Danmark, Holland och Australien borde vara föredömen för Sverige

Ett land lyckas därför att anställningstrygghet saknas. Ett annat land lyckas därför att facket organiserar en bråkdel av arbetarna. Ett tredje land lyckas därför att ingen statlig arbetsförmedling finns. Kom igen nu alla vikingar. Är det någon som kan dra slutsatser?

Nordens billigaste Industriarbetare

Vilka är det tror ni?
Danmark, som tas fram som ett föredöme i LAS-debatten? (för att de knappt har anställningstrygghet) Nej, de ligger en bit över oss i löneläge.

Norge kanske?
Nej, de kostar i snitt 388kr/timmen (inkl skatt och arbetsgivaravgifter, även övertid, bonus och semesterersättning är inräknat).

Även i Tyskland, Finland, Österrike, Belgien, Nederländerna och Schweiz får en industriarbetare mer betalt än vi i Sverige.

Vi Svenska industriarbetare kostar i snitt 259kr i timmen. (inkl skatt och arbetsgivaravgifter, även övertid, bonus och semesterersättning är inräknat).

Det vi ligger högre på här i Sverige är produktivitet, faktum är att vi haft den snabbaste utvecklingen av produktiviteten i Västeuropa under den senaste tioårsperioden.

Genom att produktiviteten stigit under de senaste tio åren har det också funnits ett utrymme att betala ut högre reallöner, men arbetarrörelsen har hela tiden stått tillbaka vad gäller lönekrav, bland annat för att företag ska kunna vara konkurrenskraftiga gentemot Europa, vi vill faktiskt att företagen vi hyr ut vår arbetskraft till ska gå bra.

Så i praktiken får arbetsgivarna Europas billigaste och mest produktiva Industriarbetare.

Ändå vill Arbetsgivarna med Svenskt Näringsliv i spetsen att vi arbetare ska stå tillbaka med ett nollavtal.

Ändå vill Arbetsgivarna med Svenskt Näringsliv (och några riksdagspartier) bryta upp Lagen om Anställningsskydd.

Har sagt det förr och säger det gärna igen.

1. LAS är inget problem och har aldrig varit, det är bara en högljudd minoritet som tycker att arbetare ska kunna sparkas godtyckligt, som vill att vi arbetare ska hålla käften och stå som daglönare med mössan i hand.

2. Att sparka de anställda för att sedan hyra in samma personer via bemanningsföretag är att bryta mot Återanställningsrätten, detta är en stridsfråga och jag hoppas vid gudarna att industrifacken inte viker sig.

3. Snålar man in på löner (och material) så får man till slut den kvalité man betalar för.
Vi vill att företagen vi arbetar för ska gå bra, vi vill att det vi skickar till kund ska hålla högsta möjliga kvalité.
Men vi kan inte acceptera att göra detta utan att få skäligt betalt.

Ådahl har rätt i en del av sin kritik av hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Slopade turordningsregler skulle inte leda till någon större förändring av arbetslösheten. Men det skulle öka rörligheten på arbetsmarknaden på ett sätt som skulle öka chansen för grupper som nu står utanför att komma in. Dessutom skulle fler ta steget att våga byta jobb då man inte skulle "förlora" den trygghet som det innebär att ha arbetat i många år på samma arbetsplats. För företagen skulle det innebära att man lättare skulle kunna behålla den kompetens som behövs i företaget.
Ett sådan liberaliserad arbetsmarknadslagstiftning måste kompletteras med en a-kassa som ger rimlig trygghet. Då skulle det krävas framför allt höjda tak i a-kassan så att de allra flesta som är kortvarigt arbetslösa verkligen får ut 80% av sin tidigare lön. 80% i ersättning bör gälla under hela arbetslöshetsperioden, men taket bör sedan sänkas bit för bit så att det för en långtidsarbetslös efter 1-2 år hamnar precis under den lägsta avtalsenliga lönen för ett heltidsjobb på den svenska arbetsmarknaden. Det skulle innebära en mer rättvis arbetsmarknadspolitik. Och AF kan man lägga ner, de ordnar inte fram några jobb överhuvudtaget. Istället bör man satsa på att ge arbetslösa möjlighet till utbildning, praktik och jobbsökande genom privata företag som måste få ut arbetslösa i arbete för att kunna göra vinst och överleva som företag.

Vaddå lära av andra? Landet har nog världens mest egotrippade och självcentrerade socialister. Det kan inte gå annat än åt skogen...

