Om författaren
Luciano Astudillo är socialdemokratisk riksdagsledamot och var ansvarig för partiets rådslag om jobben.
Sverige är ett bra land att leva i. Men tyvärr möter alltför många idag stängda dörrar. Det borde inte vara så. Fler skulle kunna komma till sin rätt och fler skulle kunna nå framgång i sina liv. Det skulle Sverige tjäna på.
Mycket talar för att världsekonomin är på väg att vända. Det är bra. Men politiken får inte slå sig till ro. Trots positiva tecken i ekonomin är arbetslösheten rekordhög och sysselsättningen oroväckande låg. All kraft måste ligga på att klara jobben, och det av flera skäl.
För det första finns ett viktigt samband: Klarar vi jobben, så klarar vi ekonomin och först då kan vi fortsätta att utveckla välfärden och stärka tryggheten. Så hänger det ihop. Det är det mer kamerala argumentet för en starkare arbetslinje. För det andra finns det idag ingen större orättvisa, ingen djupare klyfta än den mellan den som arbetar och den som är arbetslös. Arbetslöshet är ofrihet. Jobb ger förutsättningar till mer frihet inte minst ekonomiskt, men också möjlighet till utveckling och samhörighet med arbetskamrater.
Jag blev senast påmind om det när jag i höstas besökte Swedpart som är en underleverantör till Scania i Östra Göinge. Det var ett mycket starkt möte. När jag var där hade Swedpart precis varslat för andra gången. Ytterligare en tredjedel av de anställda skulle bort.
Där träffade jag bland annat en man på runt 50 år som troligtvis skulle få gå den här gången. Han berättade att hans fru gått bort under förra jul- och nyårshelgen. Jobbet hade blivit hans enda räddning för att orka komma tillbaka. Jag blev mållös. Med glans i blick sade han: Det har varit ett riktigt skitår. Jag hoppas av hela mitt hjärta att det har gått bra för honom. Ett jobb kan betyda så mycket mer för en människa än försörjning. Det får vi aldrig glömma.
Vi socialdemokrater har alltid hatat arbetslösheten. Vårt mål är: arbete åt alla och full sysselsättning. Varje arbetad timme behövs. Men 2006 gav väljarna oss bakläxa. Därför var det alldeles nödvändigt för oss att förnya och utveckla vår jobbpolitik. Det har vi gjort. Jag var en av dem som hade förmånen att leda det arbetet.
I denna artikel berör jag två viktiga områden som jag tror är centrala för att Sverige och sysselsättningen ska kunna utvecklas framgångsrikt framöver. Artikeln är inte heltäckande och gör inte anspråk på att ge svar på alla viktiga utmaningar som svensk arbetsmarknad står inför.
För mig är det första givet: Sverige behöver en starkare politik för fler och växande företag. Det handlar om att på riktigt omfamna entreprenörskapet som idé. Vi socialdemokrater är tydliga numera. Det är bra. Vi vill vara det nya småföretagarpartiet och slår fast att vi eftersträvar att ha den mest framtidsinriktade politiken för entreprenörskap och företagande.
I framtiden kan full sysselsättning bara nås med bra villkor för små- och medelstor företag. Där finns det nya jobben. Förändringen i min hemstad Malmö är ett bra exempel på det. Industristaden Malmö gick bokstavligen i väggen i början på 1990-talet. Så mycket som 25 procent av alla privat och offentliga arbetsplatser försvann mellan 1990-1993. Och när det väl vände så hade en betydande majoritet av de nya arbetsplatserna/företagen fem eller färre anställda. Aldrig någonsin har det arbetat så många människor på det gamla Kockumsområdet som just nu, men numera bygger de inte båtar. De arbetar bland annat på Malmös högskola, i kunskapsintensiva tjänsteföretag, miljötekniskföretag och i småföretag.
Men prioriteringen av entreprenörskapet är också ideologisk. Fler, inte minst unga, ser entreprenörskap som en väg till ökad frihet. Att vara sin egen, att skapa något eget, att sträva efter att förverkliga sin dröm ger frihet och är egenskaper som vi alltid omfamnat. Det förpliktigar.
Förnyelsen av vår jobbpolitik innehåller därför flera konkreta idéer som vill förbättra vardagen för dig som är eller vill bli entreprenör. Alltifrån tillgången på riskkapital till minskat regelkrångel. En idé som jag särskilt vill lyfta fram är trygghetsgarantin. De sociala trygghetssystemen är ett fundament i en modern ekonomi. Blir du förälder, sjuk eller arbetslös ska även du som är entreprenör kunna känna trygghet. Ökad trygghet kommer dessutom leda till att fler vågar, vill och kan driva eget företag.
Kapitalförsörjningen är en annan strategisk framtidsfråga där jag tror att Sverige behöver fortsätta utveckla nya tankar. Redan idag har nämligen många småföretag goda förutsättningar att växa både i Sverige och internationellt. Småföretag kräver dock kapital för att kunna växa, både riskkapital och krediter. Kapital krävs för att finansiera investeringar, ökade omsättningstillgångar och satsningar på marknadsföring och produktutveckling.
Samtidigt har banker och riskapitalister blivit mycket mer försiktiga på grund av finanskrisen. Bankerna har stora hål i balansräkningarna efter gigantiska kreditförluster, och stramar åt kreditgivningen. Expanderande småföretag har ofta sämre säkerhet än stora företag och privatpersoner. Stora företag har också lättare att få tillgång till kapital genom nyemissioner och obligationer. Denna bild gäller hela västvärlden men är särskilt bekymmersam för Sverige som har en liten andel växande småföretag.
Låt mig peka två möjliga förslag som skulle kunna underlätta kapitalförsörjningen för småföretag som vill och kan växa.
1) Uppskjuten reavinstbeskattning vid återinvestering i aktier i onoterade företag. Systemet kan bygga på den modell med uppskjuten reavinstbeskattning som tillämpats vid försäljning och köp av fastigheter. Modellen ger företag tillgång till riskkapital och ägarkompetens. Den som säljer ett företag med vinst har ju visat sig kunna utveckla företag.
2) Skattepremierat småföretagarkonto. För att underlätta för människor att starta småföretag skulle ett skattegynnat småföretagssparande kunna införas. Staten skattegynnar privatpersoners sparande för att starta eller expandera småföretag genom att tillåta befintliga och blivande företagare att göra avdragsgilla avsättningar till ett speciellt småföretagarkonto. Detta skulle kunna likna avdragsrätt för individuellt pensionssparande och administreras som ett särskilt konto i bank liknande kapitalförsäkring. Detta skulle underlätta för löntagare att starta företag och för småföretagare att växa med eget kapital. Tas pengarna ut från småföretagskontot utan att satsas i onoterade företag återförs de till beskattning.
Företagaren är en positiv kraft i framtidsbygget - inte bara en motpart i förhandlingar.
Det andra området är lika viktigt: Sverige behöver breda investeringar i kompetens, kunskap och innovativa produkter, tjänster och människor. Svensk modern historia på området är en framgångssaga.
Låt mig åskådliggöra med industrin, en näring som vi socialdemokrater historisk oftast förknippats med, vilket vi heller inte skäms för. Den har nämligen gjort vårt land rikare och konkurrenskraftigare. Svensk industri har kunnat hävda sig i den globala konkurrensen tack vare medvetna politiska investeringar i branschprogram, forskning, teknikutveckling, innovationer och exportstöd. Det produkter industrin producerat och hur vi producerat har därför kontinuerligt laddats med mer kompetens, innovation och nått allt större marknader. Det har Sverige tjänat på.
Jag är övertygad om att Sverige även i fortsättningen kan inneha en industriell tätposition. Men det kräver politiska ambitioner och visioner. I regeringsställning måste en ny rödgrön samarbetsregering ta sin del av ansvaret för att stärka industrins konkurrenskraft. Investeringar i industrinära forskning, nya innovationssystem och ett nytt brett exportstöd som i större utsträckning kommer de små företagen till del kan ge svensk industri en ny chans. Sannolikt kommer de traditionella industrijobben ändå fortsätta minska, men industrin är fortsatt en viktig källa för svensk tillväxt och välstånd.
Den kanske viktigaste politiska slutsatsen av mitt resonemang att idén om den "osynliga handens" förträfflighet nått vägs ände. Den måste lämna plats för en modernare syn på näringspolitik; handslagets politik. En aktiv näringspolitik och samarbete mellan politik och näringsliv kommer att vara helt avgörande förutsättningar för ett framgångsrikt svenskt näringsliv. Sverige är för övrigt för litet för skyttegravskrig mellan politik och näringsliv. Länder vars politiker och näringsliv dogmatiskt håller fast vid det marknadsliberala tankesättet, och därför drabbas av beröringsångest, är de länder som hjälplöst kommer att halka efter.
