Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2010-03-12 09:03, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
"Det svenska erkännandet av Folkmordet 1915 ser jag endast som positivt och inget annat än främjandet av demokratin i ett öppnare Turkiet och stöd till en ärlig försoningsprocess mellan Armenien och Turkiet. Tack Sverige för att ni bidrar till dessa positiva krafter med en bekräftelse och konfronteringen av sanningen."
Vahagn Avedian Fil. mag. historia Redaktör för Armenica.org. Förbundssekreterare i Armeniska riksförbundet i Sverige
Det är ingen överdrift att påstå att det tog ett tag innan man insåg att siffrorna 130 ja och 131 nej egentligen betydde 131 ja. De flesta av oss var inställda att, efter en lång debatt, få höra ännu ett avslag på erkännande för att sedan gå hem och samla på ännu mer underlag för att visa varför det vore inte fel att erkänna händelserna i osmanska riket under första världskriget som folkmord. Känslorna var överväldigande. Och som undantag var det roligt att se vuxna människor gråta. Det var glädjens tårar.
Jag intervjuades av SVT strax efter när jag hade lämnat riksdagen men jag kan knappt komma ihåg vad jag sa. Jag kommer ihåg dock att jag sa att vi är så vana vid avslag att det här har kanske inte riktigt sjunkit in än.
Tankarna var inte riktigt samlade när jag fick frågan men varför kom erkännandet just nu? Jag hade kanske inte något bra svar då, men vill ändå tycka att det är för att bevisningen var nu tillräckligt och argumentationen så bra för att man ska svara varför inte? Tidigare kunde man skylla på okunskap och ovisshet i frågan. Idag har vi sju partier i riksdagen som alla medger att det var trots allt ett folkmord. Sen att vissa inte riktigt ville löpa linan ut och göra det officiellt är en annan sak. Men nu var Sveriges riksdag mogen för att erkänna. Våra tack går till alla ledamöter som har jobbat för denna sak, de som röstade ja för ett erkännande, men framför allt de modiga borgerliga ledamöterna som trotsade partilinjen och röstade enligt sin principiella övertygelse.
Det var tråkigt att höra på nyheterna att Turkiet hade kallat hem ambassadören i protest. Det är knappast någon som tvivlar på Sveriges stöd till Turkiet rent generellt och Sveriges stöd för ett turkiskt EU-medlemskap i synnerhet. Ett erkännande av ett historiskt faktum ska inte störa dessa relationer. Man hör ofta om att ett erkännande kommer att ge näring till de ultranationalistiska och odemokratiska krafterna som vill motarbeta ett turkiskt EU-medlemskap. Men jag vill hellre påstå att ett erkännande av sanningen snarare är stöd till de reformvänliga krafterna som är för ett öppnare Turkiet som ska våga lära känna sin förträngda historia och så småningom när man är redo för det även acceptera och konfrontera den.
Det var också tråkigt att höra från utrikesminister Bildt att vissa krafter i Turkiet har krävt att försoningsprocessen med Armenien ska inställas efter riksdagens beslut. Erkännandet skadade åtminstone inte mina goda relationer med Ahmet Önal, Svensk Turkiska Riksförbundets ordförande, som jag känner sedan folkmordskonferensen våren 2009. Vi må ha endast träffats vid två-tre tillfällen men våra möten och pratstunder, där vi har olika åsikter om händelserna under första världskriget, har alltid varit respektfulla och med positiva toner. Även nu utanför riksdagens åhörarläktare hälsade vi på varandra genom att skaka hand och pratade om debatten. Vi var, kanske förväntat, oense om debattens behov och resultatet av dess efterverkningar oavsett utgång. Efter omröstningen sprang vi på varandra bland folksamlingen som ringlade sig mot hissarna, skakade hand igen och önskade varandra lycka till innan vi skiljdes åt.