Holland och Danmark har en stor fördel som inte nämns i artikeln, nämligen att länderna är så små och tättbefolkade att nästan alla jobb du söker finns inom pendelavstånd. Jämför det men den som bor på en svensk bruksort som ligger mitt ute i spenaten:

Om du får sparken kanske det är för att ortens stora arbetsgivare går dåligt och då måste du flytta och det gör man inte i handvändning då man måste sälja sin lägenhet eller sitt hus samt ordna med en massa andra detaljer.

Genomför alla Ådahls förslag, men lägg till bra regler som gör anställda och egenföretagare mer likställda. Gör det enklare att gå mellan anställning och eget företag, eller kombination av både och samtidigt. Då skulle arbetslösheten bli riktigt låg och Sverige ett samhälle med mycket motståndskraft mot konjunktursvängningar, valutachocker med mera.

Något är fel när man kan gå långtidsarbetslös i flera månader i Sverige, och sedan åka över till Köpenhamn en eftermiddag, för att komma hem med flera jobberbjudanden.

Arbetsgivare vågar inte anställa folk p.g.a. LAS. Arbetsgivare vågar inte höja lönerna, för facken har för mycket makt. Sverige är på väg att bli ett U-land, med de sju styrande socialistpartiernas arbetsmarknadspolitik.

Enastående bra inlägg av scaber nestor här nedan. Dessa "tankesmedjor" som borgerliga lobbyorganisationer numera väljer att alla sig, har alltid en agenda som innebär att vanliga arbetare på ena eller andra sättet får betala med sämre villkor.

Synd bara att Fores är en center-liberal tankesmedja som fortfarande tror att CO2 (livets gas, som tillsammans med vatten och solljus via fotosyntesen ger LIV!) utgör ett klimathot.
Vi är många som vill se en borgerlig omvändning och front mot vänstersidans destruktiva klimat/miljö-argument som hävstång för kollektivisering och inskränkningar av friheten på alla områden.

Scaber Nestor,
hur förklarar då du att Sverige har låga löner, hyfsat hög arbetslöshet, osv?

Martin Ådahls förklaring är att vi har för stel arbetsmarknadspolitik. Din förklaring framgick inte i ditt mycket långa inlägg.

Hmmmmm, låt oss ta tre länder vilka som helst. Låt oss titta på några av deras praktiker för att stötta arbetsmarknaden. Välj ut det som passar "vår" ideologi. Strunta sedan i alla problem som det medfört. Simsalabim! Sverige är räddat om vi bara gör som de där tre.

Har aldrig förstått klagandet i Sverige. Det funkar hyggligt bra, folk svälter inte, man känner sig trygg, produktiviteten är oomtvistat hög (åtminstone bland de som vet vad de pratar om), myndigheterna är faktiskt en dröm av effektivitet (med några få undantag).

Så varför inte slå sig för bröstet lite till att börja med. Den svenska modellen är inte helt fel, även om den kontinuerligt behöver anpassas till moderna tider. Varför alla dessa "systemskiften" som förespråkas? Sverige är ju ett bra land att leva i, trots både sossar och borgare.

@9: Jag tror du hamnat på fel forum. Men visst, klimatfrågan kan faktiskt komma att påverka arbetsmarknaden. Visst är det så.

@1: Vilka har lyckats? Varför? Är det verkligen så vi vill ha det? Nä, jag tror inte det.

#11 Gandhi
Nä jag tror jag var precis rätt med #9. Ådahl pläderar ju för en friare arbetsmarknad. Då är det ju dumt av honom och hans vänner att hålla fast vid oriktiga åtgärder som motverkar friheten.

Eftersom motsättningen mellan motstående intressen arbete och kapital är reell är "den svenska modellen" snarast en modell för undvikande av blodsutgjutelse. Vilket i sin tur betyder att en strukturomvandling i linje med Hållbar Utveckling i vilken exempelvis fordonsindustrins stora betydelse ska minska är vad Littorin vill skjuta upp så länge han kan. Eftersom den innebär en uppgörelse med ca 100 års kummulerade vänster-drömmar om att en ny bättre värld är möjlig.

Dock gäller följande:

EG-domstolens avgörande i målet Laval un Partneri mot Svenska Byggnadsarbetareförbundet m.fl. föll 2007. Det finns med anledning av domen som ledde till den lagstiftning som återkommande behandlats av Konstitutionsutskottet skäl att uppmärksamma hur systemet med stridsåtgärder på arbetsmarknaden fungerar i praktiken. Inte minst eftersom detta inte endast är en fråga för de direkt berörda utan också handlar om så kallade ekonomiska styrmedel och vilka grupper – exempelvis ungdomar – som ska täckas av allmänna försäkringar.

