Högskattesamhället gör skattereduktioner till en framgång

Kritikerna i den rödgröna oppositionen, som vill ta bort skattereduktionen, menar att man inte ska "subventionera" vissa branscher. Ett i och för sig hedervärt marknadsliberalt argument. Men det förutsätter å andra sidan att vi har ett "rättvist" skattesystem som ger samma villkor för företag i olika branscher att verka. Vi menar att det är just det som inte är fallet med personalintensiva servicetjänster i Sverige.

En av världens högsta skatter på arbete för både företag och individer skapar skattekilar som enkelt uttryckt gör priset för hederlighet alldeles för högt för svenskar med vanliga inkomster. Ett borttagande av skattereduktionen, som kraftfullt minskar effekten av skattekilarna, gör inte att efterfrågan försvinner, det främjar bara återigen en tillväxt av svartarbete.

I Sverige beskattas arbete högt i flera led. Den som ska köpa en tjänst måste först tjäna ihop till vad det kostar att köpa tjänsten, och beskattas på de intjänade pengarna. Där till tillkommer arbetsgivaravgifter och moms för tjänsten som ska utföras och slutligen inkomstskatt för den som utför tjänsten. Staten beskattar därmed köp av tjänster i flera led vilket gör det väldigt dyrt för dem som efterfrågar tjänster.

Succén med skattereduktion på hushållstjänster, och numera även såkallade ROT-tjänster, har visat på en av bristerna med dagens skattesystem men också möjligheten om man förändrar det. Den illustrerar den kraftfulla potential som finns i att utveckla servicetjänster som är en viktig del av ett fungerande tjänstesamhälle och en starkt växande exporterande kunskapsintensiva tjänstesektorn.

Vi menar att regeringen borde gå vidare och frigöra fler servicetjänster där hushållen är möjliga köpare. Vårt förslag är att man härnäst inför en liknande skattereduktion för RIT-tjänster - IT-tjänster som köps av hushållen. Subventionen för såkallad hemdator skapade en hög datortäthet i svenska hushåll. Nu är det dags att också ge oss möjlighet att få hjälp med installation och problemlösning så vi kan fortsätta att investera i och använda en allt mer komplex IT-miljö i hemmen. En fråga som också är av stor vikt för vår växande IT- och telekomsektor. Kvalificerade användare ställer krav på den professionella branschen att innovera och utveckla.

Våra undersökningar visar att efterfrågan finns i de svenska hushållen. En ny undersökning utförd av Silentium på Almegas uppdrag visar att 68 % är positiva, samtidigt som de upplevda problemen illustreras tydligt. Var och en av oss har nog erfarenheten av att vänta i ändlösa köer till telefonsupport som i värsta fall inte ens kan lösa problemet. I skenet av den växande svenska ungdomsarbetslösheten kan man även här se ett starkt arbetsmarknadspolitiskt argument. Enligt Eurostat, EU:s statistikorganisation, har svenska ungdomar den bästa problemlösningsförmågan i Europa när det gäller IT-frågor.

I dag köps det hushållsnära tjänster med i en månadstakt på nära 200 miljoner vilket ger en årsomsättning på en bra bit över 2 miljarder

Sedan den såkallade fakturamodellen infördes vid halvårsskiftet 2009, då skattereduktionen dras direkt vid köptillfället, har cirka 150 000 unika personer köpt hushållsnära tjänster. Vidare pekar vår undersökning på en fortsatt kraftig tillväxt i efterfrågan. Hela 23 % av hushållen säger sig vara intresserade av att köpa hemservicetjänster vilket visar på en potential på närmare 1 miljon hushåll.

Almega har sedan flera år ett kollektivavtal tillsammans med Kommunal som reglerar lönebildning, försäkringar och pensioner för medarbetare i branschen. När våra medlemsföretag uppger att 3 av 4 som anställs kommer från arbetslöshet och utanförskap innebär det att vi också ser en kraftfull jobbskapande effekt som systemet med skattereduktion ger. Långt mer effektiv än de flesta typer av arbetsmarknadspolitiska innovationer som alla regeringar med jämna mellanrum lanserar men oftast med klena resultat.

Det för dagen vanligaste motargumentet mot skattereduktioner är att vi inte ska lägga våra skattepengar på att subventionera branscher som hemservicebranschen. Då glömmer man bort att nya jobb och en minskande andel svarta också skapar intäkter till statskassan. Vi gav för några år sedan Konjunkturinstitutet i uppdrag att räkna på de samhällsekonomiska effekterna av en skattereduktion (KI Specialstudier, nr 7 juni 2005). KI:s slutsats var att när branschen skapat drygt 10 000 nya jobb blir det kostnadsneutralt för staten. Nyligen vidimerade Riksdagens Utredningstjänst att vi nu passerat den punkt då intäkterna för staten är högre än kostnaden.

Skattereduktioner på servicetjänster eliminerar den negativa effekten av skattekilarna som det svenska skattesystemet för med sig.  Det är ingen snedvridande subvention av vissa branscher, snarare ett sätt att skapa rättvisare villkor för personalintensiva företag. Vi har svårt att se nackdelar med ett system som skapar nya riktiga jobb för de som inget har samtidigt som det möter behov som många människor upplever. Allt detta till en mycket låg eller ingen kostnad av våra gemensamma skattepengar. Almega ser gärna att vi bygger ut systemet ytterligare och att den tillträdande regeringen efter årets val tar med denna erfarenhet i en översyn av det svenska skattesystemet.

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef, Almega