Tjänstesektorn ökar i betydelse. Det är bra. Men tänk om svensk tjänstesektorn kunde göra samma resa under tidigt 2000-talets, som svensk industri gjorde under 1900-talet. Tänk om vi i Sverige tillsammans kunde utveckla spännande framtidsprogram för tjänstesektorn. Tänk om Sverige kunde investera i forskning och utveckling av nya och gamla tjänster och på samma gång stärka exportmöjligheterna som gjorts inom industrin. Här finns en enormt underutnyttjad potential som ett rödgrönt samarbete ska ta till vara.
Men att höja förädlingsvärdet i de produkter vi producerar och de tjänster vi erbjuder kommer inte att räcka. För när de enklare jobben fortsätter att flytta ut ur Sverige, när jobben som blir kvar och framtidsjobben kräver mer av dig måste du också vara beredda att röra på dig. Eftersom få av oss kommer att vilja eller kunna flytta med jobben rent fysiskt måste vi vara beredda att förflytta oss kompetensmässigt.
Vi har gjort det förr. När analyser görs om vad som gjorde att Sverige kunde hämta sig snabbt och starkt efter 90-talskrisen brukar man oftast peka på budgetsaneringen. Men lika viktigt var Kunskapslyftet och de fortsatt höga ambitionerna vad gäller högre utbildning.
Tänk egentligen vilken fantastisk kompetensresa, och så många klassresor, vi svenskar gjort från 1970 och framåt. Då hade färre än 10 procent i arbetsför ålder högskoleutbildning. Idag har närmare 40 procent en eftergymnasial utbildning. Också det uppnåddes tack vare politiska ambitioner och visioner.
Sverige kan och måste höja kompetensribban ännu en gång. Det är nämligen den breda vägen till jobb och välstånd. Dessutom skulle det berika oss också på ett individuellt plan. Det är också med den grundsyn vi socialdemokrater förnyat och utvecklat våra idéer om en starkare arbetslinje och det växande behovet av ett brett kompetenslyft.
En grundskola som fokuserar på kompetens och kreativitet är centralt. Skolan ska tidigt stimulera våra ungars talang och nyfikenhet. En gymnasieskola som erbjuder många vägar framåt likaså. Jag ser gärna en starkare fokus på yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar. Jag ser också gärna starkare koppling mellan utbildning och arbetsliv. Kanske är det dags att pröva det danska studentmedarbetarsystemet i Sverige? Men att bygga in klassamhället i klassrummen, genom tidig sortering och fler återvändsgränder, leder fel. De största förlorarna blir våra barn, men i förlängningen också svensk ekonomi.
Sverige måste även fortsättningsvis ha höga ambitioner vad gäller högre utbildning. Allt annat är defensivt och bakåtsträvande. Politiken måste bredda vägen så att fler kan nå sin fulla potential. Inte bara för att många klassresor ännu väntar på att bli gjorda, inte heller bara för att ökad kompetens i sig har ett värde för dig som förkovrar den, utan också för att det att centralt i en modern arbetsmarknad. Det ger nämligen svensk arbetsmarkand en nödvändig flexibilitet.
Det är faktiskt samma synsätt som lyser igenom när vi socialdemokrater i arbetsmarknadspolitiken prioriterar kvalificerade arbetsmarknadsutbildning. När vi i spåren av strukturomvandlingen som drabbar svensk industri pläderar för fler komvuxplaster för dig som behöver den möjlighet att ladda på med ny kompetens. När vi ser behovet av att göra om Arbetsförmedlingen till en Komptensförmedling som förutom att ge dig som är eller riskerar att bli arbetslös professionellt, individuellt stöd också ska kunna erbjuda dig som vill byta jobb denna möjlighet.
Nästa stora välfärds- och tillväxtreform på svensk arbetsmarknad är inrättandet av en allmän Kompetensförsäkring. Namnet kanske inte är det mest upplyftande, men principen är enkel och behovet framöver oumbärligt. För precis som arbetslöshetsförsäkringen ska finnas för dig som en omställningstrygghet när du blir arbetslös, precis som sjukförsäkringen ska finnas där när du blir sjuk ska en Kompetensförsäkringen kunna erbjuda dig möjligheter att fylla på med mer kompetens för att behålla ett jobb, för att byta jobb eller för att jobbet du har helt enkelt flyttat utomlands och det därför är dags för dig att sadla om för att det nya jobbet kräver annat av dig. Allt det ger också svensk arbetsmarknad nödvändig flexibilitet.
Sverige kan gå en fantastisk tid till mötes. Vi har alla förutsättningar i världen att lyckas. Men politiken behöver byta färdriktning. En stark tro på entreprenörskap, aktiv näringspolitik och samarbete mellan politik och näringsliv är livsavgörande och måste ersätta den övertro på att markandens osynliga hand ska lösa framtidsproblemen. Idéer om att Sverige kan fortsätta konkurrera med kompetens måste få större utrymme framför den syn som idag förhärskar att otrygghet och ökade klyftor skapar fler jobb.
Sverige kan bättre än så. Vi svenskar är bättre än så. Vi kan vara ett land där fler kommer till sin rätt, där fler kan nå framgång i sina liv och där fler får möjlighet att utveckla sin fulla potential. Vi kan vara ett möjligheternas land. Vi blir det om politiken hyser större tilltro till just din vilja och förmåga till växt, om vi söker samarbete för stärkt konkurrenskraft och om vi investerar i kompetens framför ökade klyftor. Valet den 19 september 2010 blir därför ett viktigt vägval.
Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/19739
Vilket skämt! (S)ymptomatiskt så skickar man fram en person att uttala som om företagande som aldrig drivit ett företag. Som vanligt svammel då och inget som berör de reella problem som företagare har.
1) Vi kan ju ta den omvårdnads sektorn där kvinnor dominerar och där också kvinnor skulle i stor utsträckning gynnas av en avreglering. Inte ett ord om detta.
2) Vi kan ta kapitalanskaffning som också är ett stort problem och där de rödgröna hotar med att återinföra kapitalskatt vilket vore förödande. Istället ett krystat förslag med låsta konton.
3) LAS inget görs.
4) Fackets makt är för stor i Sverige och den Svenska modellen med centrala förhandlingar gynnar enbart facket, Svenskt näringsliv och de största företagen på de små och medelstoras bekostnad. Den Svenska modellen är just Svensk för att inga andra vill ha den.
Det som inte gummistämplarna på helgeansholmen fattar är att globaliseringen sötebrödsdagar är slut och att vi måste vässa oss inte mot resten av Europa utan mot de växande ekonomierna.
Permalänk | Anmäl
Entreprenören, 2010-03-15, 09:25
En vacker målning om framtidslandet.
En målning som kanske bäst kan karaktäriseras med ordet skönmålning.
En målning fylld med ord som Entreprenörskap, Innovationssystem, Framtidsbygge,
Kunskapslyft, Kompetensförmedling, Kompetenslyft, Kompetensresa, Kompetensutvecling, Kompetensförsäkring, Konkurrenskraft, Proffessionellt arbetsstöd,Riskkapital, Skatterabatt för småföretagen.
Precis allt ser ut att saknas i dagens Sverige enligt artikelförfattaren.
Så är det ju dessbättre inte, det som är avgörand den ekonomiska tillväxten är förhållandet mellan tillgång och efterfrågan, det visar exemplet med SAAB.
Var skall all utveckling, allt höjande av kompetensen användas?
Hos cheferna som styr företagen eller hos de anställda som bara används som kuggar i processen? Beror alla frågor runt arbetslösheten på bristande kunskap hos
dagens beslutsfattare eller kan den komma att bero på morgondagens?
En global finanskris, hur motverka den med Framtidsbygget?
En bostadsbubbla får den utvecklas i Framtidsbygget?
En Skatterabatt för småföretagare hur påverkar den Konkurrensen?
Kommer det att bli fler Småföretagare stödda av Riskkapitalister när inte ens bankerna är villiga i medvetandet om tidigare enorma kapitalförluster?
Astudillos exempel med Swedpart underleverantör till till Scania i östra Göinge är svårt att förstå: ytterligare en tredjedel av arbetsstyrkan skulle bort, varslet lagt för andra gången, "ett mycket starkt möte" och "Jag blev mållös. Med glans i blick sade han: Det har varit ett riktigt skitår."
-Låter lite märkligt, att som riskerad arbetslös 50- årig nybliven änkeman apostrofera till ett mindre lyckat ordval av nuvarande arbetsministern.
-Vad vill Astudillo säga med detn blixtvisiten hos en småföretagare,
underleverantör till Scania?
-Att han och socialdemokraterna hatar arbetslösheten?
-Det är det fler som gör.
-Som sagt: en skönmålning av det som komma skall: Framtidslandet, ett land överfullt av Certifierade, Kompetensutvecklade människor fyllda av arbetsiver. Att de EU-understödda sekulära marknadskrafterna skulle ha någon som helst betydelse i verklighetsuppfattningen verkar väldigt främmande.