I svensk översättning lyder punkt 110 i EG-domstolens avgörande i ovan nämnda mål enligt följande.

”Sådana fackliga stridsåtgärder som de som är föremål för prövning i målet vid arbetsdomstolen kan emellertid inte anses vara motiverade utifrån det syfte av allmänintresse som nämns i punkt 102 ovan, när stridsåtgärderna syftar till att förmå ett företag som är etablerat i en annan medlemsstat att genomföra löneförhandlingar i ett nationellt sammanhang som kännetecknas av att det inte finns några bestämmelser av något slag, som är tillräckligt preciserade och tillgängliga, så att det inte för ett sådant företag i praktiken blir omöjligt eller orimligt svårt att få kännedom om de skyldigheter i fråga om minimilön som åligger företaget (se för ett motsvarande synsätt, domen i de ovannämnda förenade målen Arblade m. Fl., punkt 43).”

Betydelsen av detta avsnitt för den svenska arbetsmarknadens parter och staten kan inte nog betonas. Vad domstolen skrivit är att enligt dess uppfattning det inte finns något skyddsvärt allmänintresse i att i Sverige tvinga fram löneförhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare samtidigt som den svenska staten manipulerar löneläget på den svenska arbetsmarknaden genom att styra den så kallade reservationslönen – alltså den lönenivå en arbetsgivare måste erbjuda för att få kvalificerade sökande – med verktyg som sjukförsäkring, rehabiliteringsersättning, andelar av årskullar i värnplikt och högskoleutbildning och så vidare.

Annorlunda uttryckt har domstolen alltså gjort en genomlysning av vad den betraktar som den svenska statens styrning av löneläget på arbetsmarknaden och underkänt metoden. Domstolen har därmed också egentligen indirekt uttalat inte endast att i kollektivavtal stipulerade lönenivåer gäller utan även att den statliga minimilöneregeln som faktiskt finns i en tillämpningsföreskrift till 11 § Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring vid behov ska komma till användning. Målgruppen för dessa bestämmelser om lämpligt arbete och lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt utgörs företrädesvis av unga eftersom organisationsgraden bland ungdomar är låg och oorganiserade personer enligt dessa regler kan förlora sin arbetslöshetsersättning. Lästa tillsammans ger de två lagarna nämligen möjlighet att anvisa arbetslösa personer arbeten vid arbetsplatser där det pågår konflikt och de ordinarie arbetstagarna alltså är uttagna i strejk. Unga kan alltså av ekonomiska skäl tvingas bli strejkbrytare, eller så kallade ”Svartfötter”.

EG-domstolen som är ett överstatligt organ har självfallet inga invändningar mot sänkta svenska löner om en sådan förändring motsvaras av att utländska arbetstillfällen tillskapas. Domstolen eftersträvar ju balans mellan volym av arbetskraften i arbete och lönenivåer på en större arbetsmarknad än den nationellt svenska. En sådan förändring av förhållandet mellan insiders och outsiders på arbetsmarknaden är däremot givetvis mycket kontroversiell på ett svenskt nationellt plan eftersom ett grundläggande förhållande inom den svenska traditionella arbetsmarknadspolitiken är att solidariteten med personer som är arbetslösa på grund av att Sverige rationaliserat bort allt låglönearbete fått ligga förlagt på det allmänna genom de huvudsakligen skatte- och avgiftsfinansierade social- och arbetslöshetsförsäkringarna där de strukturellt arbetslösa personerna inrymts.

Eftersom årets avtalsförhandlingar ännu pågår är det en öppen fråga vilken den omedelbara effekten av den ovan nämnda domen och den så kallade Laval-lagen blir. Klart är dock att enligt den föreslagna lagen skall Arbetsmiljöverket uttryckligen hjälpa till med information om kollektivavtalsvillkor som kan komma att krävas med stöd av stridsåtgärder. Därutöver gäller alltså att staten har möjlighet att påverka eventuella kommande konflikter på arbetsmarknaden genom att anvisa arbete vid arbetsplatser där personalen är uttagen i strejk.