Jag vill hoppas att även Turkiet och Armenien kan fortsätta sin försoningsprocess på samma civiliserade och vänskapliga maner som jag och Ahmet kan bevisligen göra. Sveriges roll i hela denna fråga ser jag endast som positivt. Jag och Ahmet har ändå den gemensamma nämnaren att vi är lika mycket svenskar som vi är armenier respektive turk. Vi har utbildats och lärt oss diskutera och argumentera enligt den svenska öppna och sansade modellen som skiljer sig markant, måste man ändå medge, från den man är van vid i både Armenien och Turkiet. Om den svenska modellen kan åstadkomma det på mikronivå på hemmaplan, så är jag övertygad att Sverige kan även åstadkomma det på makronivå och ute i världen, bland annat mellan Armenien och Turkiet.
Att erkännandet kan läka sårar och främja försoning visades klart i och med debatten vi har haft i Sverige. Det var med stor glädje och stolthet som armenier och assyrier/syrianer/kaldéer lyssnade på Gulan Avcis anförande i riksdagen. Det var med stor beundran som man lyssnade på henne berätta om och beklaga kurdernas delaktighet i folkmordet samtidigt som hon, mycket riktigt, påpekade att det var långt ifrån alla som deltog i massakrerna och många kurder riskerade egna liv när de räddade tusentals armenier från en säker död. Detsamma gäller turkar. På vägen till erkännandet igår har vi fått mycket stöd av flera andra kurder i Sverige, bl.a. Sakine Madon och Özz Nujen som har aktiva i debatten under den gånga veckan och det är vi högst tacksamma för.
Erkännandet har utan tvekan fört våra folkgrupper närmare varandra och ett steg i rätt riktning. Jag är övertygad att vi kan göra likadant mellan turkar och de berörda minoriteterna, inne och utanför Turkiet.
Igår slutade politikerna i riksdagen att leka historiker och istället bekräftade forskarnas resultat. Om nu armenierna var överlyckliga så kan jag bara föreställa mig hur assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker kan ha känt. För första gången i historien har de nu fått ett officiellt erkännande av det som forskningssamfundet i IAGS resolution hösten 2007 kungjorde att även dessa folkgrupper bör erkännas som offer i det som i allmänhet är känt som Armeniska folkmordet. Jag kan redan nu ana den tacksamhet och det respekt som alla dessa människor här hemma och runt om i världen nu känner gentemot Sverige. Vad gäller forskningen så ska den alltid vara fri och dagens erkännande ska på intet sätt begränsa varken dess frihet eller yttrandefriheten för den delen. Vi vet väldigt mycket idag om det som hände i osmanska riket under första världskriget, men långt ifrån allt. Därför ska forskningen fortsätta med att ta reda på ännu mer, men det är nog dags att nöja sig med letandet efter om det har hänt och gå vidare till varför det hände och hur kan vi på bästa sätt förstå de bakomliggande orsakerna för att kunna förebygga liknande mänskliga katastrofer.
Det svenska erkännandet av Folkmordet 1915 ser jag endast som positivt och inget annat än främjandet av demokratin i ett öppnare Turkiet och stöd till en ärlig försoningsprocess mellan Armenien och Turkiet. Tack Sverige för att ni bidrar till dessa positiva krafter med en bekräftelse och konfronteringen av sanningen.
På torsdag ska riksdagen rösta om Sverige ska fördöma det stora folkmordet på armenier 1915, men många partier tvekar. Varför är denna fråga så laddad?

