Konkurrens på lika villkor - exemplet civil flygindustri

Foto: Bertil Ericson / SCANPIX

Tomas Eneroth om Konkurrens på lika villkor - exemplet civil flygindustri

Tydligt att moderaterna inte tar ansvar för kvalificerad industri

Publicerad: 2010-03-14 09:03, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11

Idén om att staten inte ska lägga sig i ekonomin har försvagat Sveriges konkurrenskraft. Vi vill ha rejäla forsknings- och utbildningsinvesteringar och en närmare samverkan mellan samhälle och näringsliv att regeringen har ett mer aktivt och konstruktivt förhållningssätt till svensk industri. Vi förstår industrins strategiska betydelse för jobb, tillväxt och välfärd i Sverige. Det skriver Tomas Eneroth (S) näringspolitisk talesperson.

109 millningar
19 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Tomas Eneroth (S) är näringspolitisk talesperson.

Sverige är ett fantastiskt land - ett möjligheternas land. Här kan drömmar förverkligas både för den enskilde och för företag. Genom en nära samverkan mellan näringsliv och samhälle har vi kunnat bygga en svensk modell som har lett till en dynamisk kombination av utveckling och rättvisa. Det har möjliggjort såväl världens bästa föräldraförsäkring och avgiftsfri och allmän sjukvård och skola - och en stark tillväxt genom små och stora företag. Här har inte minst industrin spelat en stor och viktig roll.

Industrin har länge varit motorn i svensk ekonomi. Som ett litet, exportberoende land har starka och konkurrenskraftiga företag som Astra Zeneca, Volvo och Ericsson starkt bidragit till såväl sysselsättning som välfärd i vårt land. Idag arbetar omkring 600 000 inom industrin. Sedan mitten av 1970-talet har antalet sysselsatta inom industrin i princip halverats.

Men detta är en sanning med modifikation. Kopplingarna mellan industrin och tjänstesektorn har aldrig varit starkare än nu.

Enligt en så kallad input-outputanalys gjord av Almega och Unionen är omkring 350 000 arbetstillfällen inom tjänstesektorn beroende av leveranser till industrin. Och granskar vi den industriella produktionen i Sverige kan vi också se att den kompletteras med allt mer tjänster och ökat kunskapsinnehåll. Produkten som produceras följs av serviceåtagande, programmeringsuppdateringar och kundanpassningsprogram. Uppdelning mellan industri- och tjänsteproduktion blir allt mer otydlig och irrelevant. Många av de nya jobb som växer fram inom tjänstesektorn är en direkt konsekvens av den industriella utvecklingen. Ett nog så viktigt skäl till att en stark industri även fortsättningsvis vara en viktig del i en långsiktigt hållbar tillväxtstrategi.

Sverige är en liten marknad för teknik- och innovationsdrivna företag. Stora investeringar i forskning och utveckling (FoU) är synonymt med dels hög risk, dels betydande skalfördelar i produktionen. Under många decennier kompenserades den lilla hemmamarknaden genom att staten övertog risk i stora utvecklingsprojekt, bar kostnader för FoU och bidrog till skalfördelar genom egna beställningar. Detta har varit tydligast inom försvarsindustrin, men gäller också i varierande grad flera andra industrigrenar. Funktions- eller innovationsupphandling har varit en viktig faktor bakom svenska industriella framgångar.

Som en följd av den snabba globaliseringen och utvecklingen mot mer specialiserad och innovationsdriven tillväxt har hemmamarknadens relativa litenhet inte blivit mindre uttalad, tvärtom. Men under de senaste decennierna har också förutsättningarna för samverkan mellan stat och näringsliv förändrats. Företagen agerar idag på en väsentligt mer internationaliserad marknad. Sverige, hemmamarknaden, är inte längre det naturliga brohuvudet för kommersialisering av nya innovationer. Och näringslivets struktur är väsentligt annorlunda än för femtio år sedan. Det har skett en tydlig tyngdpunktsförskjutning när det gäller FoU-verksamhet. Små och medelstora företag står inte bara för en allt större del av de nya jobben. Även den innovativa verksamheten, FoU-investeringarna, sker i allt högre grad inom mindre företagsstrukturer. Och inom våra större internationella koncerner koncentreras FoU till några få internationella enheter, i hård intern internationell konkurrens - något som i dagarna varit tydligt inom de pågående omstruktureringarna inom läkemedelsindustrin.