REPRESENTATIV DEMOKRATI [= ...att auktoritativt och legitimt utöva kontroll... (video 8 min)] = Folk-Styre - det är frågan - som en 94 år LivsErfaren person - ger uttryck för en hel del KRISTALLKLARA sanningar om HÄR (video ca 11 min).

Om hur dödsbringande illa ställt det ÄR i Sverige i dags dato på individnivå HÄR och HÄR.

Varför av Australien just? Varför inte av Kina, där har man ju lyckats?
Eller Ryssland, -där vill man nog anse att man har lyckats, stigande
välstånd, lyxbilar, sushibarer, minkpälsar och massor av nyrika?
Australien:
-skövling av naturtillgångar, fiske:
man födert upp tonfisk i jättelika bassänger med upp till 1700 tonfiskar , utfordring sker med pallvis lastade tätt hoppackade sardiner,
till en kostnad av 22.000 $ -om dagen!

Tack Josef B för länktipsen, både det positiva alternativa tänkande och sedan de verkliga mardrömscenarior som faktiskt blivit mer och mer vanligt sedan de nya reglerna från försäkringskassan trädde ikraft från i år. Något som de vet som arbetat med sjuka och sköra människor med nästan inga ekonomiska resurser. Det är inte bara ord för dem, det handlar verkligen om att få gå från hus och hem, med ingen hjälp alls. Hur kan politiker fatta sådana beslut kan man verkligen undra. Då får Fresco rätt.

#14:Josef Boberg, -och
#16:Birgitta Måhl;
Tack, -stort tack.

Bästa Martin, jag och min familj har bott i Australien i många år nu och våra barn försöker just komma in på arbetsmarknaden efter avslutad skolgång detta med hjälp av en arbetsförmedling som fungerar i stort sett som den svenska modellen och några pengar för arbetssökning delas inte ut med undantag möjligtvis i Sydney men Australien är ju lite mer än enbart Sydney. När det gäller arbetslösheten här så ligger den runt 13% då man räknas som icke arbetssökande om man jobbar en timme i veckan, man är bara duktig på att snygga upp siffrorna i detta land. Till och med duktigare än i Sverige. När det gäller arbets tryggeten här så har man en del att lära ifrån Sverige då väldigt många står inför en verklighet där man har jobb i dag men i morgon kan man vara arbetslös men det kanske är den modellen en del i Sverige föredrar i dag.

Skulle Holland vara ett föredöme? Ett land där man kan få sparken för att "man kostar för mycket/är för gammal" och bli ersatt av en billigare/yngre person? Jag vet inte om jag tycker det är så bra.

En ny mystisk liberal tankesmedja kallade Fores med folk som jobbat på moderata KREAB, Svenska Arbetsgivareföreningen och som givit ut en bok på Svenskt Näringslivs tankesmedja Timbro. Är det Svenskt Näringsliv som betalar för Fores seminarieverksamhet?

Arbetsmarknaden hänger ihop med ekonomin i stort, remember? Norge har olja. Danmark har duktiga småföretag. Finlands problem med jobb och ekonomi är större än våra. Sverige har trötta storkoncern, en enorm koncentration; fallerar ett, faller fler. Inga kommer till. Småföretagen är sedan länge ihjälklämda mellan monopolkarteller och myndigheter. Sverige konkurrerar med länder som Kina... medan Norge säljer råvaror. Stor skillnad. Listan är längre än så. Vad hjälper det att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt då det ändå inte finns några arbeten? Är det en politisk rökridå?

Vad är det för fel på sv management? Är handelshögskolorna inkompetenta? Det verkar vara brister i högre utbildning i allmänhet. Är industripolitiken lyckad? Sv arbetare är redan lågavlönade, inte heller strejkar dom. Deras utbildningsnivå i snitt är högre än i jämförbara länder - inte mycket att hämta där inte. Vad har gjorts för att underlätta innovationer? Varför är det omöjligt att kommersialisera en uppfinning i Sverige? Varför gör inget parti - inte heller de borgerliga - något åt allt detta? Prata kan dom -

Är det så enkelt att allt är koncentrerad till några storföretag - och dessa vill till Kina? Vill se siffror på den utvecklingen, svårt att få fram sådana. I vilket fall är det som pågår allvarligare än 30-talskrisen och vi har bara sett början - Demokratin fungerar dåligt. Sådant brukar ha en menlig effekt på ekonomin. En bidragande faktor? Alltihopa är hårresande -