Turkiets fel att det armeniska folkmordet politiserats

Vilka konsekvenser får Frankrikes nya lagförslag?

Frankrike får inte skriva historia

Förbud mot förnekelse av förintelsen av armenier svek mot franska ideal
Ullenhags fördömande tal som integrationsminister

Ingmar Karlssons understreckare i SvD förfalskar historien

Folkmordsbeslut i riksdagen - konsekvenser och lärdomar.

Vi erkänner visst folkmordet på kurder

Varför erkänner S folkmordet på armenier men inte det på kurder?

Riksdagens tillkännagivande försvårar försoningen mellan Turket och Armenien

Regeringens iver att blidka Erdogan skymde det verkliga hotet mot Turkiets minoriteter

Morden på min släkt plågar mig varje dag



Ett erkännande nödvändigt för att stärka de mänskliga rättigheterna i Turkiet

Erdogan planerar ny etnisk rensning medan Reinfeldt kryper för honom

Den annars regimlojala turkiska pressen vill att folkmordet erkänns
En sur Carl Bildt är bara en sur Carl Bildt

Därför kan vi assyrier aldrig acceptera Turkiets utpressning mot Sverige
Erkännandet är en markering mot den turkiska regeringen
Varför måste Sverige ge efter för turkiska hot?

Politiserande av historien hör hemma i diktaturer

Gulan Avcis seger visar de kurdiska debattkvinnornas styrka

Vi assyrier låter inte riksdagens beslut påverka vår inställning till Turkiet

Ska riksdagen jobba med historiebeskrivning nu?
Hur Sverige bäst bidrar till en försoning

Före detta asylombud: Våra riksdagsledamöter låter sig manipuleras av invandrargrupper

Ett första steg mot en öppen debatt kring Turkiets EU-medlemskap

Sahlins svek mot oss turkar en seger för Alliansen

Jag och 100000 andra turk-svenskar kommer aldrig mer rösta på S

Folkmord och folkvalda - ingen bra kombination.


Erkännandet gynnar också Turkiet
Carl Bildts asymmetriska förmåga att bedöma den judiska förintelsen och det armeniska folkmordet

Carl Bildt: Politisering av historien skadar försoning

Om detta må vi för Moderaterna berätta


Tragiskt att Carl Bildt fått de borgerliga partierna att vägra erkänna folkmordet

Erkännande främjar försoning mellan Armenien och Turkiet

Skamligt om Sverige inte erkänner folkmordet på kristna i Turkiet

Metro låter sig styras av politikernas populistiska agenda

Metro har gjort ett stort fel!

Metro förnekar folkmordet på armenier

Sanningarna bakom de ”dolda” underskrivna avtalen mellan Turkiet och Armenien
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