Permalänk | Anmäl
Ebbe Cederblad, 2010-03-15, 09:50
Socialdemokraternas modell fungerade tills folk på 1970-talet insåg att det är bättre att leva på bidrag än att ta jobb som är vedervärdiga.
Socialdemokraternas politik är därför ingen arbetslinje utan en bidragslinje där den enskilda människan helt fråntagits sitt personliga ansvar för sin situation. Det fungerar möjligtvis för mycket ointelligenta personer men varför omyndigförklara majoriteten av befolkningen?
Resultatet av att systematiskt bestraffa de som arbetar och lika systematiskt belöna folk som inte arbetar behöver man ingen professur i ekonomi för att inse.
Ekonomin kollapsar förr eller senare och då spelar det ingen roll hur många låtsasjobb och låtsasutbildningar politikerna skapat för att fiffla med arbetslöshetsstatistiken.
Permalänk | Anmäl
Bo T, 2010-03-15, 10:49
"En grundskola som fokuserar på kompetens och kreativitet är centralt."
Gör man det genom att minska på betyg och omdömen så att lärare och föräldrar inte har en aning om hur illa det är ställt förrän man börjar 8:e klass?
"En gymnasieskola som erbjuder många vägar framåt likaså. "
Är svaret det individuella programmet som ger barn och föräldrar en illusion om utbildning bara för att man fått ett gymnasiebetyg?
Jag ser gärna en starkare fokus på yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar.
"Är Astudillo is själva verket en förklädd folkpartist? ;-) "
När det gäller skolan så har vänstern misslyckats totalt under de senaste årtiondena och inget tyder på att partiet orkar skapa en kunskapsskola värd dess namn nu heller.
Jag har ett par enkla knep för att höja kvalitén i skolan utan andra åtgärder. Höj slutlönerna, minska administrativa uppgifter, gå tillbaka till långa sommarledigheter och inför kompetensrelaterade löner så att rutinerade lärare får en morot att fortsätta. Inför dessutom ett utåtriktat program för att rekrytera erfarna yrkesmänniskor in i läraryrket utan att behöva gå igenom flera år av lärarhögskola. En rutinerad läkare som vill undervisa i Biologi eller en erfaren polis som vill undervisa i samhällskunskap skulle vitalisera skolan (avsaknad av formell lärarkompetens är fel mätvärde, man borde mäta kompetens för att undervisa istället, i synnerhet på gymnasieskolan, då skulle även en del katastrofalt dåliga lärare med formell kompetens falla ifrån vilket även det också skulle vitalisera skolan).
Permalänk | Anmäl
Suddegumman, 2010-03-15, 10:56
Innan sossarna också blev nyliberaler var arbetslösheten mycket lägre i det här landet
Permalänk | Anmäl
susanna svensson, 2010-03-15, 11:02
De allmänmänskliga behoven är desamma i alla kulturer och under alla historiska epoker. De finns beskrivna på webbsidan:
http://www.esam.se/index.php?option=com_content&task=view&id=53&Itemid=67
Åke E Andersson: ”… Människorna är drivna av en inre längtan efter ständigt nya upplevelser… Produktionen är endast ett medel för att kunna uppleva och konsumera. Människorna söker först och främst mening i tillvaron genom ett friskt och gott liv. Samtidigt vill de umgås med varandra och ha det trevligt…
… En riktig tjänst kräver ständig närvaro av både konsumenten och producenten. Patient och läkare/sjuksköterska i sjukvården. Gäst och kypare på krogen. Banktjänsteman och kund på var sin sida av disken. Publik i salongen och sångare på scenen. Visst bör man på alla sätt försöka göra tjänster till produkter och information men då bör de inte kallas för tjänster…”
http://www.kreaprenor.se/main.asp?g=1&r=8
Nuvarande produktion är i alltför hög grad inriktad på fysisk försörjning med halvfabmat, flervåningshus och ett makalöst massproducerat prylöverskott. Detta tillgodoser i någorlunda mån livsuppehälle och viss trygghet. Men utöver detta så är den nuvarande tjänsteutövningen knappast utvecklad och inriktad på att först och främst tillgodose behoven av genuin delaktighet, uppskattning, vila, kreativitet, mening, frihet, omväxling mm.
Många av de rena tjänsteverksamheter som betjänar de privata hushållens medlemmar, betalas till alltför stor del med subventionerade och transfererade skatte-/försäkringspengar! Detta kan i alltför många fall upplevas som oerhört integritetskränkande! Och då tänker jag förstås inte i första hand den ”normala” formen av vård, skola och omsorg som lika gärna skulle kunna ha finansierats med privata försäkringar.
Den rimliga orsaken till att dessa ”normala” försäkringar är obligatoriska, är förstås att de allra flesta människor – av naturliga skäl – inte är förutseende av födsel och ohejdad vana. De allra flesta har nog passerat fyrtioårsåldern innan praktisk erfarenhet har gett den en tillräckligt förutseende insikt.
Det stora och integritetskränkande dilemmat med nuvarande välfärdssamhälle är förstås att den oerhört snedvridna maktbalansen mellan staten och myndigheterna vs de privata hushållen. Detta gäller förstås alldeles särskilt hushållen med omkring medel- eller ännu lägre inkomster. Särskilt gäller det kanske då ensamstående med barn, och kanske även de pensionärer som plötsligt blir ensamma.
Dessa förhållanden blir förstås bara värre och värre i takt med att kanske speciellt den traditionellt mansdominerad industriproduktion och distributionen mer och mer avfolkas i takt med att datoriseringen automatiseringen och utflyttningen ganska långsamt men obevekligen ökar mer och mer och mer.
Det framtida samhället måste rimligtvis därför successivt byggas upp runt rena och kvalitetssäkrade upplevelsetjänster som ”tillskräddmixas” för att tillgodose ALLA de genuina mänskliga behoven. Bör kanske då beskattningen av arbetet och konsumtionen helt elimineras? Bör den kanske ersättas med någon form av automatisk och kontobaserad likviditetsbeskattning, samtidigt med att sedlar och mynt avskaffas?
Permalänk | Anmäl
Uno Hansson, 2010-03-15, 11:19
Att låta socialdemokraterna driv utveckling av småföretande är som att göra bocken till trädgårdsmästare.
Permalänk | Anmäl
Lennart Andersson KastorG, 2010-03-15, 11:29
såssarna måste förstå en mycket grundläggande sak innan de ens kan tas som seriösa i en dabatt om företagande.
Det måste vara tillåtet att tjäna pengar och till och med bli rik för att vi skall få fler framgångsrika företag.
De kan inte fortsätta med sin jante-avundsjuke svammel om det skall skapas några företag!
Permalänk | Anmäl
M-17, 2010-03-15, 11:30
Båda delarna skall vi nog vara glada för.
Permalänk | Anmäl
Ebbe Cederblad, 2010-03-15, 11:52
Pinsamt för Sverige om vi får Mona Sahlin som ny statsminister.
Permalänk | Anmäl
Urban, 2010-03-15, 12:17
Ny politik för företagandet ..ja tjena .. då får ni börja med att kvotera in män i förskolan ...låg ,mellanstadiet , grundskola gymnasium och bland rektorer ... ni pratar mångfald ..tjena 2 ... ni tillåter inte nått annat än genuspedagoger och tror att en "annan förtagspolitik" ska göra skillnad .. fortsätter Ni och dom rödgröna .... går det åt skogen .. man kan inte bygga ett land på vindkraft som drivas av drömmar yoga och rosenterapi ... tjena 3
Permalänk | Anmäl
pinker, 2010-03-15, 12:32
Sorry Luciano, din/er cred i frågan är obefintlig. Du vill ta småföretagares pengar och köpa röster med. Du vet att det är vi som betalat era väljare sedan mitten av 70-talet.
// Tom
Småföretagare
Permalänk | Anmäl
Tom Croker, 2010-03-15, 12:38
S saknar helt trovärdighet vad gäller småföretagare och har hittills bara behandlat dem med nonchalans och misstänksamhet. Deras inviter nu när det lackar mot val känns inte seriösa.
Permalänk | Anmäl
Gunnar, 2010-03-15, 12:45
Småföretagare behöver inte fler regler och mer krångel. Den enda småföretagare som tjänar på det är revisorer, för resten av oss är det ännu en kostnad. Socialdemokraterna har ingen som helst heder eller förtroendekapital i frågan. Ni har försökt skatta oss till döds i decennier och visar ingen önskan att ändra det.
För mig som småföretagare är det enskilt största problemet att jag måste betala pengar till staten innan jag ens säkerställt mat och tak över huvudet till mig själv och min familj. Politiker som levt hela sina liv på skattebetalarnas bekostnad har uppenbarligen svårt att förstå det.
Permalänk | Anmäl
Johan Y, 2010-03-15, 13:23
Vilken smörja!
Man kan inte vara ett företagarparti och samtidigt skatta bort all initiativkraft, precis som man inte kan sägas vara "för" en bra skola om inte resultaten och lärandet är de främsta målen.