Scaber Nestor

Fortfarande ingen utveckling av din analys som reflekterar denna artikel som onekligen pekar på problem i Sverige. Ditt inlägg Scaber Nestor är som ett perfekt exempel.
I korthet. Industriarbetarna är både mer produktiva och kostar mindre i Sverige. Ändå ökar inte sysselsättningen tillräckligt. Frågan är vad som håller tillbaka? Kan det vara höga ingångslöner? Då blir väl rimligen de få som arbetar mer produktiva. Är det så Scaber Nestor jag skall läsa ditt inlägg. Dvs att du gärna ser att många står utanför er industri ? Men samtidigt har ni lägre löner än andra länder.
Kan detta hänga ihop med att vår lönespridning är mindre än andra länder?
Dvs att den relativt solidariska modellen både verkar återhållande på er som är i full sving på fabrikerna och dels hindrar de som är på väg att lära sig att komma in....? Jag vet inte , bara tolkar ditt inlägg.

Se på SAAB och se på VOLVO, båda företagen fortsätter att producera stora och tunga etanolbilar som om ingenting alls hade hänt sedan bilkrisen, ingenting alls hade hänt sedan finanskrisen;
-produceras det möjligen sådana varor och kanske tjänster i Sverige som är måttligt efterfrågade, m a o är företagsledningen inte tillräckligt lyhörd för marknadens efterefrågan?
-Kan det vara en av förklaringarna?
-Det finns säkert fler anledningar till problematiken med låg lön och
och

#23:
-"och": Europas mest produktiva arbetare.

Det finns flera problem i Sverige...

Faktum är dock att vi saknar arbeten... Industrin blir allt effektivare, kraven på arbetskraft allt högre...

Samtidigt tar Sverige emot 60 000 - 100 000 så kallade flyktingar per år... Norge håller nu på att stänga sina gränser...

Det år som flest antal svenskar arbetade i absoluta tal var 1990... Enligt SCB... Idag är befolkningen nästan 1 000 000 större fast färre antal arbetade timmar... Det kostar... Hur har befolkningsökningen skett? Till mycket stor del flyktinginvandring från afrika mm... Okvalificerad arbetskraft som de facto lever på bidrag...

USA:s "lyckade" integrationspolitik beror på 2 saker...
1) Man tar inte emot okvalificerad arbetskraft...
2) Bidragen är mycket låga så alla tvingas att arbeta...

Det finns inget annat land i EU (eller Europa) som tagit emot så många flyktingar den senaste 20 års perioden i förhållande till landets folkmängd som Sverige...

Det går inte! Vi saknar bostäder och arbeten. Flyktingarna hamnar i ghetton och bryts ner... Dessutom får vi stora sociala problem (stenkastning, kriminalitet, islamism) mm....

Vi kommer tvingas att dela på det arbetet som finns... I förlängningen... Fast detta vill eliten inte erkänna...

Alliansen har också struntat i att förbättra villkoren för småföretag och entreprenörer de senaste 3,5 åren... Sverige har usla villkor för dessa... Jämför med Storbrittanien!

Full sysselsättning är en utopi... I artikeln nedan finns siffror från SCB samt de tunga utvecklade argumenten...