24 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Återigen, kan ingen hjälpa dessa rättshaverister med rubrikerna? "Tack Sverige för att ni erkände folkmordet på oss armenier": är han död och meddelar det här från andra sidan?
131:130? Detta betyder ju att 349 - 261, dvs hela 88 ledamöter var utkvittade. Var de så få som brydde sig om denna fråga?
Vahagn Avedian - det DJUPT tragiska med ALLA dessa många folkmord - som har skett under framförallt de senaste ca 100 åren - är att det ALDRIG framgår att det ej alls är folk som mördar folk - utan det är ju ALLTID respektive länders MaktHavare och deras medlöpare som gör det.
Därtill så är ju HELA wår barbariska historia är bokstavligt talat fylld med ovedersägliga BEVIS på att: ”Våld - fysiskt såväl som ej minst mentalt, föder - för att ej säga göder än mera av våld !”
Hur lång tid (= mänskligt lidande) skall ytterligare behöva passera - innan wåra (video 4,5 min) ”kära” globala (video ca 10 min) MaktHavare och deras medlöpare har lärt sig den läxan månntro :?: - undrar Josef B.
Känns som om denna debatten förts över huvudet på oss vanliga.
Så jag har ägnat morronen åt att googla upp minnet från historien, och kommit fram till att rätt ska va rätt.
Det känns absolut självklart att erkänna Armeniska förintelsen.
Media kunde ha bidragit till bildning, men den chansen missade de.
http://soldatmamma.blogspot.com
Det är pinsamt att se att folk inte inser att ett erkännande inte på något sätt kräver ett riksdagsbeslut. Det är helt rätt att erkänna folkmordet på armenierna men i samma utsträckning är det fel att göra det genom ett riksdagsbeslut.
Frågan har inte i ett riksdagsbeslut att göra!
Ska vi fatta riksdagsbeslut om allt som vi håller för sanning? Nej, det är klart att vi inte ska. Det är ju inte det som är riksdagsbeslutets funktion.
Nu ska ni veta om sanningen om folkmordfrågan. Det är att den framför allt drivs av diasporan De som lever gott i USA, Frankrike, Ryssland och andra länder. De behöver inte kämpa med den verklighet som råder i Armenien idag som fattigdomen hur folk har i Armenien. Där isoleringen förhindrar det mesta av möjligheterna till utveckling De som inhemskt driver falskafrågan är finansierade av diasporan.
Det är inte svårt att hålla principfrågor om historiska skeenden högt när man har mat på bordet. Vem behöver en normalisering med Turkiet när man bor i Paris eller Kalifornien och har pengar somgräs? Målet är Turkiet ska ta ansvaret erkänna påståenda frågan skulle kräva dem vad dem vill..
Jag tycker att ingen parlamentarisk församling rösta om huruvida termen folkmord ska användas i de ena eller andra fallen. Det är en juridisk folkrättslig term som ska beläggas med historiska fakta. Huruvida man sedan vill låta detta vara ett hinder för en absolut nödvändig normalisering med sina grannar är ju inte heller en fråga för Sverige.Vi kan ju ta och titta på vår egen stats agerande mot samerna istället eller hur stoppar vi rasism mot utlänska bakgrundar i sverige eller hur.Har ni ingenting annat göra på riksdagen riksdagdelamöter!!!!!!
Vadå tack?!
Sveriges regering har undvikit ämnet i 25 år pga att Turkiet köper svenska vapen med pengar från Afghansk heroin-handel där USA, Pakistan och Indien är Sveriges bästa kunder, och alla dessa länder köper vapen utav Bofors-SAAB Dynamics och betalar med knarkpengar. Detta vet Reinfeldt och Carl Bild mycket väl om och därför vill Reinfeldt att Turkiet skall bli EU-medlem. Sveriges regering hjälpte USA att få kontroll över Kosovo pga att detta då ledde till att Serbisk polis EJ kan beslagta det Afghanska heroinet som kommer till Europa via Turkiet.
Tack, för en nyanserad, balanserad och ödmjuk angreppsperspektiv på förevarande känsliga, viktiga och tragiska del av den mänskliga historian. I all väsentlighet handlar det om utgångspunkten för relationer på såväl individnivå som nationsnivå. Skall man ha en öppen, ärlig, respektfull relation som i huvudsak bygger på respekten för fakta, gemensam historia och upprättelse eller skall relationen bygga på egocentriska individuella/nationella intressen med beaktandet av motpartens maktposition ur den säkerhets- och ekonomiskpolitiska aspekten. För individens, nationens och världens framtida väl och förtroendekapital och samvete är valet såväl givit som svårt, skyddet av rättvisan och de mänskliga rättigheterna måste stå i främsta rum och väga väldigt avgörande