Det är som vanligt med socialdemokratin, tomma ord och inövade fraser utan substans...
Permalänk | Anmäl
Johan, 2010-03-15, 14:10
KLASSISK ARBETSMARKNADSPOLITIK
I antikens Grekland sågs arbete som något förkastligt. Det riktiga och sunda livet fanns på andra områden. Idag har filosofin korrumperats med ett kollektivistiskt tänkande om att arbete ger frihet. Det var ingen tillfällighet att nazismen hade ”Arbeit Macht Frei” som tankeideal. Rikedom är det främsta måttet på frihet då det underlättar ett liv utan arbete. Den kollektivistiska rörelsen går ut på att lura folket. Tänk vilka möjligheter som finns idag. Men tanke på allt som man kan sysselsätta sig med jämfört med i Grekland, innan Jesus och en massa elände kom, så är det märkligt att kollektivisterna kan sälja sina förvirrade ideer.
Om man sträcker fram handen till kollektivisterna så tar de armen och sedan har man en arm kvar. Så var försiktiga. Allt fler upptäcker att studier och arbete inte lönar sig och oftast är förkastlig verksamhet för individen. Själv har jag bara fullt genomgången grundskola och jag är ett levande exempel på att man inte behöver gå i statens skolor för att göra en kompetensresa. Endast garantipension ger nästan lika mycket som högsta statliga pension. Med hög bostadskostnad och ingen större förmögenhet så skiljer det någon tusenlapp i månaden fickan (orkar inte räkna nu). Att arbete lönar sig och ger frihet är en myt som kollektivisterna odlar. Kollektivisterna själva vill inte arbeta som vanligt folk och tar för sig så fort de kan. Om någon skulle analysera situationen och göra ett förslag enligt klassiska grekiska principer så är det ointressant för kollektivisterna.
Nyligen var jag i kontakt med Scientologikyrkan i Astudillos hemstad Malmö, där den svenska verksamhetens center finns. För de som inte vet något om kyrkan kan sägas att den går ut på att folk med hjälp av en auditör minns omedvetna saker som finns i huvudet. Först är det inga konstigheter och problem i vardagslivet kan minska. Med tiden lockas människans naturliga vidskepelse ut, vilket kan få personen att minnas tidigare liv och till och med sådana på andra planeter. Om man är duktig kan man få veta hur man lever i framtiden. Detta hålls hemligt för att skydda både medlemmen och rörelsen i sig. Astudillos budskap liknar det från Scientologikyrkan på så sätt att det utnyttjar vidskepelsen. Kollektivismen har inte mycket att göra med filosofins ursprung. Den klassiska kollektivismen har ett annat parti kopierat. Kanske kan han samarbeta med Scientologikyrkan och koka ihop något än mer slagkraftigt.
Permalänk | Anmäl
Urban Persson, 2010-03-15, 14:08
S har absolut ingen trovärdighet att kalla sig småföretagsvänliga. De har i årtionden gjort upp med Wallenbergssfären, med villkor som passar storföretagen, och låtit småföretagen betala.
Med retorik och slagord, har man alltid försökt misstänkligöra företagande. Historiken visar också att knappast något företag har lyckats växa sig stora under S-epoken, alla storföretag har sina rötter innan dess.
Men som vanligt börjar valfjäskandet, där man ska försöka lura olika grupper att rösta på S. Som i alla andra valrörelser lovar man nu att man ska förbättra sin företagspolitik. Men efter valet är vunnet återgår man till sin fientliga politik. Mona Sahlin var ju en gång "småföretagsminister", trots det lyckades hon inte förbättra villkoren någonting. Nu är hon dessutom begränsad av kommunisten Ohly, som lär utnyttja sitt veto.
Att man nu skickar fram Luciano Astudillo, att lova förbättringar, är som ett dåligt skämt. Han klarade inte ens att fördöma hoten mot Lars Vilks. Utan angrep Vilks, istället. Men vad är yttrandefrihet, gentemot att kunna fjäska mot de muslimska väljargrupperna.
Permalänk | Anmäl
Jason Lee Hampel, 2010-03-15, 14:46
Sossarna kan aldrig bli ett småföretagarparti - trovärdigheten är lika med noll. Jag är nu med och bygger upp ett företag och på två år har vi gått från 0 till 35 anställda. Vi bävar för en sosseregering med V och MP - vi gör det för vi gillar att arbeta och för att vi naturligtvis vill göra ' en exit' när vi inte orkar längre eller när möjlighet uppstår. Med en sosseregering är chansen stor att allt går i skatt för att de skall hålla de arbetsskygga under armarna. Man bygger inte bara upp ett företag av ideella skäl - man vill tjäna pengar också eftersom man jobbar i princip jämnt. Stoppa en röd-grön regering - det bästa du kan göra för företagandet, Astudillo.
Permalänk | Anmäl
Vidal, 2010-03-15, 15:26
Socialdemokratin har alltid företrätt löntagare och lågutbildade och sett till de gruppernas behov av fördelning och social rättvisa. Allt detta förstås med stöd av fackföreningsrörelsen. Gärna företag men inga företagare har varit parollen. Hatet mot Arbetsgivarföreningen har alltid varit ett fundament i retoriken. Olof Palme kunde inte hålla ett enda tal utan att slå mot Arbetsgivarföreningen. Kommer någon ihåg löntagarfonderna. Till och med företagens sparande skulle socialiseras. Snacka om arrogans och politiskt förtryck av minoriteten -företagarna.
Men nu när arbetarna och de lågutbildade knappt inte finns kvar som röstboskap längre då blir socialdemokraterna småföretagarvänliga. I varje fall i ord. Fraserna haglar från Astudillo. Men på en annan kant i partiet motarbetas nödvändiga förändringar av arbetsrätten och skattesystemet. Ord som orättvisor och klyftor haglar på s-bloggarna. Offentlig sektor och fördelningspolitik ska stå i centrum. Inte företagsamhet. Byt parti, Astudillo.
Permalänk | Anmäl
Lars Wetterström, 2010-03-15, 16:05
I motsats till författaren som lever på tvångsutaxerade skattemedel och inte har en aning om hur man driver ett företag har jag ett par små företag sedan c:a 30 år. Utan andra anställda än i familjen och några delägare. Skulle vi börja anställa så får vi alla skyldigheter och nästan hela samhället emot oss medan de anställda får alla rättigheter och samhällets stöd.
Så kan man ha det men särskilt många små företag som tar steget till att anställa lär det inte bli. Det bekymrar oss inte särsklit mycket. Det är ju de som inte vill eller kan driva ett företag som behöver en företagare som tar ansvar för att en arbetslös person får något att arbeta med. Den som har förmåga att driva ett företag klarar sig hyggligt utan anställda.
Permalänk | Anmäl
goran, 2010-03-15, 16:26
De saker som författaren nämner såsom trygghetssystem, kapitalförsörjning och kompetensutveckling är inget som är avgörande för de flesta som startar företag. En entreprenör är besjälad av att förverkliga en idé, den som tänker på tryggheten är nog inget bra företagarämne. De flesta är nöjda med att få behålla en skälig andel av de överskott som skapas för att fortsätta utveckla verksamheten. Det är en avgörande skillnad mellan att använda egna medel i en verksamhet och mellan att låna upp dem. En entreprenör vill helst inte diskutera sina idéer och sin verksamhet med statsbyråkrater eller bankanställda.
Ända sedan 68-vänsterns dagar har (s) trakasserat små företagare. På 1980-talet fick en företagare behålla c:a 7 % på marginalen. Först drogs nästan 30 % i sociala avgifter och därefter 85 % i marginalskatt på resten. Återstod 7 kr på en hundralapp. Astrid Lindgren fick betala 102 % i skatt.
Astudillos formuleringar visar att han egentligen inte har en susning om vad det handlar om att vara företagare. Hans trovärdighet är bara lite över noll.
Permalänk | Anmäl
goran, 2010-03-15, 16:46
Austodlillo har inte en susning om vad företagande är.
Hans parti sossarna har i alla tider ställt till det för just företagare, det har varit ett helvete för de flesta entreprenörer som haft ideér och drömmar .Skatter som har knäckt småföretagre som inte hade råd att köpa ett AB utan ville fortsätta vara just småföretagare.
Att tro att någon enda svensk som TÄNKER och som använder hjärnan till vad den är ämnad till skulle "gå på den niten" är riktigt korkat.Du Austodillio får komma med något annat .
Permalänk | Anmäl
ulla, 2010-03-15, 17:39
De som inte röstar på socialdemokraterna borde tvingas att bli företagare och garantera trygghet och rättigheter till de som röstar rätt, dvs rött.
Vilken trovärdighet har din artikel efter 40 år av sådan politik gentemot företagare?
Permalänk | Anmäl
Rödluvan 2.0, 2010-03-15, 17:39
Företagande är ett alldeles för vitt begrepp för att bygga politik på.