Sverige behöver utveckla en modern modell för stärkt konkurrenskraft och för förbättrad samverkan mellan stat och näringsliv, och mellan akademi och näringsliv. Att likt dagens regering frånhända sig ansvar och engagemang bidrar bara till att försvaga Sveriges och svenska företags internationella konkurrenskraft.

Det rimliga är istället att möta den utveckling vi nu ser med att generellt öka de tillväxtdrivande statliga investeringarna i forskning, utbildning och transportinfrastruktur. Att tillsammans med näringslivet forma strategier som syftar till att optimera användningen av statens och näringslivets utvecklingsinvesteringar inom strategiska områden. Inte minst genom att samordna kunskapsspridning mellan branschernas nyckelaktörer, en förmåga som idag är svagt utvecklad.

En viktig plattform för de två sistnämnda komponenterna är att fortsätta och vidareutveckla de branschprogram som initierades 2005, program som den borgerliga regeringen avvecklat med hänvisning till att de är ett utryck för en föråldrad syn på näringspolitik! Det är uppenbart en syn som vare sig delas av ledande svenska industriföreträdare, eller för den delen flera europeiska länder som nu genomför riktade nationella satsningar för exempelvis life-sciencebranschen, flyg- och rymdindustrin eller de kreativa näringarna.

Volvo Aeros VD skrev nyligen en utmärkt artikel på Newsmill där han beskrev hur samverkan mellan samhälle och företag gett grunden för Volvo Aeros kommersiella framgångar. För flygindustrins framtid är exempelvis behovet av villkorslån och demonstratorer helt avgörande, och det är starkt oroande att vare sig moderaternas näringspolitiske talesperson eller näringsministern inser vikten av detta. I Trollhättan kan man också se hur den regionala forskningsmiljön vid högskolan, Innovatum varit starkt bidragande till att stärka såväl Volvo Aeros som andra närliggande företags utvecklingsverksamhet.

I det sammanhanget tål att påpekas den återkommande moderata oviljan att satsa på annat än några få stora universitet. "Bygdehögskolor" var epitetet som moderata företrädare satte på de starka regionala högskolor som nu både bidrar med välutbildad arbetskraft starka utvecklingsmiljöer för innovationer.

Den kunskaps- och kompetenslinje i näringspolitiken som tidigare socialdemokratiska regeringar initierade bryts dessvärre nu av en passiv borgerlig näringspolitik med sänkta utbildningsambitioner. Det finns ett uppenbart starkt intresse att skapa en låglönesektor på svensk arbetsmarknad. Det är ju en ödets ironi att regeringen satsar tio gånger mer på avdrag för städhjälp och barnpassning än på ökning av forskningsanslaget till läkemedelsforskning - i ett läge då en av Sveriges viktigaste exportnäringar, läkemedelsindustrin, brottas med pågående omstrukturering. Vore det inte läge att inse att svensk välfärd och tillväxt är starkt beroende av våra förutsättningar för export av produkter och tjänster?

Och hur ihåligt ljuder inte Tobés påståenden här på Newsmill att staten inte ska subventionera en bransch? Att man så direkt subventionerar just en bransch som inte bär sig själv är ju en av de starkaste invändningarna mot avdraget för högavlönades städhjälp. Vi välkomnar om de borgerliga vill göra detta till den viktigaste näringspolitiska frågan. Enligt en färsk undersökning från Novus, svarade 74 procent att de hellre satsade en miljard kronor på fler jobb inom skolan och sjukvården än på skattesubvention av hushållsnära tjänster. Endast 12 procent valde det senare.

Det är dessvärre allt mer uppenbart att det är en ideologiskt driven övertygelse hos flera borgerliga företrädare att samhället inte ens under en kris ska ha ett aktivt och konstruktivt förhållningssätt till jobben, inte minst inom industrin. Det har framgått med all önskvärt tydlighet i Maud Olofssons brist på agerande under krisen. Låt gå-ideologin har fått gå före vad som är bäst för Sverige. Dessa ideologiska skygglappar har bidragit till att allvarligt försämra svensk konkurrenskraft. Det har kostat tusentals svenskar jobbet och gjort att vi står sämre rustade inför framtiden. Sven-Otto Littorins uttalande om "skitår" är en utmärkt symbolisk beskrivning av hur man medvetet avstår från att använda politiken som verktyg för jobbskapande. Politiken blir kommenterande, istället för drivande - något som just nu får förödande effekter för våra förutsättningar att vända den ekonomiska utvecklingen.

