Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Konkurrens på lika villkor - exemplet civil flygindustri

Stefan Löfven, förbundsordförande IF Metall:

Myten om industrins minskande roll

 Jag är personligen helt övertygad om att industrin kommer att fortsätta vara kärnan i svensk ekonomisk utveckling. Även om dess andel av sysselsättningen är mindre idag betyder det inte att dess ekonomiska vikt blivit mindre. Faktum är att det förhåller sig precis tvärtom, skriver Stefan Löfven, förbundsordförande IF Metall. 


Om författaren

 

Stefan Löfven är förbundsordförande IF Metall.

 

Efter ett förtvivlat år för svensk industri är det hög tid att diskutera hur svensk industri ska utvecklas vidare. Det går inte att komma ifrån att industrin ser något annorlunda ut nu än innan krisen satte in. Strukturomvandlingen får vi alltid leva med och efter ett år som detta kan man vänta sig lite större förändringar än under ett "normalår".

Jag är personligen helt övertygad om att industrin kommer att fortsätta vara kärnan i svensk ekonomisk utveckling. Även om dess andel av sysselsättningen är mindre idag betyder det inte att dess ekonomiska vikt blivit mindre. Faktum är att det förhåller sig precis tvärtom. Exporten som väsentligen består av industriprodukter har ökat stadigt under senare decennier.

Industrin är viktig - men ingen sektor är viktigast

Den förenklade debatten om vilken sektor eller bransch som är viktigast är något jag tycker vi kan vi lägga åt sidan. Samhällsekonomin kan bara förstås om man ser sambanden mellan olika sektorer. Däremot finns särskilda egenskaper hos varje del som har att göra med dess funktion i ekonomin, men alltså inte med hur viktig eller oviktig den är.

Förhållandet mellan industrin och tjänstesektorn är exempelvis mycket mer sammanflätat än de flesta har klart för sig. Det gör att det är väsentligare att prata om exportens betydelse än att de olika sektorerna slåss sinsemellan.

Det speciella med industrin är att den producerar fysiska varor som kan tillverkas här i Sverige och ändå säljas på en världsmarknad. Det kan även vissa tjänster, framför allt de tjänster som är kopplade till en fysisk vara. Däremot går detta normalt inte med tjänster som måste konsumeras i samma ögonblick som de produceras. Finessen med exporten är att om man alltså kan vända sig till en mycket större marknad kan man nå skalfördelar som annars är omöjliga att uppnå. Genom att ha en väldigt effektiv industri kan vi sälja både varor och tjänster till en omvärld som vill betala oss för detta arbete.

Slutsatsen är att vi har allt intresse att fortsätta att utveckla en stark industrisektor som bas för välfärd och välstånd i Sverige.

Hur klarar svensk industri globaliseringen?

Förutsättningen för att det ska gå bra för svensk industri är att det finns tillräckligt många som vill köpa våra produkter. I och med globaliseringen har många fler länder blivit duktiga på att göra dessa varor - konkurrensen har ökat. På det viset har det blivit svårare för Sverige.

Å andra sidan är det också så att när industrin och ekonomin växer i nya länder ökar möjligheterna för svensk industri. Under de senaste 15 åren har Sverige haft klart större fördelar av globaliseringen. Men hur ser vi till att den utvecklingen håller i sig?

Om fler blir duktiga på det vi hittills gjort ligger svaret i att utveckla nya produkter som inte så många ännu klarar av. Detta tar sin tid, men om vi samtidigt ökar vår effektivitet att tillverka dagens produkter skaffar vi oss en bra utgångspunkt för att utveckla det nya som ska försörja oss i morgon.

Konkurrenskraften för industrin handlar alltså om två saker: Att bli ännu bättre på att tillverka dagens produkter och att vara först med morgondagens produkter. Vi måste klara båda uppgifterna samtidigt.

Hur ska vi bygga vår konkurrenskraft?

När man ser den snabba utvecklingen i de nya industriländerna kan man tro att vi inte har så stor chans. När löner och andra kostnader för företagen är så mycket lägre än i Sverige kan det verka hopplöst. Dessbättre är det inte så. Sverige har som de flesta andra länder fördelar som gjort att vi hittills klarat oss ganska bra i konkurrensen.

Här är några av de mest intressanta för Sveriges del:

• Svensk industri har en tradition av att vara mycket bra på att utveckla nya smarta produkter. Både företagen och det svenska samhället satsar stora resurser på forskning och utveckling. Det vi behöver se till att dessa satsningar blir ännu mer effektiva när det gäller att komma fram med produkter som världsmarknaden efterfrågar. Vi vill att staten och industrin samordnar sina utvecklingssatsningar på ett bättre sätt än som skett hittills.