Att gynna företagande generellt gör att väldigt mycket resurser överförs till verksamheter som inte bidrar till sysselsättningen.
Egenföretagande, riskkapitalbolag och finansbolag tex.
De reformer som behövs bör målinriktas på verksamheter som ökar efterfrågan på arbetskraft. Gemensamma resurser ska inte användas till att öka enskilda människors privata ekonomi.
Koppla subventioner och skatteuppskov till antalet anställda och till de anställdas lönesumma. Det är den som bidrar till landets välstånd som ska premieras, inte den som bara bidrar till sitt eget.
Permalänk | Anmäl
Olof Lindberg, 2010-03-15, 18:18
Jämfört med Olof Lindberg framstår ju Astudillo som marknadsliberal. "Att gynna företagande generellt gör att väldigt mycket resurser överförs till verksamheter som inte bidrar till sysselsättningen". Varifrån tror du pengarna kommer som finansierar sjukvård, skola och utbildning mm, från gamla Sovjetunionen? I fria ekonomier är företagande just ett frivilligt kontrakt mellan köpare och säljare. Ditt sätt att prata om att "överföra resurser till verksamhet som inte bidrar till sysselsättningen" hör hemma i just Sovjetunionen.
Permalänk | Anmäl
Rödluvan 2.0, 2010-03-15, 18:39
Vem tror på honom? Spåren förskräcker. Sossarna som småföretagarparti, aldrig i livet, håll er till storkapitalet där har ni erfarenhet.
Permalänk | Anmäl
olle, 2010-03-15, 19:28
Det här är en riktigt bra artikel om företagande som Luciano Astudillo skrivit och den ska han ha all heder av.
Problemet är att (s) aldrig någonsin tidigare varit ens i närheten av att förstå de små företagens verklighet. Astudillo har bra förslag, men runt omkring sig har han tjogvis med medelålders tröga (s)-politiker som fortfarande tror att jobben finns i storföretagen och att små och medelstora företag mest är till besvär.
Kan Astudillo driva igenom den politik han pekar på i sitt eget parti så är det bra för Sverige och ett stort steg framåt för (s).
Men han kan ju börja med att övertyga Östros, som mest verkar längta tillbaka till statliga strukturfonder, forskningsfonder och andra repriser på sossarnas näringspolitik från 70-talet. Och de andra betongsossarna ska vi inte tala om. Där har tiden stått helt stilla i 30 år.
Permalänk | Anmäl
Ingemar, 2010-03-15, 19:42
@Ingemar. Och sedan tar de alla dina pengar i skatt...
Permalänk | Anmäl
Johan, 2010-03-15, 20:51
Rödluvan
Pengar kommer från tryckerier. Jag antar att du menar produktionsvärde. Det kommer från allt som produceras. Det spelar ingen roll om nyttigheter produceras privat, kooperativt, kommunalt eller statligt. Sån argumentation är bara nyliberalt nys.
Men många verksamheter skapar inga värden, de omfördelar pengar. Beskattning tex. Eller finansspekulation.
Jag gissar att vi har olika uppfattning om vilken sorts omfördelning som är nationalekonomiskt nyttig och socialmedicinskt önskvärd.
Permalänk | Anmäl
Olof Lindberg, 2010-03-15, 21:14
SKROTA 3:12-REGLERNA
Vad Astudillo föreslår i punkt 2 är naivt. Om man kan arbeta i många år och få ut lönen obeskattad kontant i ett företag så skulle det leda till skattefusk och skatteplanering. Vissa skulle ta pengarna och dra. De som mest använder det nya kontot blir nog de med en mycket hög lön. Exempelvis kan en generaldirektör med en lön på ett par milj kr ta ut 2/3 vid pensionen och köpa en flott rejält förlustbringade gård, som den tidigare statsministern med fru gjorde.
Skattesystemet är inte mer tokigt än att lösningar på problemet finns. Underskott i ett nytt företag får dras av från en lön med upp till 100 000 kr per år under 5 år. En annan lösning, som är vanlig att använda, är att man har ett företag med ett överskott och lägger in en ny växande förlustbringande verksamhet. Detta förekommer ofta när ägaren är intresserad av något speciellt, något som inte är helt vanlig konsumtion. På detta sätt ger höga skatter en snedvridning av vad folk är intresserade av. Den tredje lösning som Astudillo föreslår skulle öka administrationen och komplicera för alla inblandade. Så många nya företag skulle det inte ge.
Astudillo föreslår i punkt 1 en annan metod för uppskjutning av skatt och det gäller reavinst. Förslaget tillåter i princip att skatten skjuts framåt tills man avlider och då kan byråkraterna bara hoppas att pengarna finns i Sverige. Eller ska skatteskulden kunna ärvas i generationer? Efter en tid skulle statistik över de rikaste kunna visa dels hur mycket de äger och dels hur mycket de är skyldiga staten. Om det blir dåliga tider och allt faller i värde skulle i princip folket kunna äga mindre än de är skyldiga staten. Arma folk.
Skatten på reavinst på fastighet 22 % och på kapital 30 % är inte helt orimlig, även om en inflationsuppräkning inte tillåts. Visst, i nästan alla länder är nivåerna lägre. I stort sett inget land i Europa har en reavinstskatt på ett hus som har hafts längre än 5 år. Problemet inom svensk företagande, som saken nu gäller, är väl känt och är att onoterade företag hanteras som inkomst av tjänst, vilket ger en kraftig diskriminering av ägandet jämfört med de noterade företagen. Bortsett möjligen från den centraliserade lönebildningen är detta den främsta orsaken till att de små och medelstora företagen är så få och varför det utvecklas så få nya produkter och tjänster. Tas då vinsten i ett förstag ut gynnsammast möjligt som kapital fås en total skatt på cirka 48 %, vilket är mer än de flesta länder har. USA ligger något under. De handlar således om att skrota 3:12-reglerna.
Sedan vill Astudillo införa en allmän kompentensförsäkring. Skulle då jag kunna få kompetens? Jag har brister inom kollektivismen och hur man blir en nyttig arbetare. Om man protesterar åker man då till något mindre trevligt läger med ett omgivande taggtrådsstaket? Om skolan för kompetensen ska åka på klassresa så röstar jag för att den går till antikens Grekland. Har magister Astudillo hört talas detta?
Permalänk | Anmäl
Urban Persson, 2010-03-15, 23:20
Mona Sahlin AB gick back 300.000 innan hon kom tillbaks som småföretags expert
Användes Mona Sahlin AB som dimmridå så Mona kunde komma tillbaks just till småföretagsexpert?
Hur kan tusentals småföretagare ha förtroende för någon som likgiltigförklarats pga skulder?
Permalänk | Anmäl
Thomas Karlsson, 2010-03-16, 12:49
Att vara sin egen och skapa något eget går inte ihop med socialistisk ideologi. Därför är Astudillos prat just bara prat. En fråga om röstmaximering med andra ord.
Permalänk | Anmäl
tidosss44, 2010-03-17, 12:04
Den enda politik sossarna föreslår är förlegad återställarpolitik. Det tycks som om de längtar tillbaka till det förgångna och vill återställa allt utan att själv komma med nya ideér. De kan säkert snacka om olika förslag och ideér men de saknar handlingskraft att införa dem. Sossarnas bidragspolitik saknar trovärdighet och det gör även (i viss mån) nuvarande allians. Stackars Sverige, förtjänar vi inte bättre eller är det totala förfallet nära...
Permalänk | Anmäl
Gurkburken, 2010-03-17, 13:22
Luciano Astudillo när man läser ditt resonemang så undrar man om du någon gång försökt och sätta dig in vad är det som gör att man frivilligt vill arbeta mer eller mindre jämt .Tror du att de bara är pengarna . Du slänger fram att de kunde skapas ett speciellt konto där man kunde spara sina surt ihop sparade slantar som kunde placeras oskattat i onoterade företag .De behövs nog mer än så .
Varför får man inte pension efter de reavinster som betalats in .
Jag skulle vilja se total inkomst skattebefrielse under 10 år för ett nystartat företag .För staten är detta en win win situation ändå .naturligtvis lite begränsningar du måste som företagare bo i landet .Men att ni politiker skulle begripa detta är nog för mycket begärt. Ni sitter med 50-60 tusen i inkomst minst . Och ni har bara partiboken . Röd eller Blå att komma med noll utbildning .mvh
Permalänk | Anmäl
Jeep-Dodgevan, 2010-03-18, 21:17
34 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Vilket skämt! (S)ymptomatiskt så skickar man fram en person att uttala som om företagande som aldrig drivit ett företag. Som vanligt svammel då och inget som berör de reella problem som företagare har.
1) Vi kan ju ta den omvårdnads sektorn där kvinnor dominerar och där också kvinnor skulle i stor utsträckning gynnas av en avreglering. Inte ett ord om detta.