Vi ser behovet av ökade investeringar, mer ambitiösa forsknings- och utbildningssatsningar. Vi ser vikten av att tillhandahålla exempelvis riskkapitalavdrag för fler och växande företag. Vi ser också hur klimatutmaningen kan vara utgångspunkten för investeringar i det som kan komma att bli framtidens stora exportsektorer i Sverige. Ett tydligt exempel är hur våra program för energieffektivisering och modernisering av miljonprogrammets bostäder kan resultera i en stark hemmamarknad och bra demonstrationsobjekt för miljöteknikbranschen och därmed stärka dess möjligheter växa internationellt. Vi föreslår flera nya och förstärkta branschprogram, med rejäla forsknings- och utbildningsinvesteringar och en närmare samverkan mellan samhälle och näringsliv. Och kan också lova att en rödgrön regering kommer att ha ett mer aktivt och konstruktivt förhållningssätt till svensk industri. Vi förstår dess strategiska betydelse för jobb, tillväxt och välfärd i Sverige.

Därför är valet i höst ett vägval. Ska Sverige ha en regering som sätter jobben i fokus, eller en som för en politik som leder till ökade klyftor? Ska vi ha en regering som inser vikten av att aktivt skapa bättre förutsättningar för jobben även inom industrin, eller ska vi ha en som istället lägger allt sitt engagemang i att subventionera hundpassning?

En växande tjänstesektor ska inte vara permanent bidragsberoende. Det blir i sammanhanget närmast obegripligt hur borgerliga företrädare tydligt uttalar sig mot branschprogram för att i nästa andetag föreslå långtgående skattesubventioner för vissa näringar. Vore inte strategiska program för en växande tjänstesektor också att föredra? Vi har föreslagit förstärkt tjänsteforskning, gärna ett tjänsteforskningsinstitut och i samverkan med besöksnäringen har vi tagit fram ett program för utveckling av branschen som skulle stärka denna viktiga del av tjänstesektorn väsentligt och bidra till livskraftiga företag och fler jobb.

Men vi förstår att de borgerliga inte längre vill prata om jobben. Med 100 000 fler arbetslösa och en arbetslöshet på över 9 procent är det inte konstigt att de ansvariga vill prata om annat. Och med en kraftig ökning av antalet konkurser, öppna gräl med näringslivet och en förvånansvärd frånvaro under krisen inom industrin är sveket och regeringens misslyckande tydligt också i närings-, företagar- och industripolitiken.

Mot regeringens 100 000 fler arbetslösa ställer vi föreslag på investeringar som ska ge 100 000 fler jobb- och utbildningstillfällen. Det är bättre än ytterligare stora skattesänkningar på lånade pengar som framför allt gynnar de redan högavlönade.

Tomas Eneroth (4 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/19689

19 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det enda stöd som svenskt näringsliv behöver är en genomgripande skattesänkning på allt... sänkt moms, sänkt skatt på arbete, bolagsvinster, egenavgifter, förmögenhet, lotterivinster drivmedel, fordon, sprit, tobak, m.m.

Permalänk | Anmäl #1 Robert W, 2010-03-14, 09:47

Jag förstår inte alls vad Tomas Eneroth menar. Jag är helt övertygad om modellen är helt fel för att skapa tillväxt, dvs att ta in pengar i skatt och sedan (efter en stor avbränning) fördela dem till de som förtjänar dem. Svara gärna på följande frågor:

Resultat: Vilka företag är direkt sprungna ur den typen av statliga bidrag som du vill se mer av? Var gärna tydlig här.

Kompetens: Hur många av de som fattar besluten på dessa statliga bolag som ska dela ut pengarna har startat företag själva? Vilka personer har drivit fram vilka bolag? Var gärna konkret även här.

Generellt: Varför skulle någon i vårt land på egen hand vilja låna/satsa pengar och ta stor risk istället för att bli anställd och slippa denna risk? Man ska ju inte bestämma själv ändå.

Objektivitet och transparens: Tror någon verkligen att det sitter ett gäng objektiva experter och väljer det som är bäst för staten? Eller tror ni kanske att det är människor som uppvaktas och har relationer till andra och väljer att ge pengar till sina kompisar? Så här får man inte säga, men jag tror nog innerst inne att många inser att det senare är fallet.

