Kasserad och ifråntagen rätten till arbete

1997 blev jag övertalig i samband med Högskolan omdaning till universitet. Arbetsrätten sa att när folk skulle tvingas sluta så skulle man gå på "sist in - först ut".

Jag arbetade sedan drygt 2 år på Vårdhögskolan i Halmstad och tillhörde där de som var mer utbildade än genomsnittet. Trots det och trots goda referenser som pedagog fick jag sluta.

Nya uppdrag erbjöds inte inom a-kassetiden och eftersom jag låg i en sk "vårdnadstvist" efter en skilsmässa var det vktigt att bevisa juridiskt att jag inte levde på social understöd och räddnngen blev en läkare som sa: "Låt mig sjukskriva dig ocg remittera dig till FKs rehabilitering, så har du snart ett nytt arbete" Jag var oerhört rädd att hamna utanfr arbetsmarknaden någon längre tid för jag såg med det att genast bli inaktuell och aldrig mer få jobb.

Förfrågan om rehabilitering avslogs av skäl att jag saknade arbetsgivare som erbjöd sig bekosta mina rehabiliteringar, typ auskultera i tidigare arbeten och därmed uppdatera ev nyheter som skett, bearbeta min kränkta självkänsla som ej önskvärd. Min läkare var förtvivlad...hon kunde inget mer göra...

Efter 4 år, massor med tjat från mig om olika försdlag till stöd för arbetsåterkomst kom ett brev hem till mig där det stod att jag blivit förtidspensionerad! Ett ramaskri uppstod ur min djupaste förtvivlan! HUR kunde något sådant bara ske? det var ju precis det jag hade mardrömmar om skulle ske och som INTE fick ske... Jo FK hade bett en vilt främmande läkare undertecknaett beviljande av sjukpension för 2 år frammåt och med en totalt påhittad diagnos...vi hade aldrig setts! Jag har jagat läkaren, ordnat ett möte med honom ställt honom mot väggen...och hans svar vara bara "Hur fan skall man bli av med en sådan som dig..." samt att han erkände att jag var frisk, utan diagnos men att han trrott sig göra en välgärning då de flesta önskar pension...

Det har nu gått 13 år...och jag har levt på gatan tre gånger under denna tid. Blivit hånad och förnedrad, svultit, stulit...gråtit floder... MITT LIV ÄR FÖRSTÖRT!

Jag har nu lämnat in skadeståndsanspråk till Försäkringskassans juriska enhet i Stockholm, en blygsam summa på 4 miljoner som täcker inkomstskillnaden mellan tänkt lön som ´lärare och uppburet bidrag från Försäkringskassa.

Jag har bett Uppdrag granskning "granska" mitt förlorade liv...men jag är visst för komplicerad i allt som inträffat...ocg jag konstaerar därför bara att det enda jag kan se som radikalt förändrar min nuvarande livssituation är att jag så småningom avlider. Men vem betalar då min begravning?

Mina utbildningar och arbetserfarenheter är i tidsordning: Leg sjuksköterska 1974, leg barnmorska 1975. Jobbade kvar på Östra Sjukhuset och blev omtyckt och erbjuden högre tjänst efter endast 6 månader. Arbetade med utveclingsfrågor - sex och samlevnadsmottagninga för ungdomar, Mödraundervisning, samverkan inom Göteborgs kvinnosjukvård.

Lärarutbildning i Umeå1981 , arbeten som vårdlärare och skolledare på högskolan i Östersund fram till 1986. Egen företagare och frilans fram till 1993. Distriktsköterskeutbildning 1994, arbeten i Halland och så äver till Högskolan där som adjunkt.

Läst in 90p i Sexologi vid Göteborgs universitet psykologiska institutionen 1995-2000

Antropologi 10p, Etnologi 10p, Organistationsteorier och psykologi 60p, Hälso och sjukvårdsadministration, personalekonomi mm enstaka kurser 10-20p

Läst in 2 master of public health, Karlskrona-Ronneby (1995-98) NHV 2005-2007

Kognitiv beteendeterapi (KBT I+II) 2007-2009

Jag söker nu arbeten på 14 året utan att få anställning. Ingen finner mig intressant eftersom jag saknar färska arbetsreferenser. Inte heller beviljas jag arbetspraktik, dvs att i någon form få förankra mina studier praktiskt, utan jag förblir en "teoretiker" som är totalt ointressant för arbetsmarknaden FASTÄN det fram till 1997 var precis tvärtom... Jag har älskat mina yrken, alltid velat vara föregångare i samhället, stimulera och utveckla.... Nu är jag kränkt inpå min livsnerv, ansedd vara en sopa att försörja...saknar helt värde och samhällets intresse för ett aktivt liv i samverkan med andra människor.

Vem vill hjälpa mig hävda min rätt till arbete mot myndigheterna? Även jag vill leva!

