Högskolan

Ulf Lindberg om Högskolan

Klaustrofobisk debatt om högskolan

Publicerad: 2010-03-17 16:03, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11

Debatten om ersättningen för högskola och universitet är så intern att den blir klaustrofobisk. Nu är det hög tid att släppa in dem ska anställa studenterna i diskussionen. Annars riskerar vi en högskola som är till för sin egen skull.

29 millningar
9 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Ulf Lindberg är näringspolitisk chef på Almega som är Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag, Almegaär en förbundsgrupp som har cirka 10 000 medlemsföretag med sammanlagt nästan 500 000 anställda. Medlemsföretagen representerar ett 60-tal branscher inom den svenska tjänstenäringen. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv.

Det har varit en ovanligt skarpt ordväxling mellan högskole- och forskningsminister Tobias Krantz (newsmill 030317) och Anders Flodström som är chef för Högskoleverket de senaste dagarna (SvD 030314). Debatten dem emellan om ett nytt kvalitetssystem för högskolan har sina poänger, men den lider av att den är väldigt intern. Det är högskolevärlden som diskuterar med sig själv, om sig själv.

Samtidigt stängs den viktigaste parten ute från debatten. Dem som ska anställa alla de studenter som kommer ut ur högskolans värld, företagen och deras organisationer, släpps inte in. Ända sedan den stora utredningen "Resurser för kvalitet" SOU 2007, har ytterligare tre utredningar fortsatt att diskutera högskolans kvalitetssystem utan att involvera slutanvändarna för högskolans utbildning. Studenterna ges därmed en utbildning, vars innehåll ingen med säkerhet vet är efterfrågad på arbetsmarknaden. Studenternas mål är att skaffa sig en attraktiv kompetens som kan ge dem intressanta jobb. Frågan är varför inte högskolans aktörer vill gå detta högst legitima mål till mötes?

Almega har, som representanter för den privata kunskapsintensiva tjänstesektorn tvingats tränga sig in i dialogen. Det har inte varit en självklarhet att lyssna på företrädarna för de som är studenternas framtida arbetsgivare. Vi vill i grunden att högskolans kvalitetsutvärdering och resurstilldelningssystem ska premiera de utbildningar som strävar efter att ge studenterna goda möjligheter till kontakter med arbetslivet.

Almegas förslag är att innehållet i högskolans utbildningar mer systematiskt bör stämmas av mot arbetsmarknadens behov, och att mäta olika utbildningars framgång genom att se hur många av studenterna som får relevanta jobb efter examen. Detta görs bäst i nära kontakt med näringslivet och med frågor till utexaminerande studenter. Även lärarnas kompetens måste utvärderas i förhållande till den huvudsakliga arbetsmarknad man utbildar för. Det viktiga är att de högskolor, där studenterna snabbt får rätt utbildning också ska få en större tilldelning av resurser. Då skapas rätt drivkrafter.

Högskolan är inte till för sig själv. Det är nu hög tid att visa öppenhet med vilka utbildningar som ger rätt jobb efter examen.

Ulf Lindberg (14 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/19868

9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Du har fel Ulf. Det är din inställning som är ännu mer klaustrofobisk än den du anklagar. Det går att klaga på mkt om ersättningssystemet, visst, men all utblidning syftar inte till "anställningsbarhet". Högre utbildning har något mycket större som mål än så. Att du inte tar hänsyn till detta måste betyda att ni inom Almega är i stort behov av mer utblidning i er insnöade värld?

Att anlägga ännu mer planekonomi i Högskolevärlden vore ett stort misstag som alla planekonomier tenderar att bli.

Permalänk | Anmäl #1 Martin , 2010-03-18, 09:46

Kanske det ligger något i vad han säger när det gäller rena yrkesutbildningar. Men. Annars är det helt galet.

Själv bryr jag mig inte alls huruvida just min skola passar näringslivet. För mig handlar det uteslutande om vilken forskning som bedrivs och hur den passar ihop med mina egna intressen.