medan framförallt de ekonomiska intressena rimligen bör väga väldigt lätt vid uppbyggandet av en ärlig, trovärdig och långsiktig relation. Vänta och se mentalitet som bygger på oärlighet kommer en tyvärr inte långt med i en förtroendeskapande relation. Detta har tyvärr vår utrikesminister bevisligen och på ett tråkigt sätt råkat ut för i sin relation med Turkiet. För eller senare kommer sanningen ikapp en och då blir en avslöjad. Detta hade inte behövt hända om denne i tid hade varit intresserad av att ta till sig den tragiska del av världshistorien och väga mänsklig rättvisa och upprättelse avsevärt tyngre än ekonomiskpolitiska intressen. Hur kan en rimligen tror att vi hjälper till i en försoningsprocess genom att dölja historiskt fakta. En sådan försoningsprocess som endast skrapar på ytan till följd av säkerhets- och ekonomiska intressen är varken av godo eller långsiktigt hållbara. /Pegos Celentini
Håller med #4
Med all respekt för frågan i sig.. men jag tror inte vanliga invånare, liksom jag, överhuvudtaget är insatt i denna fråga.
Så det är ett exempel på när politiker kollektivt anser sig lämpliga att bestämma hela folkets åsikt utan att ens informera vad det handlar om.
En av nackdelarna i representiv demokrati.
Vadå "oss armenier"? Det finns förmodligen ingen levande människa idag som var med om händelserna 1915. Det är precis den här sortens uppdelning av "vi" och "dem" långt över generationsgränser som gör att försoning är så svårt. Erkännandet av folkmordet är historieskrivning, inte dagens politik.
Jag lever kanske i en villfarelse, med jag tror folkmord är en brottsrubricering. Om jag inte lever i en villfarelse, så undrar jag: vad vi gör nu? Vår lagstiftande församling har fastslagit att ett brott blivit begånget - vem skall vi släpa inför vilket skrank?
vadeva,
Newsmill sätter sina egna rubriker, precis som all annan media. Det är i princip aldrig skribenter själva som avgör hur rubriker ska utformas.
Tack för att Du och några av Dina vänner skäller oss Svenska-Turkar för något som har skett och drabbat många oavsett religion, etnisk tillhörighet och kön 100 år sedan. För något de Osmanska Turkiska och Armeniska makthavarna orsakade! Nu får vi alla leva vidare med hat mot Turkiet i Europa, nationalisternas glädje i Armenien och Turkiet och rasismens framgång i alla delarna av världen. Hur kunde ni göra ett sådant misstag? Varför kunde ni inte lägga energi på att förbättra relationerna mellan länderna och bidra med i försonings och normaliseringsprocessen länderna emellan? Hur tror Ni att vi skall kunna vara med och påverka de fredälskarnas kamp i Turkiet och Armenien nu? Hoppas att ni har tänkt genom alla de här punkterna och inte fattat detta beslut utifrån vad ni hört från era förfäder! För så gör de flesta ultranationalisterna både i Turkiset och Armenien! Jag skulle uppskatta ett svar!
Det vore intressant att få veta hur Armeniska riksförbundet ser på frågan kring alla de Kurder/Turkar som mördades av Armener/Ryssar m.fl. i denna konflikt. Det är ju väl belagt att stora grupper armener stred på rysk sida. Det kanske inte var folkmord och inte var de lika många som de kristna offren heller men fakta kvarstår, de var väldigt många och de dog för de hade fel religion/tillhörde fel etnisk grupp. Kommer armener i en större försoning erkänna och ta ansvar för alla de mord där de var förövarna och inte offren? Det kan omöjligt vara så att offren enbart på ena sidan ska få upprättelse enbart baserat på att de var många fler och de på andra sidan inget av detta.
Känns det f.ö. inte lite osmakligt för Sveriges Armener att se hur folkmordet används av oppositionen som ett vapen mot sittande regering så här ett halvår innan valet? De har haft 3,5 år på sig i opposition och nu tar de upp frågan. Och aldrig när de satt i regeringsställning i 12 år. Billigt och skamligt opportunistiskt att använda sig av en sån fråga på det sättet.
Jag är turk och jag erkänner det armeniska folkmordet. Jag hoppas att detta löser sig på ett bättre sätt någon dag, men vad Sveriges regering och vad någon annan regering tycker...spelar faktiskt ingen som helst roll. Det viktiga är att Turkiet erkänner det och det lär inte bli något erkännande genom detta.
Detta handlar om TURKIET och ARMENIEN inte vad USA tycker och inte vad SVERIGE tycker. Det har skett så mycket andra folkmord som folk försöker sopa bort genom att beskylla andra.