Socialism är inte sättet för Sverige att vara konkurrenskraftigt i framtiden. Varför skulle ett land med det största skattetrycket kunna skapa konkurrenskraftiga företag på den globala marknaden? Nej, just det, det går inte.

Permalänk | Anmäl #2 Fredrik Ljungberg, 2010-03-14, 09:50

Ack ja... ytterligare ett "gnäll-på-moderaterna" inlägg från S. Som redan påpekats, sänkt skatt är enda vägen. Om folk får betalt arbetar de. Om folk som arbetar mycket får mycket betalt fortsätter de att arbeta mycket. Om skatten tar så mycket att det inte lönar sig att arbeta mycket så arbetar man inte mycket. Får de betalt (bidrag) utan att arbeta blir inget gjort.

Svårare är det inte men förtvivlat många vill inte acceptera det.

Permalänk | Anmäl #3 Surgubben, 2010-03-14, 12:06

SKIFTNYCKLAR OCH GRANATER

Till vår svenska meritlista borde kanske läggas uppfinnandet av skiftnyckeln, som kanske förklaras av att många hade en skruv lös.

Jag minns i varje fall när jag som ungdom var fräsare på en gammal hederlig mauell Köping i kanonverkstaden i Bofors på storhetstiden. Staten finansiersade karusellen och det fanns nästan inga gränser för hur påkostade konstruktionerna blev. Överallt skulle det vara bearbetade ytor med hög precision. Om möjligt användes skruvar med speciella gängor och speciella huvuden och ännu hellre för specialverktyg. Det var som om fienden kom över kanonen så skulle den vara oanvändbar för den som skötte den, om de inte hade verktygen. Volvo Areo har nog haft en liknande verksamhet när försvaret har beställt. Det är ju en fråga om monopol. Forskning och utveckling för ungefär en miljard kronor från staten gav det numera välkända pansarfordonet från Hägglunds. Fordonet blev så påkostat att staten sedan såg sig som tvingad att gå utomlands för att få något vettigt. Nu ska upphandlingen göras om och Hägglund har slimmat fordonet så att det bara kostar 25 % av tidigare, påstår tidningen Ny Teknik. Minskyddet för de åkande är ändå bättre. Allt visar hur det blir när staten går in med pengar. De bara försvinner. Militären är förstås extrem. Men det handlar om sociala fenomen som finns utanför försvarsprodukter. Om man ger försvaret makt så kan det sluta hur som helst, vilket president Eisenhower varande för när han avgick, redan på 60-talet.

http://www.youtube.com/watch?v=qdrGKwkmxAU&feature=related

http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article743325.ece

Problemet med FoU i Sverige inom mindre företag är att det finns för få förmögna och att staten agerar på liknande sätt som inom militären. Eneroth i det statliga A-laget är lika inkompetent som de som gav pengar till Hägglunds och flummar lika mycket som de i B-laget. Här intill har jag tagit upp svindleriet inom järnvägen. Det är cirka 20 miljarder om året som försvinner. Till EU försvinner omkring 10-15 miljarder, beroende hur man ser på saken. Ni ska inte låta er luras av A- och B-laget. När de får makten så är det ingen skillnad på dem.

Visst är skatteavdraget för hushållsstädning från A-laget ett spektakel och en dyr historia för statskassan. Lösningen är här att bara att skattebefria rakt över. EU tillåter förmodligen 5 % moms nästa år inom arbetsintensiv verksamhet och då kan Sverige använda sin momssats 6 %. I övrigt kan pengarna enkelt gå direkt från ficka till ficka.

Det var nytt för mig att B-laget vill byråkratisera turistnäringen. När kommer det ett turistforskningsinstitut? Vem ska bli generaldirektör? Förmodligen blir det någon från A- eller B-laget. Sen blir det en guldrush inom turistforskning. Hela landet kan bli som ett stort levande Skansen om A-och B-laget får hålla på.

Om man ska skjuta med kanonen så måste man ha verktygen. När det blir tok med en granat så måste man också ha verktygen. A- och B-laget har inte vad som behövs för att desarmera en tokig granat. Om någon skulle försöka med en vanlig skiftnyckel så kommer den att explodera och förstöra allt. Specialverktyg behövs. Här är historien om den tokiga granaten som varken A- eller B-laget vågar röra.

http://www.newsmill.se/artikel/2010/02/25/s-gjorde-jag-skvaller-trendigt

Permalänk | Anmäl #4 Urban Persson, 2010-03-14, 14:24

Vi behöver ett bättre företagarklimat, bättre skatte- och finansieringspolitik och mindre med politiker. Det klarar inte sossen ovan, speciellt inte om ohlyckan sätter agendan.