2) Vi kan ta kapitalanskaffning som också är ett stort problem och där de rödgröna hotar med att återinföra kapitalskatt vilket vore förödande. Istället ett krystat förslag med låsta konton.
3) LAS inget görs.
4) Fackets makt är för stor i Sverige och den Svenska modellen med centrala förhandlingar gynnar enbart facket, Svenskt näringsliv och de största företagen på de små och medelstoras bekostnad. Den Svenska modellen är just Svensk för att inga andra vill ha den.
Det som inte gummistämplarna på helgeansholmen fattar är att globaliseringen sötebrödsdagar är slut och att vi måste vässa oss inte mot resten av Europa utan mot de växande ekonomierna.
En vacker målning om framtidslandet.
En målning som kanske bäst kan karaktäriseras med ordet skönmålning.
En målning fylld med ord som Entreprenörskap, Innovationssystem, Framtidsbygge,
Kunskapslyft, Kompetensförmedling, Kompetenslyft, Kompetensresa, Kompetensutvecling, Kompetensförsäkring, Konkurrenskraft, Proffessionellt arbetsstöd,Riskkapital, Skatterabatt för småföretagen.
Precis allt ser ut att saknas i dagens Sverige enligt artikelförfattaren.
Så är det ju dessbättre inte, det som är avgörand den ekonomiska tillväxten är förhållandet mellan tillgång och efterfrågan, det visar exemplet med SAAB.
Var skall all utveckling, allt höjande av kompetensen användas?
Hos cheferna som styr företagen eller hos de anställda som bara används som kuggar i processen? Beror alla frågor runt arbetslösheten på bristande kunskap hos
dagens beslutsfattare eller kan den komma att bero på morgondagens?
En global finanskris, hur motverka den med Framtidsbygget?
En bostadsbubbla får den utvecklas i Framtidsbygget?
En Skatterabatt för småföretagare hur påverkar den Konkurrensen?
Kommer det att bli fler Småföretagare stödda av Riskkapitalister när inte ens bankerna är villiga i medvetandet om tidigare enorma kapitalförluster?
Astudillos exempel med Swedpart underleverantör till till Scania i östra Göinge är svårt att förstå: ytterligare en tredjedel av arbetsstyrkan skulle bort, varslet lagt för andra gången, "ett mycket starkt möte" och "Jag blev mållös. Med glans i blick sade han: Det har varit ett riktigt skitår."
-Låter lite märkligt, att som riskerad arbetslös 50- årig nybliven änkeman apostrofera till ett mindre lyckat ordval av nuvarande arbetsministern.
-Vad vill Astudillo säga med detn blixtvisiten hos en småföretagare,
underleverantör till Scania?
-Att han och socialdemokraterna hatar arbetslösheten?
-Det är det fler som gör.
-Som sagt: en skönmålning av det som komma skall: Framtidslandet, ett land överfullt av Certifierade, Kompetensutvecklade människor fyllda av arbetsiver. Att de EU-understödda sekulära marknadskrafterna skulle ha någon som helst betydelse i verklighetsuppfattningen verkar väldigt främmande.
Socialdemokraternas modell fungerade tills folk på 1970-talet insåg att det är bättre att leva på bidrag än att ta jobb som är vedervärdiga.
Socialdemokraternas politik är därför ingen arbetslinje utan en bidragslinje där den enskilda människan helt fråntagits sitt personliga ansvar för sin situation. Det fungerar möjligtvis för mycket ointelligenta personer men varför omyndigförklara majoriteten av befolkningen?
Resultatet av att systematiskt bestraffa de som arbetar och lika systematiskt belöna folk som inte arbetar behöver man ingen professur i ekonomi för att inse.
Ekonomin kollapsar förr eller senare och då spelar det ingen roll hur många låtsasjobb och låtsasutbildningar politikerna skapat för att fiffla med arbetslöshetsstatistiken.
"En grundskola som fokuserar på kompetens och kreativitet är centralt."
Gör man det genom att minska på betyg och omdömen så att lärare och föräldrar inte har en aning om hur illa det är ställt förrän man börjar 8:e klass?
"En gymnasieskola som erbjuder många vägar framåt likaså. "
Är svaret det individuella programmet som ger barn och föräldrar en illusion om utbildning bara för att man fått ett gymnasiebetyg?
Jag ser gärna en starkare fokus på yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar.
"Är Astudillo is själva verket en förklädd folkpartist? ;-) "
När det gäller skolan så har vänstern misslyckats totalt under de senaste årtiondena och inget tyder på att partiet orkar skapa en kunskapsskola värd dess namn nu heller.
Jag har ett par enkla knep för att höja kvalitén i skolan utan andra åtgärder. Höj slutlönerna, minska administrativa uppgifter, gå tillbaka till långa sommarledigheter och inför kompetensrelaterade löner så att rutinerade lärare får en morot att fortsätta. Inför dessutom ett utåtriktat program för att rekrytera erfarna yrkesmänniskor in i läraryrket utan att behöva gå igenom flera år av lärarhögskola. En rutinerad läkare som vill undervisa i Biologi eller en erfaren polis som vill undervisa i samhällskunskap skulle vitalisera skolan (avsaknad av formell lärarkompetens är fel mätvärde, man borde mäta kompetens för att undervisa istället, i synnerhet på gymnasieskolan, då skulle även en del katastrofalt dåliga lärare med formell kompetens falla ifrån vilket även det också skulle vitalisera skolan).
Innan sossarna också blev nyliberaler var arbetslösheten mycket lägre i det här landet
De allmänmänskliga behoven är desamma i alla kulturer och under alla historiska epoker. De finns beskrivna på webbsidan:
http://www.esam.se/index.php?option=com_content&task=view&id=53&Itemid=67
Åke E Andersson: ”… Människorna är drivna av en inre längtan efter ständigt nya upplevelser… Produktionen är endast ett medel för att kunna uppleva och konsumera. Människorna söker först och främst mening i tillvaron genom ett friskt och gott liv. Samtidigt vill de umgås med varandra och ha det trevligt…
… En riktig tjänst kräver ständig närvaro av både konsumenten och producenten. Patient och läkare/sjuksköterska i sjukvården. Gäst och kypare på krogen. Banktjänsteman och kund på var sin sida av disken. Publik i salongen och sångare på scenen. Visst bör man på alla sätt försöka göra tjänster till produkter och information men då bör de inte kallas för tjänster…”
http://www.kreaprenor.se/main.asp?g=1&r=8
Nuvarande produktion är i alltför hög grad inriktad på fysisk försörjning med halvfabmat, flervåningshus och ett makalöst massproducerat prylöverskott. Detta tillgodoser i någorlunda mån livsuppehälle och viss trygghet. Men utöver detta så är den nuvarande tjänsteutövningen knappast utvecklad och inriktad på att först och främst tillgodose behoven av genuin delaktighet, uppskattning, vila, kreativitet, mening, frihet, omväxling mm.
Många av de rena tjänsteverksamheter som betjänar de privata hushållens medlemmar, betalas till alltför stor del med subventionerade och transfererade skatte-/försäkringspengar! Detta kan i alltför många fall upplevas som oerhört integritetskränkande! Och då tänker jag förstås inte i första hand den ”normala” formen av vård, skola och omsorg som lika gärna skulle kunna ha finansierats med privata försäkringar.
Den rimliga orsaken till att dessa ”normala” försäkringar är obligatoriska, är förstås att de allra flesta människor – av naturliga skäl – inte är förutseende av födsel och ohejdad vana. De allra flesta har nog passerat fyrtioårsåldern innan praktisk erfarenhet har gett den en tillräckligt förutseende insikt.
Det stora och integritetskränkande dilemmat med nuvarande välfärdssamhälle är förstås att den oerhört snedvridna maktbalansen mellan staten och myndigheterna vs de privata hushållen. Detta gäller förstås alldeles särskilt hushållen med omkring medel- eller ännu lägre inkomster. Särskilt gäller det kanske då ensamstående med barn, och kanske även de pensionärer som plötsligt blir ensamma.
Dessa förhållanden blir förstås bara värre och värre i takt med att kanske speciellt den traditionellt mansdominerad industriproduktion och distributionen mer och mer avfolkas i takt med att datoriseringen automatiseringen och utflyttningen ganska långsamt men obevekligen ökar mer och mer och mer.
Det framtida samhället måste rimligtvis därför successivt byggas upp runt rena och kvalitetssäkrade upplevelsetjänster som ”tillskräddmixas” för att tillgodose ALLA de genuina mänskliga behoven. Bör kanske då beskattningen av arbetet och konsumtionen helt elimineras? Bör den kanske ersättas med någon form av automatisk och kontobaserad likviditetsbeskattning, samtidigt med att sedlar och mynt avskaffas?
Att låta socialdemokraterna driv utveckling av småföretande är som att göra bocken till trädgårdsmästare.
såssarna måste förstå en mycket grundläggande sak innan de ens kan tas som seriösa i en dabatt om företagande.