• Många framgångsrika företag finns inom samma branscher. Det visar sig nämligen att framgång föder framgång. Man talar om "kluster" som betyder just att många företag finns inom samma eller angränsande områden. Det är ytterst viktigt att företag har ett bra samarbete med sina leverantörer, kunder, forskare inom området och till och med sina konkurrenter. Att det finns anpassade utbildningar som matchar företagens behov ökar också chanserna att bli verklig världsklass. Kluster kan vara stora, som fordonsindustrin med över 100 000 anställda, eller små, som glasindustrin i Småland. Det viktiga är att vi bygger vidare på den styrka som ligger i våra industrikluster.

• Maskiner och annan teknisk utrustning ser ungefär likadan ut i alla utvecklade industriländer. Det som skiljer sig åt är snarare hur arbetet organiseras. IF Metall har länge drivit på utvecklingen av mer effektiva arbetsorganisationer. Skälen är både att utveckla hållbara arbeten som bygger på en god arbetsmiljö, och att sådana jobb kan bli mycket mer effektiva än det traditionella sättet som präglar de flesta industriländer. Genom en modern och hållbar arbetsorganisation kan man ta tillvara mycket bredare kompetens hos dem som arbetar i produktionen. Med bättre utbildning och effektivare sätt att organisera arbetet kan både produktivitet och arbetsinnehåll ökas. Det ger fördelar både för företaget och för de anställda.

Gröna jobb finns i hela industrin

Framtiden för IF Metalls medlemmar hänger på att svensk industri klarar konkurrensen. Därför måste vi också i fortsättningen arbeta fackligt med frågor som stödjer industrins utveckling. Näringspolitiken har stor betydelse för IF Metall och vi engagerar oss därför både på riksplanet och i regionala och lokala sammanhang för att stödja en positiv utveckling.

Allra viktigast är vårt fackliga engagemang för att utveckla framtidens industrijobb: Hållbara jobb betyder både jobb som är hälsosamma och som bidrar till effektivare företag. Det betyder inte minst jobb som bidrar till en god miljö.

Ofta förknippas industrin med sådant som skadar miljön. IF Metall ser inte så på svensk industri. De "gröna jobben" finns inte bara i nya branscher som uppfinner nya smarta miljövänliga produkter. Vi vill se det så att det gröna måste finnas i alla typer av industrijobb.

Utan stålindustrins produkter kan man inte bygga några vindkraftverk. Satsar man på att förbättra stålindustrins klimatpåverkan genom att minska utsläppen av koldioxid från produktionen menar vi att detta är minst lika gröna jobb som några andra. De stora satsningarna på att förbättra bilarnas miljöegenskaper kan bara ske om vi har konkurrenskraftiga bilföretag.

IF Metall är själv ingen miljöorganisation men vi behöver bli bättre på att samarbeta med andra inom detta område. Det vi särskilt kan bidra med mot klimathotet är att genom vårt fackliga arbete verka för utveckling av produkter och tillverkningsmetoder som har bättre miljöegenskaper.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/19627

13 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Undrar om Stefan har någon studie eller forskning att stödja sina uttalande på?

Permalänk | Anmäl #1 Kalle, 2010-03-12, 14:00

Bra Stefan.
Och Kalle, att du kan läsa och skriva kan du tacka den industriella utvecklingen i Sverige, tack vare svenska industriföretag och utan dessa hade aldrig tjänstesektorn kunnat utvecklas.

Permalänk | Anmäl #2 Arge Surfarn, 2010-03-12, 14:25

Att tjänstesektorn har vuxit på industriproduktionens bekostnad är i mycket en statistisk synvilla, och en följd av att industrin under en följd av år satsat på sin "kärnverksamhet". Det medför att tjänster som tidigare utfördes inom ett företag självt (och därmed klassades som industriproduktion) numera köps in från en extern leverantör (och därmed klassas som tjänst).

Permalänk | Anmäl #3 Per-Åke, 2010-03-12, 14:39

Två problem för facket:

Första problemet är att förr konkurrerade kommuner i Sverige om nya arbetstillfällen. Nu konkurrerar man med hela världen. Det hjälper inte om man jobbar lite smartare med samma maskinpark som andra om dessa andra har en tiondel av lönen.

Andra problemet. Bättre konkurrenskraft kommer från låga löner och stora löneskillnader. Om det ger utslag i lönen att arbeta mer så kommer människor att arbeta mer. Det ger produktiviteten och det "smartare" sättet att arbeta.

Båda dessa problem går stick i stäv med facket tradition.