Permalänk | Anmäl #2 nafetS, 2010-03-18, 09:54

En diskussion mellan högskola och regering är inte en intern debatt och Almega är inte en seriös debattör som öppnar med rent trams i en fråga de vill låtsas som de hör hemma i.

Permalänk | Anmäl #3 Per, 2010-03-18, 10:58

Studenter blir lätt nostalgiska över sin gamla skola och höjden denna till skyarna. Att värdera en utbildning efter vad de tycker är knappast möjligt. De har inte heller mycket att jämföra med. Det skulle inte heller fungera att ställa frågor till arbetgivare om vilka universitet som gav bäst anställda. Hur ska de kunna veta det? De har ju annat att tänka på. Men det är viktigt att följa upp i vilken grad studier leder till ett relevant arbete och vilka löner som fås, vilket görs mycket mer i USA. Eventuella synpunkter från arbetsgivarna och vad marknaden efterfrågar är naturligtvis viktig information för dem som bestämmer utbildningarnas inriktning.

Studenternas löner måste vara ett mer universellt mått på framgång än jobb och inte jobb. I USA följs lönerna noga upp under lång tid och det ger statistik. Ett problem med ett anslagssystem till universiteten baserat på löner är att mer kompetens in ger mer kompetens ut. Universitet med många medelmåttor och en verksamhet liknande gymnasieskolor skulle inte ha en chans med anslag rakt efter löner. Ska då låga löner kunna leda till att ett universitet går i konkurs? Om det nu bakom regeringens hemliga planer för att vinna valet med en universitets-knockout finns något sådant så borde de ha tänkt ut någon form av mekanism som hindrar detta.

Det är i varje fall viktigt att det utbildas efter vad företagen vill ha och de behov som finns. Bättre uppföljningar om löner och hur många som får ett relevant arbete skulle underlätta för utbildningsplanerare och dem som ska välja utbildning. Ungdomars kortsiktiga och omogna intressen får inte styra för mycket. Det är naturligtvis viktigt att det utbildas många naturvetare och ingenjörer. En rejäl strypning inom journalistbildningen borde göras, för detta yrke kan man lära sig själv.

Permalänk | Anmäl #4 Urban Persson, 2010-03-18, 15:33

jamen varför sluta där? Naturvetenskap kan man väl lära sig i garaget?

Permalänk | Anmäl #5 Martin , 2010-03-18, 18:38

Svenskt Näringsliv gör årligen en högskolerankning för att hjälpa kommande studenter att hitta en utbildning som efterfrågas och ger hög lön. Men dessvärre är den under all kritik. De ljuger om hur uppgifterna inhämtas. De hävdar att flera lärosäten inte ger utbildningar som de har gett i årtal som Umeå universitet, KTH, Luleå Tekniska, Chalmers med flera.
Lärosätena måste nämligen själva lämna in uppgifterna till SN annars kommer de inte med. Det står det inte om någonstans i den undermåliga undersökningen. Läs Svenskt Näringslivs svar här: http://blogg.vk.se/Ingelahjulforsberg/2010/03/18/svenskt-naringsliv-diss...

Permalänk | Anmäl #6 Ingela, 2010-03-19, 18:01

Näringslivet kan ju inte ens sköta sina egna kvartalsrapporter, hur skulle de kunna förutsäga vilka yrken som kommer att behövas om flera år?

Permalänk | Anmäl #7 karlsson, 2010-03-21, 16:13

Lärare som aldrig jobbat på riktigt utanför skolvärlden har inget användbart kontaktnät. Det blir en akademisk rundgång utan output.
Det "inomvetenskapliga" har tyvärr högre status på högskolor och universitet än praktiskt inriktad forskning/utbildning.
Lär av YTH som lär ha bättre kontakt med arbetslivet utanför skolvärlden.

Permalänk | Anmäl #8 Elfyma+, 2010-03-22, 19:03

Vad Almega inte förstår är att högskolan också handlar om bildning. Det är inte bara en utbildningsfabrik till samhället. Oberoende forskning får inte vara styrd av företag.

Permalänk | Anmäl #9 wannaberocker, 2010-03-23, 16:18