http://www.newsmill.se/artikel/2008/10/04/full-sysselsattning-ar-en-utopi

Är det inte snart dags att inse att de som lämnar skolan utan godkända betyg, och de är många, oftast gör så därför att de skolkat och tjafsat sig igenom skolåren? Det huvudlösa beslutet att ingen skall lämnas efter (kvarsittning), eller sättas i annan skolform (hjälpklass), ligger bakom grundskolans och gymnasiets förfall och orsakar de problem med bristande grundkunskaper som blir allt mer uppenbara inom den postgymnasiala utbildningen. Kunskapslöshet och brist på motivation medför att mängder av ungdomar helt enkelt inte är anställningsbara, särskilt inte till de ingångslöner som facket fordrar. Givetvis blir de då arbetslösa! Reglerna måste stramas upp, och rättigheter knytas till tydliga skyldigheter. Inga studiebidrag åt dem som inte varje termin visar acceptabla resultat! Återinför kvarsittning och skärp studiekraven, särskilt för de riktigt unga och ännu formbara. Stimulera till att barn börjar i första klass redan vid sex års ålder, då de flesta barn är snälla, formbara och nyfikna. Inse att alla inte vill eller har fallenhet för att studera under lång tid!. Differentiera därför skolgången så den passar alla, även de verkligt studiebegåvade som gott kan få arbeta i särskild ordning som man gör i Australien där det finns skolor för "Gifted Children". Inför yrkeslinjer och mycket mer yrkespraktik för de som vill arbeta med sina händer och bli skickliga hantverkare komma ut i yrkeslivet lite snabbare och slippa alltför mycket teoretiska studier. Kräv dock av alla goda basala kunskaper i svenska språket, historia, geografi och matematik samt möjlighet till viss kommunikation på engelska. För de som nu har svårt att finna några jobb måste lågbetalda temporära arbeten utan nämnvärt anställningsskydd, typ springpojke/barnflicka/gårdskarl återinföras. Bättre tjäna 6.000 kronor i månaden under några tuffa år med chans att arbeta sig upp via hårt arbete, visad pålitlighet och egenfinansierade studier vid aftonskola, när man väl börjat inse livets realiteter, än att driva runt arbetslös. Kan man inte hitta normal bostad inom en trång ekonomisk ram bör enkelt barackboende tillhandahållas. Att låta unga arbetsföra människor gå utan vettig sysselsättning är förödande för dem, deras utveckling och för samhället. Sådant bör helt enkelt inte tillåtas. Arbetsföra ungdomar skall inte få parasitera på skattebetalarna och ynkas för vad de själva ofta är skuld till. Människan har ett eget ansvar. Snällism och för mycket förståelse hjälper ingen.
Tjelvar.

Hälften av jobbskatteavdragen, skulle ha slussats till företagen som expansionsmedel för att stärka jobbefterfrågan. Nu är det kört pga Alliansens feghet .

Tobbe i Australien #18 har fel om läget där. Statistiken är standardiserad av FN-organet ILO för att underlätta jämförelser mellan länder. En person i arbete definieras som någon som arbetar mot betalning minst en 1 timme under den aktuella mätveckan. Myndigheterna i Australien kan således inte anklagas för att ”snygga upp siffrorna”. Sedan att antalet arbetande timmar varierar mellan länder är en annan sak. Där ligger Sverige lågt.

http://www.scb.se/Pages/Standard____218190.aspx

Sverige trixade lite med en egen egen statistik fram till oktober 2007. Innan dess hölls studenter som sökte ett extra arbete utanför.

http://www.dn.se/ekonomi/arbetslosa-studenter-fors-in-i-statistik-1.688721

När det gäller arbetslösheten i Australien så är en inte som Tobbe påstår 13 %, utan 5,3 %. Motsvarande är för Danmark 4,2 %, för Holland 5,7 % och för Sverige 9,0 %.

http://www.tradingeconomics.com/Economics/Unemployment-Rate.aspx?Symbol=AUD

http://www.tradingeconomics.com/Economics/Unemployment-rate.aspx?symbol=DKK

http://www.tradingeconomics.com/Economics/Unemployment-rate.aspx?symbol=NLG

http://www.tradingeconomics.com/Economics/Unemployment-rate.aspx?symbol=SEK

Typiskt för vikingar som kommer utomlands är de blir nostalgiska om Sverige och ser fel överallt i det nya landet.

Den internationella statistiken förskönar för Sverige. Att studera här är en förhållandevis dålig affär sett över livet. Små löneskillnader och höga skatter får denna effekt. Unga har ibland svårt att få arbete genom höga ingångslöner och anställningstrygghet och väljer att studera för att ha något att göra. Utbildningen är gratis och försörjningen täcks till drygt 1/3 med bidrag. Att personer ägnar sig åt studier för att de inte vill eller ”kan” arbeta förekommer naturligtvis i alla länder, men det förekommer mer här. De som flyr från arbetslivet på detta sätt med rationella skäl är naturligtvis inte de som har mest talang för studier. Det är inte heller de med minst, utan utgör en mellangrupp.

En annan försköning fås av diverse politiska program, som bland annat gäller arbetsmarknadsutbildningar, anställda i Samhall, lönebidrag och diverse bidrag för start av eget och praktik. Arbetslösheten i denna grupp skulle annars vara högre än för genomsnittet. Alla länder har någon liknande verksamhet. Detta kanske sänker den officiella arbetslösheten jämfört med andra länder någon procent. Effekten blir som med den ovan med flyende från arbetslivet till studier naturligtvis koncentrerad till yngre. Arbetslösheten i åldersgruppen 15-24 år på 26 %, eller vad den nu är, stämmer således dåligt med verkligheten. Den rätta siffran är kanske 40 %.