Däremot så är detta fel utav Turkiska regeringen. Det måste bli ett erkännande och Turkiet MÅSTE ha en minnesdag för alla de oskyldiga Armenier som blev utslängda ur deras EGNA hem och alla de som blev mördade.
Jag är djupt ledsen över dessa händelser och hoppas verkligen att mitt land erkänner detta, för att vi ska kunna komma till bättre tider.
Jag tycker om den armeniska befolkningen för dess intelligens och deras historiska skönhet, det är alltid underbart med intellektuella människor.
Ni förtjänar en förlåtelse för att man inte erkänt detta och Turkiet borde erkänna detta, för det finns inget mer att säga om saken.
Jag är turk och jag erkänner det armeniska folkmordet.
Den som kan läsa och är intresserad hittar ovedersägliga belägg för just ett folkmord på Armenier under perioden 1914-1916. Kanske ska även tidigare övergrepp räknas in i detta.
Vad det officiella ställningstagandet från svenskt håll och för all del även andra länders håll syftar till är mer oklart. Förmå Turkiet att behandla minoriteter bättre inför ett EU-medlemskap?
Det är väl bra att vi blir påminda om oförrätter. Men jag befarar att det finns en viss urskillning. Det är väldigt tyst om Indonesien 1965.
Googla bara på "Indonesien 1965" så förstår Ni vad jag menar.
Fundera sedan på varför överheten vill glömma denna händelse.
Stig Wiberg
Det får inte glömmas att folkmordet på armenierna var ett försök att rensa ut ett helt folk pga dess religion: den första kristna staten.
Varför nöja sig med enbart armenier, kaldeer, asyrier/sysrianer och pont grekerna. Varför inte ta med bulgarerna, serberna, albanerna,araberna, kroaterna, ungrarna m fl i erkännandet av ett begånget folkmord av osmanerna?
Riksdagens utspel är tyvärr inget annat än simpelt röstfiskande inför valet. Att få så många röster som möjligt och göra vad som helst för att vinna valet. Att bestämma ang folkmordets vara eller icke vara har man sjunkit så lågt att man nu även bestämt sig för att rösta igenom det. Frågan är om politikernas beslut ändrar historien eller kan bestämma sanningshalten i i historiska händelser. Jag tror inte det. Vahagn nämner själv att ”dagens erkännande ska på intet sätt begränsa varken dess frihet eller yttrandefriheten för den delen”. Problemet här är att Vahagn och andra armenier tar upp just såna erkännanden som något absolut sanning och anklagar andra med en annan uppfattning som historierevisionister och folkmords förnekare. När politiker får bestämma över historien tas det som något absolut av vanligt folk och det är precis det som är problematiken här. Man strävar efter ett erkännande av så många parlament och stater som möjligt för att tysta opponenterna. Att Vahagn dessutom ”nöjer sig med forskningen” med letandet efter ett ”OM det har hänt” kan jag förstå. Det är ju det som är poängen med ett parlaments erkännande. Att tysta kritiken.
Att Sveriges riksdag har mage att peka ut ett land och tala om för dem vad de ska erkänna och inte är skamligt med tanke på samernas behandling. Och nej det räcker inte med en ursäkt. Då kan vi lika gärna erkänna andra länders folkmord på sina eller andra folkgrupper ex fransmännens masslakt av algerier. Vad innebär riksdagens beslut om folkmordet? Ju, att ett folkmord har skett och det är den absoluta sanningen, dvs om jag skulle förneka det eller ifrågasätta det kan jag tas för en folkmords förnekare, inte dömmas, än så länge, men stämplas likväl som en revisionist och folkmordsförnekare. Snacka om fri debatt under såna omständigheter! Vahagn tycker inte att man ska gå ”för långt” och förbjuda debatten. Nej, det kan jag förstå. Det behövs inte heller efter en sådant beslut.
Så jag förstår armeniernas och andras glädje. Men jag har även förstått att det är hatet som är drivkraften hos dessa människor och inte jakten efter sanningen.
Nu kommer säkert många reagera/motkommentera om att majoriteten av forskningen stödjer folkmordet, men nej, ett juridiskt definition av ordet folkmord föregås av en intention att skada/mörda mm någon eller några och det är just detta som är problemet. Inte ett endaste bevis.
Riksdagen ska stifta lagar och inte ”tycka till” om historiska händelser.
Rachid