Permalänk | Anmäl #4 Surgubben, 2010-03-12, 16:11

Bra skrivet Stefan. Nu gäller det att fokusera på de komparativa fördelarna för Sverige. Mycket råvaror och billig energi. Bra på att bygga system och strukturer i samhälle och näringsliv.
(s) måste inse, att energipolitiken, som nu riskerar att hamna i den gröna elens återvändsgränd - med marginalprissättning genom den dyra vindelen. Priset för att få regera får inte bli så högt att expansiva delar av basindustrin lokaliseras i utlandet, där kärnkraftelen är billig, t ex stål till Norge och Finland med moderna processer - DR-pellets, naturgas och billig el slår lätt ut SSAB m fl, när CO2 skatter kommer att tynga ner ekonomin. Den elintensiva tryckpappersindustrin kan lätt expandera i Baltikum, där råvarutillgången är större än i Sverige om Vitryssland räknas in. (Rottneros flytt av Utansjö till Sydafrika förskräcker).
Delar av tjänstesektorn är lätt flyttbar till Indien. Risken är ju att bara städjobben och vårdjobb blir kvar i landet.
Stefan Leve´n måste tala klartext i (s) VU, när miljökramarna försöker sätta kniven i kärnkraftsförnyelsen. De 300 miljarderna kr som nu slussas in i ineffektiva vindkraftsparker kommer att finansiellt blockera kärnkraftsombyggnaden. Det är Maus O´s giftpiller i energipropositionen i sommar. Det blir nog att svälja giftpillret, eller söka en blocköverskridande lösning.
Lycka till i politiken.

Permalänk | Anmäl #5 Holmfrid, 2010-03-12, 21:20

Helt rätt, snacket om tjänstesektorn har nu nått vägs ände.
Att Sverige har en jordbruksminister men ingen industriminister är ganska talande om tillståndet i landet.

Men varför rapar en fackman för metall klimatistiska mantran, särskilt nu 2010 efter nopehagen?

"Satsar man på att förbättra stålindustrins klimatpåverkan genom att minska utsläppen av koldioxid från produktionen menar vi att detta är minst lika gröna jobb som några andra."

Studera listorna och förklara hur du tänker kring svenska stålproducenters utsläpp av industriell utandningsluft
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_steel_producers
http://en.wikipedia.org/wiki/Steel_production_by_country

vi ligger alltså idag efter länder som Malaysia och Egypten när det gäller stålproduktion

Permalänk | Anmäl #6 Z, 2010-03-12, 21:32

För att få substans i argumenten om gröna elens skadliga inverkan på ett modernt samhälle är det bara att studera Spanien i dag, som efter 8 års satsning på grön el (17000 MW vindel och 2900 MW solel). Spanien har av kostnadsskäl tvingats minska bidragen till grön el produktion med 30%. Detta har medfört att branschen går mot ruin och finansiering på 530 miljarder kr hamnar i knät på bankerna. Detta finns redovisat i rapporten:
"Study of the effects on employment of public aid to renewable energy sources", förf. G C Alvarez, R M Jara, J R R Julian. vid Universidad Rey Juan Carlos. Utgiven av ett statligt finansierat universitet med seriös forskning. Rapporten kan hämtas över Googles och kan göra stor nytta i argumentering med partiets lycksökare inom den nya energins gröna värld.

Permalänk | Anmäl #7 Holmfrid, 2010-03-12, 22:05

Stefan L har helt rätt i att industrin behöver utvecklas för att välståndet ens skall kunna behållas. Men det innebär inte att det kommer att bli så. Det är mycket glassigare för ungdomar att synas i TV uta att kunna något särskilt än att utveckla industriella produkter. Ägandet straffbeskattas så att huvudkontoren, där man t.ex. tar beslut om att sälja SAAB och Volvo PV till utländska ägare, om var produktionen skall ligga och av vilka man skall köpa de kvalificerade kringtjänsterna. Detta är tre saker som utarmar industrin och gör samhället fattigare.

Det är en sak för Stefan L att påtala industrins betydelse men en annan att verka för att den utvecklas. Stefan L kan ju börja med att argumentera för att svenska ägare skall ges förmånligare villkor i ägandet av svenska företag. Då minskar han avståndet mellan ord och handling och ökar sin trovärdighet.

Permalänk | Anmäl #9 goran, 2010-03-13, 10:03

Fackets nya roll är alltså inte att i första hand gå aktieägarnas ärenden, längre, dvs att luras till att hålla nere lönerna och produktionen på högre nivå än arbetarna egentligen tål, mister dom en står det tusen utanför och väntar på ett jobb. Här talar facket om den gröna teknologin som gynnar både arbetare, aktieägare, produktionen ska bli ekologisk och naturvänlig, DÄRFÖR ATT DET GYNNAR SVENSK INDUSTRIEXPORT. Men undrar nu en sent uppvaknad socialist kan man inte nöja sig med en inhemsk marknad? Måste man (läs man som i män rent generellt) alltid visa musklerna när det handlar om "jobben"? Det är "vi" emot "dom", och "vi" ska ta över hela världsherraväldet, något mindre vore mesigt. Jag säger då TUR ATT EU FINNS. Som åtminstone försöker stävja en del av den här mentaliteten. Den är tröttande.