Det måste vara tillåtet att tjäna pengar och till och med bli rik för att vi skall få fler framgångsrika företag.
De kan inte fortsätta med sin jante-avundsjuke svammel om det skall skapas några företag!
Båda delarna skall vi nog vara glada för.
Pinsamt för Sverige om vi får Mona Sahlin som ny statsminister.
Ny politik för företagandet ..ja tjena .. då får ni börja med att kvotera in män i förskolan ...låg ,mellanstadiet , grundskola gymnasium och bland rektorer ... ni pratar mångfald ..tjena 2 ... ni tillåter inte nått annat än genuspedagoger och tror att en "annan förtagspolitik" ska göra skillnad .. fortsätter Ni och dom rödgröna .... går det åt skogen .. man kan inte bygga ett land på vindkraft som drivas av drömmar yoga och rosenterapi ... tjena 3
Sorry Luciano, din/er cred i frågan är obefintlig. Du vill ta småföretagares pengar och köpa röster med. Du vet att det är vi som betalat era väljare sedan mitten av 70-talet.
// Tom
Småföretagare
S saknar helt trovärdighet vad gäller småföretagare och har hittills bara behandlat dem med nonchalans och misstänksamhet. Deras inviter nu när det lackar mot val känns inte seriösa.
Småföretagare behöver inte fler regler och mer krångel. Den enda småföretagare som tjänar på det är revisorer, för resten av oss är det ännu en kostnad. Socialdemokraterna har ingen som helst heder eller förtroendekapital i frågan. Ni har försökt skatta oss till döds i decennier och visar ingen önskan att ändra det.
För mig som småföretagare är det enskilt största problemet att jag måste betala pengar till staten innan jag ens säkerställt mat och tak över huvudet till mig själv och min familj. Politiker som levt hela sina liv på skattebetalarnas bekostnad har uppenbarligen svårt att förstå det.
Vilken smörja!
Man kan inte vara ett företagarparti och samtidigt skatta bort all initiativkraft, precis som man inte kan sägas vara "för" en bra skola om inte resultaten och lärandet är de främsta målen.
Det är som vanligt med socialdemokratin, tomma ord och inövade fraser utan substans...
KLASSISK ARBETSMARKNADSPOLITIK
I antikens Grekland sågs arbete som något förkastligt. Det riktiga och sunda livet fanns på andra områden. Idag har filosofin korrumperats med ett kollektivistiskt tänkande om att arbete ger frihet. Det var ingen tillfällighet att nazismen hade ”Arbeit Macht Frei” som tankeideal. Rikedom är det främsta måttet på frihet då det underlättar ett liv utan arbete. Den kollektivistiska rörelsen går ut på att lura folket. Tänk vilka möjligheter som finns idag. Men tanke på allt som man kan sysselsätta sig med jämfört med i Grekland, innan Jesus och en massa elände kom, så är det märkligt att kollektivisterna kan sälja sina förvirrade ideer.
Om man sträcker fram handen till kollektivisterna så tar de armen och sedan har man en arm kvar. Så var försiktiga. Allt fler upptäcker att studier och arbete inte lönar sig och oftast är förkastlig verksamhet för individen. Själv har jag bara fullt genomgången grundskola och jag är ett levande exempel på att man inte behöver gå i statens skolor för att göra en kompetensresa. Endast garantipension ger nästan lika mycket som högsta statliga pension. Med hög bostadskostnad och ingen större förmögenhet så skiljer det någon tusenlapp i månaden fickan (orkar inte räkna nu). Att arbete lönar sig och ger frihet är en myt som kollektivisterna odlar. Kollektivisterna själva vill inte arbeta som vanligt folk och tar för sig så fort de kan. Om någon skulle analysera situationen och göra ett förslag enligt klassiska grekiska principer så är det ointressant för kollektivisterna.
Nyligen var jag i kontakt med Scientologikyrkan i Astudillos hemstad Malmö, där den svenska verksamhetens center finns. För de som inte vet något om kyrkan kan sägas att den går ut på att folk med hjälp av en auditör minns omedvetna saker som finns i huvudet. Först är det inga konstigheter och problem i vardagslivet kan minska. Med tiden lockas människans naturliga vidskepelse ut, vilket kan få personen att minnas tidigare liv och till och med sådana på andra planeter. Om man är duktig kan man få veta hur man lever i framtiden. Detta hålls hemligt för att skydda både medlemmen och rörelsen i sig. Astudillos budskap liknar det från Scientologikyrkan på så sätt att det utnyttjar vidskepelsen. Kollektivismen har inte mycket att göra med filosofins ursprung. Den klassiska kollektivismen har ett annat parti kopierat. Kanske kan han samarbeta med Scientologikyrkan och koka ihop något än mer slagkraftigt.
S har absolut ingen trovärdighet att kalla sig småföretagsvänliga. De har i årtionden gjort upp med Wallenbergssfären, med villkor som passar storföretagen, och låtit småföretagen betala.
Med retorik och slagord, har man alltid försökt misstänkligöra företagande. Historiken visar också att knappast något företag har lyckats växa sig stora under S-epoken, alla storföretag har sina rötter innan dess.
Men som vanligt börjar valfjäskandet, där man ska försöka lura olika grupper att rösta på S. Som i alla andra valrörelser lovar man nu att man ska förbättra sin företagspolitik. Men efter valet är vunnet återgår man till sin fientliga politik. Mona Sahlin var ju en gång "småföretagsminister", trots det lyckades hon inte förbättra villkoren någonting. Nu är hon dessutom begränsad av kommunisten Ohly, som lär utnyttja sitt veto.
Att man nu skickar fram Luciano Astudillo, att lova förbättringar, är som ett dåligt skämt. Han klarade inte ens att fördöma hoten mot Lars Vilks. Utan angrep Vilks, istället. Men vad är yttrandefrihet, gentemot att kunna fjäska mot de muslimska väljargrupperna.
Sossarna kan aldrig bli ett småföretagarparti - trovärdigheten är lika med noll. Jag är nu med och bygger upp ett företag och på två år har vi gått från 0 till 35 anställda. Vi bävar för en sosseregering med V och MP - vi gör det för vi gillar att arbeta och för att vi naturligtvis vill göra ' en exit' när vi inte orkar längre eller när möjlighet uppstår. Med en sosseregering är chansen stor att allt går i skatt för att de skall hålla de arbetsskygga under armarna. Man bygger inte bara upp ett företag av ideella skäl - man vill tjäna pengar också eftersom man jobbar i princip jämnt. Stoppa en röd-grön regering - det bästa du kan göra för företagandet, Astudillo.
Socialdemokratin har alltid företrätt löntagare och lågutbildade och sett till de gruppernas behov av fördelning och social rättvisa. Allt detta förstås med stöd av fackföreningsrörelsen. Gärna företag men inga företagare har varit parollen. Hatet mot Arbetsgivarföreningen har alltid varit ett fundament i retoriken. Olof Palme kunde inte hålla ett enda tal utan att slå mot Arbetsgivarföreningen. Kommer någon ihåg löntagarfonderna. Till och med företagens sparande skulle socialiseras. Snacka om arrogans och politiskt förtryck av minoriteten -företagarna.
Men nu när arbetarna och de lågutbildade knappt inte finns kvar som röstboskap längre då blir socialdemokraterna småföretagarvänliga. I varje fall i ord. Fraserna haglar från Astudillo. Men på en annan kant i partiet motarbetas nödvändiga förändringar av arbetsrätten och skattesystemet. Ord som orättvisor och klyftor haglar på s-bloggarna. Offentlig sektor och fördelningspolitik ska stå i centrum. Inte företagsamhet. Byt parti, Astudillo.
I motsats till författaren som lever på tvångsutaxerade skattemedel och inte har en aning om hur man driver ett företag har jag ett par små företag sedan c:a 30 år. Utan andra anställda än i familjen och några delägare. Skulle vi börja anställa så får vi alla skyldigheter och nästan hela samhället emot oss medan de anställda får alla rättigheter och samhällets stöd.
Så kan man ha det men särskilt många små företag som tar steget till att anställa lär det inte bli. Det bekymrar oss inte särsklit mycket. Det är ju de som inte vill eller kan driva ett företag som behöver en företagare som tar ansvar för att en arbetslös person får något att arbeta med. Den som har förmåga att driva ett företag klarar sig hyggligt utan anställda.
De saker som författaren nämner såsom trygghetssystem, kapitalförsörjning och kompetensutveckling är inget som är avgörande för de flesta som startar företag. En entreprenör är besjälad av att förverkliga en idé, den som tänker på tryggheten är nog inget bra företagarämne. De flesta är nöjda med att få behålla en skälig andel av de överskott som skapas för att fortsätta utveckla verksamheten. Det är en avgörande skillnad mellan att använda egna medel i en verksamhet och mellan att låna upp dem. En entreprenör vill helst inte diskutera sina idéer och sin verksamhet med statsbyråkrater eller bankanställda.