Sedan finns det något som liknar spöken i statistiken. Somliga arbetar svart. Somliga varken arbetar vitt eller svart eller söker arbete eller vill arbeta trots att de är friska. Det finns så mycket konstigt som ingen statistik kan hantera och statistik måste man därför vara försiktig med.

När försörjningsstöd är alternativet för studenter och de blir många så sjunker utbildningens kvalitet. En högskola kan bli som ett normalt gymnasium. Om detta drivs långt så kan allt bli en slags sysselsättningskarusell. Pengarna tappar sin drivkraft, utom när det gäller ”satsningar på nya jobb” (hela 48 900 träffar på Google). En moralisk och ekonomisk konkurs för apparaten följer.

Förklaringen är främst starka fackföringar. De flesta länder i Europa har en fackanslutning på 20-30 %. Holland med sina cirka 20 procent ligger obetydligt under England, Tyskland, Italien, Frankrrke med mera. I USA är den cirka 12 %. Om man bara tittar på den privata sektorn, som är mer relevant för diskussionen om lågt betalda arbeten, blir skillnaden ännu större. I exempelvis USA är fackanslutningen i privata företag cirka 7 %. I princip hanteras inte fackföreningar annorlunda än andra föreningar. Att facket i Sverige är långt starkare än den naturliga nivån beror på ett antal lagar som tippar spelplanen. Utomlands kan en arbetsgivare bestämma att fackföreningar inte ska tillåtas. Det är frihet att både ta och ge ett arbete.

Ådahl skriver att utländska idéer är tabu i Sverige och visst är det så. Bland partierna är det främst moderaterna och sossarna som företräder samma intressen, som är att skydda storföretagen och fackföreningarna. Bland annat ska lönespridningen vara minimal, så att de stora företagen kan få fördelar med billig kompetent arbetskraft och mindre företag får svårare att konkurrera. Med många stora företag stärks fackets roll. Den centrala lönebildningen kvarstår. Vad politikerna håller på med är tomt prat och så har det varit sedan sossarna fick makten för nästan hundra år sedan. Littorin har tydligen nu intresserat sig för någon marknadsmekanism i Australien, som säkert inte sossarna tycker om och då kan de bråka om det i valspurten.

För en svensk är facket ungefär lika heligt som en ko för en indier. Men ändringar till något mer normalt i Europa är enkla på många områden. Det går att lagstifta om en minimilön, Det går att ta bort fackets maktmonopol så att en förening inte kan sätta ett företag i blockad. Det går att ge företag möjlighet att avskeda enkelt vid strejk och i allmänhet. Det går att införa en enkel A-kassa integrerad med andra skydd från försäkringskassan och försörjningstöd med mera. Borgarnas stategi är att komplicera socialförsäkringana och komma med nya politiska påhitt som betyder mindre i sak och ibland är helt korkade. Ju mer oöverskådligt det blir desto mer behövs facket. Det mest intressanta är något ideologiskt som retar motståndarna.

Föregående inlägg från Braunerhjelm visar tydligt hur en svensk superadminstratör tänker, eller snarare totalt har slutat tänka.

Återigen nonsens pladder om microekonomi som orsak till landets höga arbetslöshet och inte minst utanförskap. När GM anordnade låtsastävling mellan Trollhättan och Russelheim visade det sig att i tyskland hade de 30% högre bruttokostnad för arbetarna. Att det redan från början var avsett att den nya produktlinjen skulle gå till Russelheim var uppenbart. Någon som tror att det berodde på skillnader i arbetsmarknadspolitik? Arbetskostnaden i en sådan här produktion är kanske 10-20%, att man hade en ny EU fabrik i Russelheim byggd med EU stöd och sitt Europeiska design center var nog viktigare faktorer.

Märkligt att dessa som ständigt endast diskuterar mikroekonomi inom arbetsmarknadspolitik aldrig nämner att t.ex. Danmark och andra som det hänvisas till detaljer i deras regler, sedan länge bedriver en mer expansiv ekonomisk makropolitik. Medan Sverige bedriver en finansiell ekonomisk politik som stramar åt den inhemska ekonomin. Inget duttande i världen med detaljer i arbetsmarknadspolitiken kan göra någon skillnad åt detta. Till detta kommer ju den återhållsamhet i löneutvecklingen inom exportindustrin som Scaber Nestor visar på vilket också missgynnar den inhemska ekonomin. Folkhushållet som helhet tjänar inte på att det tvingas fram ständiga stora exportöverskott med åtstramning av den inhemska ekonomin, tvärt om.