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/19938

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Du hör till den halva miljonen av människor som inte längre behövs liksom jag. I landet lagom ska man ha lagom med utbildning och lagom med relevant arbetslivserfarenhet. Du är uppenbaligen för välutbildad för det här sammhället. Utbildning lönar sig inte. Värt att tänka på för alla som investerar i en universitetsutbilding ni har väl kontakter inom det område ni tänker utbilda er till annars hamnar ni i en skuldfälla för resten av livet. Vi har en enorm överutbilding av akademiker i det här landet. Marghareta Berglund har du testat att söka jobb i Norige om ett par tre år när mitt yngsta barn är utfluget drar jag om det itne händer nått drastiskt innan dess

Permalänk | Anmäl #1 susanna svensson, 2010-03-19, 16:15

Ja, jag har prövat arbeta i Norge. Som sjuksköterska blir jag gråtfärdig eftersom det är ett arbete jag ser passar bättre för undersköterskor och s.k sjukvårdsbiträden. Mina kompetenser inom hälsofrämjande och prevention är inte alls efterfrågade.

Som distriktsköterska - hemsykepleijen - var väl det bästa. Men jag fann arbetet dåligt upplagt och ofta bestå i att åka hem till folk, koka en kanna kaffe och bre en tallrik smörgåsar... Jag har ju studerat för att utveckla sjukvård, utbilda i hälsofrämjande på individnivå...inte vara "hemsamarit"...

Som barnmorska bad jag om uppdatering men fick svaret att det behövs väl inte. Barn kommer väl ut på samma sätt i dag som för 1000 år sedan... Jag klarar inte det arbetet OM jag inte få uppdatering! Jag har ett ansvar i det jag gör!

Ja det var Norge... Här hemma är jag mest ett hot mot alla vanligt utbildade kollegor, dvs de som möjligen har EN påbyggnadsutbildning. Jag har 5-6 beroende på hur man ser... Har alltid läst vidare även om jag arbetat heltid.

Jag var 49 år när jag arbetade sista dagen i mitt liv...Därefter straffad för att jag är överkvalificerad... Jag kommer aldrig mer att få en anställning, arbetskamrater, social gemenskap... Ibland har man lust att fråga om detta lidande skall vara i många år till eller om dödshjälp vore att föredra... För det är ett lidande att överleva men inte tillåtas leva...När ålderspensionen kommer kommer kronofogden med för skulderna är obetalda...och jag utan inkomst trots att jag trodde jag skulle få ett bra arbetsliv och trygg pension ...pga mina ambitiösa studieår.

Permalänk | Anmäl #2 Margareth Berglund, 2010-04-20, 12:30

Ja, jag har prövat arbeta i Norge. Som sjuksköterska blir jag gråtfärdig eftersom det är ett arbete jag ser passar bättre för undersköterskor och s.k sjukvårdsbiträden. Mina kompetenser inom hälsofrämjande och prevention är inte alls efterfrågade.

Som distriktsköterska - hemsykepleijen - var väl det bästa. Men jag fann arbetet dåligt upplagt och ofta bestå i att åka hem till folk, koka en kanna kaffe och bre en tallrik smörgåsar... Jag har ju studerat för att utveckla sjukvård, utbilda i hälsofrämjande på individnivå...inte vara "hemsamarit"...

Som barnmorska bad jag om uppdatering men fick svaret att det behövs väl inte. Barn kommer väl ut på samma sätt i dag som för 1000 år sedan... Jag klarar inte det arbetet OM jag inte få uppdatering! Jag har ett ansvar i det jag gör!

Ja det var Norge... Här hemma är jag mest ett hot mot alla vanligt utbildade kollegor, dvs de som möjligen har EN påbyggnadsutbildning. Jag har 5-6 beroende på hur man ser... Har alltid läst vidare även om jag arbetat heltid.

Jag var 49 år när jag arbetade sista dagen i mitt liv...Därefter straffad för att jag är överkvalificerad... Jag kommer aldrig mer att få en anställning, arbetskamrater, social gemenskap... Ibland har man lust att fråga om detta lidande skall vara i många år till eller om dödshjälp vore att föredra... För det är ett lidande att överleva men inte tillåtas leva...När ålderspensionen kommer kommer kronofogden med för skulderna är obetalda...och jag utan inkomst trots att jag trodde jag skulle få ett bra arbetsliv och trygg pension ...pga mina ambitiösa studieår.

Permalänk | Anmäl #3 Margareth Berglund, 2010-04-20, 12:30

it also Chanel 2.55 Nappa Quilted Flap Bag pink A46514-9425 sale means something. Women have Gucci HandBags Gucci backpacks wholesaleH a lot of shoes, gucci purses stores but they are certainly fake Gucci Wallets Gucci basic bi-fold a pair of shoes gucci bag for every gucci quality Chanel handbag off-white A5836-9985 stores Chanel black Lambskin Quilted Gold chain Handbag A35613-9979 Gucci tribeca-522 gucci purses sale

Permalänk | Anmäl #4 zhuzhu, 2010-07-16, 08:30