Ända sedan 68-vänsterns dagar har (s) trakasserat små företagare. På 1980-talet fick en företagare behålla c:a 7 % på marginalen. Först drogs nästan 30 % i sociala avgifter och därefter 85 % i marginalskatt på resten. Återstod 7 kr på en hundralapp. Astrid Lindgren fick betala 102 % i skatt.
Astudillos formuleringar visar att han egentligen inte har en susning om vad det handlar om att vara företagare. Hans trovärdighet är bara lite över noll.
Austodlillo har inte en susning om vad företagande är.
Hans parti sossarna har i alla tider ställt till det för just företagare, det har varit ett helvete för de flesta entreprenörer som haft ideér och drömmar .Skatter som har knäckt småföretagre som inte hade råd att köpa ett AB utan ville fortsätta vara just småföretagare.
Att tro att någon enda svensk som TÄNKER och som använder hjärnan till vad den är ämnad till skulle "gå på den niten" är riktigt korkat.Du Austodillio får komma med något annat .
De som inte röstar på socialdemokraterna borde tvingas att bli företagare och garantera trygghet och rättigheter till de som röstar rätt, dvs rött.
Vilken trovärdighet har din artikel efter 40 år av sådan politik gentemot företagare?
Företagande är ett alldeles för vitt begrepp för att bygga politik på.
Att gynna företagande generellt gör att väldigt mycket resurser överförs till verksamheter som inte bidrar till sysselsättningen.
Egenföretagande, riskkapitalbolag och finansbolag tex.
De reformer som behövs bör målinriktas på verksamheter som ökar efterfrågan på arbetskraft. Gemensamma resurser ska inte användas till att öka enskilda människors privata ekonomi.
Koppla subventioner och skatteuppskov till antalet anställda och till de anställdas lönesumma. Det är den som bidrar till landets välstånd som ska premieras, inte den som bara bidrar till sitt eget.
Jämfört med Olof Lindberg framstår ju Astudillo som marknadsliberal. "Att gynna företagande generellt gör att väldigt mycket resurser överförs till verksamheter som inte bidrar till sysselsättningen". Varifrån tror du pengarna kommer som finansierar sjukvård, skola och utbildning mm, från gamla Sovjetunionen? I fria ekonomier är företagande just ett frivilligt kontrakt mellan köpare och säljare. Ditt sätt att prata om att "överföra resurser till verksamhet som inte bidrar till sysselsättningen" hör hemma i just Sovjetunionen.
Vem tror på honom? Spåren förskräcker. Sossarna som småföretagarparti, aldrig i livet, håll er till storkapitalet där har ni erfarenhet.
Det här är en riktigt bra artikel om företagande som Luciano Astudillo skrivit och den ska han ha all heder av.
Problemet är att (s) aldrig någonsin tidigare varit ens i närheten av att förstå de små företagens verklighet. Astudillo har bra förslag, men runt omkring sig har han tjogvis med medelålders tröga (s)-politiker som fortfarande tror att jobben finns i storföretagen och att små och medelstora företag mest är till besvär.
Kan Astudillo driva igenom den politik han pekar på i sitt eget parti så är det bra för Sverige och ett stort steg framåt för (s).
Men han kan ju börja med att övertyga Östros, som mest verkar längta tillbaka till statliga strukturfonder, forskningsfonder och andra repriser på sossarnas näringspolitik från 70-talet. Och de andra betongsossarna ska vi inte tala om. Där har tiden stått helt stilla i 30 år.
@Ingemar. Och sedan tar de alla dina pengar i skatt...
Rödluvan
Pengar kommer från tryckerier. Jag antar att du menar produktionsvärde. Det kommer från allt som produceras. Det spelar ingen roll om nyttigheter produceras privat, kooperativt, kommunalt eller statligt. Sån argumentation är bara nyliberalt nys.
Men många verksamheter skapar inga värden, de omfördelar pengar. Beskattning tex. Eller finansspekulation.
Jag gissar att vi har olika uppfattning om vilken sorts omfördelning som är nationalekonomiskt nyttig och socialmedicinskt önskvärd.
SKROTA 3:12-REGLERNA
Vad Astudillo föreslår i punkt 2 är naivt. Om man kan arbeta i många år och få ut lönen obeskattad kontant i ett företag så skulle det leda till skattefusk och skatteplanering. Vissa skulle ta pengarna och dra. De som mest använder det nya kontot blir nog de med en mycket hög lön. Exempelvis kan en generaldirektör med en lön på ett par milj kr ta ut 2/3 vid pensionen och köpa en flott rejält förlustbringade gård, som den tidigare statsministern med fru gjorde.
Skattesystemet är inte mer tokigt än att lösningar på problemet finns. Underskott i ett nytt företag får dras av från en lön med upp till 100 000 kr per år under 5 år. En annan lösning, som är vanlig att använda, är att man har ett företag med ett överskott och lägger in en ny växande förlustbringande verksamhet. Detta förekommer ofta när ägaren är intresserad av något speciellt, något som inte är helt vanlig konsumtion. På detta sätt ger höga skatter en snedvridning av vad folk är intresserade av. Den tredje lösning som Astudillo föreslår skulle öka administrationen och komplicera för alla inblandade. Så många nya företag skulle det inte ge.
Astudillo föreslår i punkt 1 en annan metod för uppskjutning av skatt och det gäller reavinst. Förslaget tillåter i princip att skatten skjuts framåt tills man avlider och då kan byråkraterna bara hoppas att pengarna finns i Sverige. Eller ska skatteskulden kunna ärvas i generationer? Efter en tid skulle statistik över de rikaste kunna visa dels hur mycket de äger och dels hur mycket de är skyldiga staten. Om det blir dåliga tider och allt faller i värde skulle i princip folket kunna äga mindre än de är skyldiga staten. Arma folk.
Skatten på reavinst på fastighet 22 % och på kapital 30 % är inte helt orimlig, även om en inflationsuppräkning inte tillåts. Visst, i nästan alla länder är nivåerna lägre. I stort sett inget land i Europa har en reavinstskatt på ett hus som har hafts längre än 5 år. Problemet inom svensk företagande, som saken nu gäller, är väl känt och är att onoterade företag hanteras som inkomst av tjänst, vilket ger en kraftig diskriminering av ägandet jämfört med de noterade företagen. Bortsett möjligen från den centraliserade lönebildningen är detta den främsta orsaken till att de små och medelstora företagen är så få och varför det utvecklas så få nya produkter och tjänster. Tas då vinsten i ett förstag ut gynnsammast möjligt som kapital fås en total skatt på cirka 48 %, vilket är mer än de flesta länder har. USA ligger något under. De handlar således om att skrota 3:12-reglerna.
Sedan vill Astudillo införa en allmän kompentensförsäkring. Skulle då jag kunna få kompetens? Jag har brister inom kollektivismen och hur man blir en nyttig arbetare. Om man protesterar åker man då till något mindre trevligt läger med ett omgivande taggtrådsstaket? Om skolan för kompetensen ska åka på klassresa så röstar jag för att den går till antikens Grekland. Har magister Astudillo hört talas detta?
Mona Sahlin AB gick back 300.000 innan hon kom tillbaks som småföretags expert
Användes Mona Sahlin AB som dimmridå så Mona kunde komma tillbaks just till småföretagsexpert?
Hur kan tusentals småföretagare ha förtroende för någon som likgiltigförklarats pga skulder?
Att vara sin egen och skapa något eget går inte ihop med socialistisk ideologi. Därför är Astudillos prat just bara prat. En fråga om röstmaximering med andra ord.
Den enda politik sossarna föreslår är förlegad återställarpolitik. Det tycks som om de längtar tillbaka till det förgångna och vill återställa allt utan att själv komma med nya ideér. De kan säkert snacka om olika förslag och ideér men de saknar handlingskraft att införa dem. Sossarnas bidragspolitik saknar trovärdighet och det gör även (i viss mån) nuvarande allians. Stackars Sverige, förtjänar vi inte bättre eller är det totala förfallet nära...
Luciano Astudillo när man läser ditt resonemang så undrar man om du någon gång försökt och sätta dig in vad är det som gör att man frivilligt vill arbeta mer eller mindre jämt .Tror du att de bara är pengarna . Du slänger fram att de kunde skapas ett speciellt konto där man kunde spara sina surt ihop sparade slantar som kunde placeras oskattat i onoterade företag .De behövs nog mer än så .
Varför får man inte pension efter de reavinster som betalats in .
Jag skulle vilja se total inkomst skattebefrielse under 10 år för ett nystartat företag .För staten är detta en win win situation ändå .naturligtvis lite begränsningar du måste som företagare bo i landet .Men att ni politiker skulle begripa detta är nog för mycket begärt. Ni sitter med 50-60 tusen i inkomst minst . Och ni har bara partiboken . Röd eller Blå att komma med noll utbildning .mvh