Som i exemplet med GM och Russelheim så fick våran regim eld i baken och hux flux skulle det byggas motorvägar mm för att stödja Trollhättan som industristad. Vad är det för industripolitik? Varför fanns inte redan den nödvändiga infrastrukturen. Varför har vi genom åren sett till att få relativt lite EU stöd till bilindustrin, kan det bero på att vi haft "sparsamma" regimer som inte velat hosta upp motsvarande belopp som man vanligen måste göra för att få EU stöd, vi brukar ju också ligga i topp som nettobetalare.

Scaber Nestor visar ju på att vi redan har låga löner jämfört med likvärdiga länder utan att det hjälpt sysselsättningen, hur tänker då Alliansen och Borg när han med lönesänkning som grundläggande ekonomisk ideologi skall öka sysselsättningen.

Jag förstår inte vad Klerken vill. Det finns inget förslag. Han skriver att ”Sverige bedriver en finansiell ekonomisk politik som stramar åt den inhemska ekonomin.” Samtidigt har makthavarna borgat för ett stort lån, som knappast kommer att betalas tillbaka. Lånet är en bråkdel av vad de nya ägarna går in med. Ryssen eller holländaren liknar äventyrare. Om jag hade lite pengar så skulle kanske jag också tycka att det vore roligt med en egen bilfabrik. Pengarna räcker väl något år eller två. Men det kan gå bra på något sätt och då kanske de ger hundra gånger igen.

Makroekonomi är religion och vetenskap på samma gång och kan bli hur tokigt som helst. Teorier kan utgå från rent godtycke. Om Riksbanken kunde trycka pengar och låna ut dessa över hela världen och få alla att tro att det är världens säkraste placering så vore det naturligtvis bra. Det vore också bra om facket kunde se till att lönerna dubblades. Eller om företagen kunde se till att vinsterna tredubblades.

Mikroekonomi har en koppling till hur man själv och andra agerar och verkligheten. Jag har alltid tyckt att SAAB var en usel bil. Sämst Av Alla Bilar, som vi brukade säga som små. Och visst var de första riktigt usla. Men frihjulet var ändå bra och det har andra märken tagit efter på senare år. Länge med Wallenberg doldes förlusterna i den militära budgeten. Det klart att GM måste ha fattat tidigt var det skulle sluta. Nu får de stackars skattebetalarna finansiera ett varv till med karusellen. Och i Trollhättan blir de än mer desillusionerade. Dessa pengar betalas ungefär var femte månad till EU och bara försvinner. Om oppositionen vinner kommer det att fortsätta på precis samma sätt.

Jag tror problemet till stora delar kommer att lösa sig självt närmaste åren. De sänkta jobbskatterna och tuffare bidragsreglerna har genomförts i flera steg senaste åren, men sånt här tar tid innan det slår igenom i folks medvetande och handlingar. Vi är så fullständigt genomsyrade av sossetänkande sedan generationer så det kommer att ta ett tag innan revolutionen slår igenom på folks agerande. Den djupa finanskrisen har självklart fördröjt effekterna också då det inte funnits några jobb.

Den långsiktiga trenden kommer att vara lägre ingångslöner och färre fackmedlemmar. De ev goda tider som kommer att hjälpa folk in på arbetsmarknaden och vidare uppåt i karriären. De nya generationerna tänker inte som gamla gråsossar. Vänta och se bara!

Vi måste prioritera arbeten till ungdomar. Ungdomar är vår framtid. De sitter på så mycket kunskap om vad som är hett och nytt. Idag går utvecklingen med blixtens hastighet och de unga har helt andra referensramar än vi äldre. Vi gamla stoffiler måste se till att dessa kunskaper skapar välfärd. Det är ett stort misslyckande att inte ta tillvara unga människors kunnande.

Gör vad som helst men se till att ungdomar får ett fotfäste på arbetsmarknaden.

The shape ups shoes have been popular around the word and gained a good reputation for the fitness functions.
shape ups
gucci online shop
mbt shoes women
ugg boots online
shape ups skechers
handbags online
christian louboutin shoes
ugg boots uk
ugg boots sale

Everybody knows i was the best,and i will be the best any more,so give us soul to enjoy yourself.come on everyone...
skechers shape ups
gucci shoes men
mbt sandals
ugg boots sale
skechers shape ups
christian louboutin boots
cheap handbags
ugg sandals
mbt shoes

I'm quite interessted in Swedish politics and found this article very interessting