Permalänk | Anmäl #10 Loka, 2010-03-13, 11:18

Oljan har kanske toppat. Priserna på det mest nödvända för det moderna livet som olja, naturgas, kol, uran, spannmål, konstgödsel, fosfat, järn, koppar, zink, bly, nickel, gummi med mera dubblades året innan det ekonomiska fallet. Utvecklingen är i högsta grad beroende av dessa priser och speciellt av oljepriset.

En enorm prövning kommer när många av dessa resurser sinar. I vissa länder används fossilt vatten för bevattning med sjunkande nivåer. Många ekologiska system är pressade. Ekonomin och därmed allt är beroende av att resurserna. Det går inte att bara ”spara” och använda ”miljövänligt” och ”förnybart” och tro att det rullar på som förut, för det kommer det inte att göra.

Den penningspolitik som många länder och främst USA bedriver kan leda till en inflation med tresiffriga belopp inom en nära framtid. Amerikanarna hittar varje månad på nya saker för att trycka ut pengar och blåsa på ekonomin. Dollarn kommer att sjunka rejält och det är en tidsfråga. När den sjunker kommer kriget att blåsas upp för att få upp dollarn. Kriget är lönsamt och detta är ohållbart. Kineserna finansierar mycket av karusellen och vet detta väl. De bygger upp en industri.

Utan kol och olja hade befolkningen varit mindre än hälften och välståndet varit en bråkdel. Det hade knappast funnits någon fackförening och i varje fall inte någon som har med metall att göra. Gruvan i Kiruna med det mesta svenska järnet är tömd till ungefär till hälften, vilket ganska bra representerar världsläget. Produktiviten i kolbrytningen i ton per arbetad timme minskar med ett par procent om året. Men där sker fortfarande en ökning av uttaget. De sista månaderna har Kina importerat 6 % av kolanvändningen. Förra året var det första med en import. Toppen i Kina kommer kanske 2020 och för världen i stort 2030. På liknande sätt är det med naturgasen. Vid denna tid är oljan med säkerhet på väg ner med mycket höga priser på nästan allt.

Fackets verksamhet, börsens värde och utvecklingen och tänkandet i stort bygger på en förväntan om att allt går framåt. Den mekaniska beskrivning av verkligheten som Löfven står för och som applåderas rikligt kan förändras i grunden. Om den skulle göra det så kan man inte ens föreställa sig hur. Man kan lika gärna studera en saga och detaljerna där. Det är omöjligt att säga vad som kommer att hända.

Permalänk | Anmäl #11 Urban Persson, 2010-03-14, 01:17

Med en sådan vän behöver man ingen fiende. Han talar som en sann korporativist. Facket i Sverige är främst till för att hålla arbetarklassen kort, som i Kina. Säkra vinsterna åt kapitalet. Man blir mörkrädd av att läsa om detta "vi". När han menar att vi på golvet ska jobba, han gaffla och direktörerna skratta på väg till banken.

Permalänk | Anmäl #12 Daddy O, 2010-03-14, 18:45

Utmärkt artikel av Stefan Löfven. Det är sådana här viktiga saker våra ledare skall diskutera, inte oviktiga genus, kvoterings, etc politik.

"Konkurrenskraften för industrin handlar alltså om två saker: Att bli ännu bättre på att tillverka dagens produkter och att vara först med morgondagens produkter. Vi måste klara båda uppgifterna samtidigt."

Här skulle jag vilja se det automatiska 24/7 företaget som tillverkar stora volymer av en produkt/vara i helautomatiserade processer och fabriker med ett fåtal anställda dygnet rynt 365 dagar om året. En maskin till rätt pris kan konkurrera med vilken låglönearbetare som helst, så att vi först kan behålla och ta hem produktion av konsumentprodukter. Vi skulle behöva göra någonting bättre av fordonsklustret i Göteborg, med inhemska ägare av personbilsindustrin, men det var tydligen ingen svensk entreprenör som var intresserad denna gång, förhoppningsvis nästa, för Volvo är ett viktigt varumärke för just svensk kvalitet och industri.

Instämmer fullständigt. Stefan Löfven framstår allt mer som Sveriges vettigaste (förmodade) socialdemokrat som visade ansvar, mod och styrka när han under krisen var beredd att diskutera lönesänkningar för alla för att behålla jobben.

Stefan Löfven är bra för svenska löntagare, svenska företag och för svenska folket.

All heder åt Stefan Löfven!

Permalänk | Anmäl #13 Johnny, 2010-03-18, 18:55

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.