Permalänk | Anmäl #5 BluePrint, 2010-03-14, 15:25

Sverige är dömt. De ekonomiska resurser som krävs för att ligga i den globala toppen finns inte i lilla Svedala. Kina spenderar idag ca 1/3 av Sveriges BNP på forskning. Vilket tar dem till tredje plats efter Japan och USA. Läste en artikel om en översättningsapparat som visar en översättning i en liten skärm i ett par glasögon. NEC från Japan stod för den innovationen. Vad händer i Sverige? Jo, vi tjafsar om huruvida vi ska städa själva eller inte.
Ett annat problem med FoU i Sverige är att det många gånger är pengar i sjön då svenska företag är urusla på att sälja sina uppfinningar och innovationer. Det handlar inte om skatt eller inte. Det handlar om att Sverige är fattigt i ett globalt perspektiv.
Till alla högutbildade svenskar rekommenderar jag en flytt utomlands.

Permalänk | Anmäl #6 Fredric Nomael, 2010-03-14, 19:56

Thomas Eneroth, killen som arbetet med skolfrågor för socialdomokraterna och datalagsutredningen 2006 gör stora uttalanden om industrins villkor i Sverige. - Känns stabilt!!
Vad blir nästa steg från Thomas - Han kanske vill sälja konsulttjänster till Wallenberg.

Man blir mörkrädd för mindre!

Permalänk | Anmäl #7 aGNETA, 2010-03-14, 21:00

Killen har ju rätt, regeringen subventionerar gärna städtanter men verkar ointresserad av den industri som betalar allas vårt välstånd. Den enda industri som verkligen blomstrar är invandringsindustrin, i ett oheligt konglomerat av statliga och privata intressen finansierade av dig och mig.

Permalänk | Anmäl #8 Calle Bengtsson, 2010-03-14, 22:11

Sluta gnälla, såå jävla vårt är det inte att starta företag och så höga är inte skatterna. Folk är lata och bekväma bara, curlade som de blivit hela livet.

Permalänk | Anmäl #9 Calle Bengtsson, 2010-03-14, 22:13

Relativt andra länder är det mycket svårare att starta företag i Sverige. Varför? Här finns de högsta skatterna och dessutom en massa svåra regler. Det är naturligtvis inte rätt sätt om man vill uppmuntra företagande.

Permalänk | Anmäl #10 Fredrik Ljungberg, 2010-03-15, 11:42

#10, alla tycks inte hålla med dig.

http://di.se/Default.aspx?pid=201263__ArticlePageProvider

Permalänk | Anmäl #11 David Tingsgård, 2010-03-15, 13:00

Det fanns korporatistiska drag i Sverige på 70-80-talen. Under statens beskydd skulle företag, fackföreningar och olika kollektiv samlas under fanorna. När jag läser "förbättrad samverkan mellan stat och företag" känner jag att den gamla korporatismen ska dammas av nu igen. Alltid denna stat som allt ska bestyra. Låt näringslivet fungera på egna villkor. Stöd det med ett bra utbildningssystem och goda incitament att starta och driva företag. Framförallt: låt det vara legitimt att tjäna pengar som företagare. Och låt det vara ett privat projekt. Inget samhälleligt. Håll politikerna borta från näringslivet. Spåren förskräcker.

Permalänk | Anmäl #12 Lars Wetterström, 2010-03-15, 19:51

Äsch, vafan ska man hålla på att utbilda folk för? det kostar bara massa pengar, vi hyr in en gubbe från manpower om det behövs.
eller,
All tillverkning är ju outsourcat till kina, så vafan ska vi anställa massa högutbildade ingenjörer som kostar pengar för?

När Kina sedan blir för dyrt att ha tillverkning i, då finns det ingen kompetens för att bygga upp industrin i sverige igen, för alla våra arbetslösa ingenjörer har blivit omskolade till städerskor.

