenska arbetsmarknaden med hur det såg ut under 1990-talskrisen ser det bättre ut idag. Efter fastighetskrisen hamnade hundratusentals människor utanför arbetskraften, ett slags bestående utanförskap. Idag ser vi inte den utvecklingen.

För tjugo år sedan dränerades Sveriges statsfinanser vilket bäddade för ett decennium av åtstramningar. Detta medförde drastiska nedskärningar i välfärden. Nu står vi med starka offentliga finanser som gör att vi kan stå pall mot allt för stora sysselsättningsfall i den gemensamma sektorn.

Efter fastighetskrisen påverkades alla delar av Sverige. Nu ser vi att krisen har slagit olika hårt i landet. Medan till exempel Stockholms län har sett en relativt hyfsad sysselsättningsutveckling så ser vi hur lågkonjunkturen så brutalt har påverkat Västsverige. Dessa regionala skillnader förändrar människors möjligheter på arbetsmarknaden och behovet av ökad geografisk rörlighet.

Med finanskrisen bakom oss står vi nu inför viktiga vägval som kommer att vara avgörande för det Sverige vi vill se om tio år. Min uppfattning är att vi måste blicka framåt med följande grundsatser:

För det första, vi står med en demografisk utmaning med en åldrande befolkning och en situation där färre ska försörja fler. Stora befolkningsförändringar väntar Sverige. Vi står idag med en ovanligt stor grupp unga människor: 1,4 miljoner, eller 15 % av befolkningen, mellan 13-25 år. Samtidigt passerar 850 000 personer pensionsåldern inom några år.

Parallellt sker en närmast oöverträffad generationsväxling, inte minst i välfärdens sektorer. Enbart på ledningsnivå väntas 25 000 chefer i landets kommuner och landsting byta plats med nya förmågor. Men folk kommer självklart att behövas på alla nivåer. Stora påfrestningar på välfärden tillsammans med en oöverträffad generationsväxling förutsätter en stor anpassningsförmåga.

För det andra, en tilltagande konkurrens i vår omvärld ställer krav på innovationskraft och förmågan att tänka nytt. Att främja tjänstesektorn är viktigt i detta avseende. Tjänstesektorns utvecklingspotential är viktigt att främja och jobbskapandet kommer att ske till stor del i små- och stora företag. Ökad mångfald i välfärden främjar denna riktning.

Underliggande allt detta är att vi måste skapa en grogrund för nya arbetstillfällen bland företagen. Satsningar på forskning och utbildning tillsammans med ett gynnsamt skatteklimat gör att nya företag kan starta, stanna och växa i Sverige. Tydliga besked i energifrågan ger förutsättningar för vår basindustri att konkurrera på en global marknad. Industrins utveckling sker till stor i del samklang med en alltmer avancerad tjänstesektor.

Jag vill påstå att denna utveckling är viktig för att främja jämställdheten i vårt land. Potentialen för framtidens företagande för kvinnor ligger till stor del i gränslandet mellan välfärd, tjänstesektor och näringsliv. Kvinnor dominerar de akademiska lärosätena och har därmed förutsättningar att gå i bräschen för den kunskapsintensiva sektorn. Dessutom, tjänstesektorn inom till exempel hemservice har upplevt en positiv utveckling de senaste tre åren.

Sveriges tillväxtpotential grundas på att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Detta är också relevant ur ett Europaperspektiv. Just nu diskuteras innehållet i en ny tillväxtstrategi för EU fram till 2020. Investmentbanken Goldman Sachs har gjort beräkningar som visar att ett ökat kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden, i nivå med männens, skulle medföra en BNP-ökning med 9 procent i länder som Tyskland och Frankrike. I sydeuropeiska länder som Italien och Spanien är den outnyttjade potentialen så stor som 20 procent. Siffrorna förstärker vår ståndpunkt att jämställdhet bör vara en bärande del i en tillväxtplan för Europa och för Sverige.

För det tredje, fortsatta reformer för att förbättra välfärden är viktig, inte minst när vi tittar på generationsväxlingen. Arbetsgivares attraktivitet kommer att vara avgörande för att locka unga till sin organisation. Att fortsätta med kunskapsutveckling, ledarskapsprogram och få folk att ta ansvar på ett tidigt stadium, att kunna erbjuda heltidstjänster och planera välfärdsverksamheter på ett effektivt sätt kommer att vara betydande inslag. Nästa generation kommer helt enkelt att ställa nya krav som organisationer redan nu måste anpassa sig till. Dessutom, om några år kommer konkurrensen om våra bästa talanger att hårdna. Och vi behöver många av landets bästa för att ansvara för välfärden.

För det fjärde, matchningen på arbetsmarknaden måste förbättras. Under mandatperioden har kompletterande aktörer stöttat Arbetsförmedlingens verksamhet vad gäller förmedlingstjänster. I sommar väntas en ny lag om valfrihet för Arbetsförmedlingen träda i kraft, vilket ökar möjligheterna för jobbsökare och stärker matchningen mellan individ och jobb. Privata aktörer har visat sig ha positiva effekter, inte minst för utlandsfödda och långtidsarbetslösa. Detta är ett arbete som vi måste fortsätta att utveckla.

I januari besökte jag Australien och fick under en vecka flera intressanta intryck. Där ansvarar en central myndighet för en första bedömning av den arbetssökande. Detta sker genom att på ett tidigt stadium identifiera vilka människor som behöver särskilt kvalificerade insatser samt vilka som egentligen inte står till arbetsmarknadens förfogande. Detta avgör också vilken ersättning arbetsförmedlaren får för den arbetslöse. På ett tidigt plan kan rätt insatser göras, allt utifrån individens behov. Valfriheten har blivit uppskattad. En större studie visar att hela 71 procent av programdeltagarna i Australien väljer sin utförare. I Sverige kommer mer individualiserade insatser krävas för att stärka arbetsmarknaden och kompletterande aktörer har här en viktig roll att fylla.

Avslutningsvis, Amerikas vicepresident Joe Biden menade att man aldrig bör slösa bort de möjligheter som kommer av en rejäl kris. Stora samhällsomvälvningar ger chanser till förbättring och utveckling. Låt krisen verka som en språngbräda för att sätta Sverige på en kurs som tydligt prioriterar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, utvecklar välfärden, främjar ett innovationslikt näringsliv och som fortsätter förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Så bygger vi en modern arbetslinje.

Hillevi Engström (8 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/20023

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"Nu står vi med starka offentliga finanser ..."

Hillevi Engström behagar skämta. Det statliga budgetunderskottet skenar och räntan är nere på nära noll för att håll ekonomins näsa över vattenytan.

Peak-oil innebär att den globala tillväxten kommer att övergå i stagflation. Det blir ingen tillväxt på många år. När ska regeringen överge bisarra tillväxtscenarier och börja säkra Sveriges matförsörjning inför den svältperiod som kommer?

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2010-03-22, 12:56

Om reservationslönen tillåts fortsätta ligga i nivå med höga ersättningsnivåer i transfereringssystemen har de möjligheter som kommit av den rejäla krisen slösats bort. Lavaldomen talar dock mot detta.

Permalänk | Anmäl #2 Tobias Wallin, 2010-03-22, 15:06

Look at Europe and the United States star mash wind, snow on that wild of UGG boots in the end more popular.
shape ups
gucci online shop
mbt shoes women
ugg boots online
shape ups skechers
handbags online
christian louboutin shoes
ugg boots uk
ugg boots sale

Permalänk | Anmäl #3 skechers, 2010-08-07, 08:58