Jo herr författare. Du undrar ju varför erkännandet kom idag och inte innan. Det ska jag säga: En av M-ledamöterna som röstade emot var arg på Frederik Reinfeldt pga han inte gör tillräckligt för privatläkarna (SVT-Text) och en annan kd-ledamöt som också röstade emot pga hon tycker synd om den kristan befolkningen i området men vet inte mycket om konflikten (GP). Och till listan som Herr Survivor har vill jag säga följande. Förrestem du måste vara minst 95 år gammal om du har kommit undan på 1915. Hur orkar du skriva?
- "Att de inte kan söka till högre utbildning."
En lögn. Alla kan söka högre utbildning i Turkiet. Det finns greker, serber, kurder från irak, osv som läser på universitetnivå i Turkiet som jag känner.
- "Att de inte kan söka tjänster i den statliga förvaltningen"
Det görs ett säkerhetskontroll innan man söker på staten. Den görs på alla och om man är politisk aktiv oavsett man är armeni, kurd eller turk kan man inte komma in. Ingen har sagt att turkiet är demokratisk land. Men i Turkiet diskrimineras man inte på det sätt som du hävdar här.
- "Att unga män blir våldtagna och slagna när de gör lumpen."
Det kan jag inte kommentera för att jag har inte gjort lumpen. Kan förekomma.
- "Att armenierna, trots att de har miniritetsskydd i konstitutionen, hela tiden blir av med sina organisationers egendomar (land, byggnader mm)"
Problemet är inte att dem blir av med sina byggnader. Det är så att dem inte kan få tillbaka bygnader som dem hade förut. Samma problem har även ortadox grekarna i Turkiet. Det blir snart en förbättring i detta område iochmed att Turkiet närmar sig EU. Men dem inte blir av med byyganderna. Då borde det väl inte finnas en enda kyrka i hela Turkiet.
- "Att man inte får reparera eller renovera sina kyrkor och minnesmärken då dessa är "skyddade" i lag."
Jo alla antiska bygander är skyddade i Turkiet. Dumt men sant dem kan inte renoveras. Det du säger är inte unikt för armenier. Man kan inte heller renovera ett gammalt moske eller sitt eget hus om det är gammalt.
- "Att för varje armenisk lärare vara tvugna att också anställa en turkisk "lärare" i sina skolor"
Det tror jag inte på. I alla fall i lagen finns det inte en sån paragraf.
Tack!?
Det var så lite så... Så har ni armenier även andra problem som ni INTE kan lösa i ert land dvs, armenien så tar ni upp de på agendan här i Sverige. Vad har vi sveriges riksdag för om inte lösa era 100 år gamla problem.
Hälsa gärna också den armeniska diasporan i USA och Frankrike som driver denna fråga från dessa länder. (Detta har blivit en miljondollar industri för armeniska diasporan)
Det handlar inte om hat. Det handlar om faktumet att den turkiska regimen medvetet förnekar en händelse som påverkat så många människoliv. Förnekelsen har gått så långt att man röjt undan gamla massgravar så sent som i förra året.
Man åtalar människor som talar eller ens nämner folkmordet. De anklagas för "förolämpning av den turkiska staten". Ni turkar som läser detta, har ni läst Orhan Pamuks bok "snö"?
Hur kommer det sig att det finns hundratals byar med kyrkor som är helt övergivna i Turkiet?
Sveriges regering kan inte göra något för oss som hamnat här som en efterreaktion av folkmordet. Men beslutet känns som en liten upprättelse.
Emmanuel,
det märks att du inte känner till den aktuella turkiska debatten som förs i Turkiet. Att människor skulle dömmas pga foklmordet är faktiskt en anklagelse som just diasporan försöker leva på. Att det förs en öppen debatt är något främmande för dem och du tycks
följa med strömmen. Problemet med diasporan är just insikten att vanliga turkar vill veta vad som hänt och i samband med det turkiska initiativet, tillsammans med Armenien, om en gemensam kommission kommer detta vara slutet för en hundraårig manisk
hatindoktrinering hos er...
Och ja, vi är många som läst "Snö" ,och ni armenier,
hur kommer det sig att det inte finns några muslimer i Armenien?
Jag vet inte vad den svenska regeringen gjort, enligt dig, men jag vet att riksdagen röstade för ett erkännande av den ankla anledningen att få era röster och vinna valet. Jag är realist.
Det handlar om valet och om ni vill ha ett sådant erkännande kan jag bjuda på det. Men om jag var armenier skulle jag inte vilja sjunka så lågt att jag ska behöva ha en rösts marginal för att riksdagen ska godkänna detta ett halvår innan valet. Nej tack, lite värdighet får man ha. Här är det ett ev. folkmord vi pratar om.
Ermenisk, orthodox gudstjänst, år: 2009, Plats: Istanbul
http://www.youtube.com/watch?v=EX3tEh7i_3g
Bara I istanbul finns det drygt 100 kyrkor r som fortfarande används av kristna