Permalänk | Anmäl #13 Squeak, 2010-03-15, 19:51

Och sedan det här otyget att kalla användning av skattemedel för "investeringar". För några år sedan hette det "satsningar". För mycket länge sedan sa man som det var -offentliga medel eller skattemedel skulle användas för det ena eller andra ändamålet. Industristöd eller varvsstöd. Nu ska det smusslas undan och döljas. Och kallas investeringar. Tror (s) på vad de själva vill göra?

Permalänk | Anmäl #14 Lars Wetterström, 2010-03-15, 20:04

Fråga er själva, varför finns det inget nyliberalt paradis på jorden? Inte ens något som är i närheten?

Permalänk | Anmäl #15 Sten Nilsson, 2010-03-16, 10:18

Vi kanske ska skicka denne Eneroth till Nordkorea så han får känna på "när staten lägger sig i"

Permalänk | Anmäl #16 Henke2332, 2010-03-16, 13:44

e other rolex watches for sale funny business. Legitimate e-commerce rolex watches sites will purchase an tagwatches SSL certificate and setup lady's rolex watches their site so it tag watches uses https:// on all tag heuer watches pages where you enter tagwatches sensitive information. If you lady's rolex watch see any website that rolex watches shows a padlock at tag heuer watches the start of the URL or anywhere on the page implying the site is secure bu

Permalänk | Anmäl #17 echo, 2010-07-16, 05:09

NFL Training Camp Holdouts: Who's Budging and Who is Standing Firm
Without a labor agreement in place between the NFL and the NFLPA after this season, Tom Brady Jersey,Brett Favre Jersey,Julius Peppers Bears jersey,owners are concerned about paying out big guaranteed contracts when a lockout or strike is a distinct possible outcome.Anquan Boldin Ravens jersey,Antonio Cromartie Jets jersey,LaDainian Tomlinson jets jersey

Chris Johnson and the Tennessee Titans were able to come to a compromise this week that brings Johnson back onto the field for at least the 2010 season and ends his potential holdout.Bobby Hebert Jersey,Morten Andersen Jersey,Brandon Marshall Dolphins Jersey

Most of the top draft picks for rounds one and two remain unsigned at the time of this article being written, Santonio Holmes Jets Jersey,Broncos Tim Tebow Jersey,Brady Quinn Broncos Jersey.so it appears safe to state that the majority of them will be absent from the start of the training camp.

Earlier today it was announced that Dez Bryant and the Dallas Cowboys reached an agreement on a multi-year deal. Cowboys Dez Bryant Jersey,Sean Weatherspoon Jersey,C.J.Spiller Jersey. So perhaps this will cause some sort of domino effect, with other high picks using this deal as a springboard for other deals to get done.C.J.Spiller Bills Jersey,Jimmy Clausen Jersey,Jimmy Clausen Panthers Jersey

Due to the overwhelming number of unsigned draft picks, we will only use one draft pick in the article, Jermaine Gresham Jersey,Jermaine Gresham Bengals Jersey,Joe Haden Jersey. who is rumored to be the longest holdout, and will therefore focus our attention on veteran players that have contract issues that could lead to a prolonged holdout.

We will also talk about where these players are in their holdout, Joe Haden Browns Jersey,Jahvid Best Jersey,Jahvid Best Lions Jersey, as in do we see them starting to budge, or are they remaining steadfast and defiant in their resolve to hold out and demand for their deal to be reworked, Bryan Bulaga Jersey,Bryan Bulaga Packers Jersey,Kareem Jackson Jerseyknowing that it might cost them significant fines, and/or loss of a year towards free agency in the process.Kareem Jackson Texans Jersey
Jerry Hughes Jersey,Jerry Hughes Colts Jersey,Tyson Alualu Jersey,Eric Berry Jersey,Torry Holt Jersey,Rolando McClain Raiders Jersey,Brandon Graham Jersey,Maurkice Pouncey Jersey,Maurkice Pouncey Steelers Jersey,Gerald McCoy Jersey,Gerald McCoy Buccaneers JerseyZhaoGH $26.99 oh~yeah

Permalänk | Anmäl #18 jasonnano, 2010-07-29, 07:20

Konkurrens på lika villkor - exemplet civil flygindustri
En debatt initierad av
Volvo Aero

11 artiklar 11 bloggar

Skriv i ämnet! Länka till blogg

Efter försäljningen av Saab står det klart att staten inte ska äga bilfabriker. Men vad bör staten göra för att gynna svensk forskningsintensiv exportindustri? Är civil flygindustri en sådan näring och när bör staten i framtiden aktivt ingripa?