Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2010-03-11 16:03, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
"Jihad Jane" passar väl in i bilden av de amerikaner som aldrig ens upplevt sig ha närkontakt med den amerikanska drömmen, med tanken att varje människa i USA kan åstadkomma vad som helst med sitt liv om man bara vill och anstränger sig. Det skriver Svenskt Näringslivs vice vd Janerik Larsson, som nyligen utkommit med en bok om den amerikanska drömmen och medelklassamerikaner.
Janerik Larsson är vice vd för Svenskt Näringsliv och utkom nyligen med "Överlever den amerikanska drömmen?".
Den "amerikanska drömmen" är ett begrepp som flitigt används inte bara i amerikansk samhällsdebatt utan som ofta, med rätta, används för att analysera skillnaderna mellan USA och Europa. I Europa finns det många olika faktorer som håller samman nationer - eller regioner - men i USA spelar det som ligger bakom "den amerikanska drömmen" en helt avgörande roll för att förklara och förstå det som håller samman USA.
Jag skulle föredra att tala om den amerikanska optimismen. Det handlar i grunden just om detta: en ljus, förväntansfull syn på framtiden. Därtill kopplas bilden av USA som möjligheternas land, drömlandet som skiljer sig från alla andra länder just därför att alla kan lyckas helt oavsett individens utgångsläge.
Amerikaner har sedan långt före nationens tillkonst i slutet av 1700-talet ansett att det projekt som tog form på den nordamerikanska kontinentet gick ut på att skapa "a city upon a hill", en stad på kullen. Begreppet kommer från Bergspredikan och frasen användes i John Winthrops berömda predikan 1630 i vilken ha förklarade att kolonin New Englands invånare skulle vara medvetna om att deras samhälle skulle vara "a city upon a hill" som hela världen skulle vilja följa.
I alla tider har det funnits individer som av olika skäl vänt sig mot denna positiva bild av det amerikanska drömsamhället. Det har varit intellektuella - t ex Gore Vidal - som med kraft vänt sig mot varje tanke på Amerika som ett ideal. Men det har också i all tid funnits de från "samhällets undersida" som inte bara misstrott tanken på Amerika som möjligheternas land utan som också aktivt på olika sätt tagit upp kampen mot all överhet eller, som nu i exemplet "Jihad Jane", på ett militant sätt ställt sig på deras sida som upplevts som förtrycka.
"Jihad Jane" hade levt ett föga haromiskt liv från unga år. Gifte sig första gången som 16-åring med en dubbelt så gammal man. Efter ytterligare ett giftermål träffade hon - idag 46 - den man i Pennsylvania som hon levt ihop med på senare år. Hon har haft hand om mannens åldrige far på dagarna. Hon har till synes levt ett stillsamt småstadsliv men via internet har hon varit engagerad i en extrem kamp för muslimska rättigheter. Den information som idag finns om henne är knapphändig och hennes bevekelsegrunder är inte kända i detalj. Men hon passar väl in i bilden av de amerikaner som aldrig ens upplevt sig ha närkontakt med den amerikanska drömmen, med tanken att varje människa i USA kan åstadkomma vad som helst med sitt liv om man bara vill och anstränger sig.
Jag har i en bok om medelklassamerikaner som utkom på 1980-talet och nu senast i "Överlever den amerikanska drömmen?" (2009) redovisat den mycket stora attitydskillnaden mellan USA och Europa i detta avseende. USA Today publicerade i mitten av 80-talet undersökningar där amerikaner svarade på frågan "Can anyone still make it in the USA?" Ja-svaren låg nära 90 %. Den undersökningsserien har vad jag kunnat se inte följts upp under de senaste 25 åren men CBS News/New York Times publicerade för så sent som för ett drygt halvår sedan en snarlik opinionsstudie. I den svarade 44 % att de redan uppnått den amerikanska drömmen och ytterligare 31 % svarade att de räknade med att uppnå denna dröm under sin livstid.
Vad är då den amerikanska drömmen enligt den undersökningen ? "Frihet och möjlighet" är det svar som oftast återkommer. Andra frekventa svar är "att vara framgångsrik", "finansiell trygghet", "att ha ett jobb" och "att ha en bostad".
I samma undersökning 2007 svarade 81 % att det var möjligt att börja med två tomma händer och bli rik. 2009 hade den siffran - efter den stora finansiella krisen som startade 2008 - sjunkit till 72 % men ändå...
Dessa svar tecknar en bild av vad jag skulle vilja kalla medelklassideal. Det handlar förvisso om materiell rikedom men det är också en persnlig dröm som innebär goda realtioner med familj och vänner, att vara respekterad och välutbildad, att vara en god förälder och en bra medarbetare på jobbet.
I amerikansk politik är den amerikanska drömmen fortsatt i allra högsta grad levande. Barack Obama är i sig en person som förkroppsligar den amerikanska drömmen. En man som gått till samhällets absoluta topp trots att hans utgångsläge inte var särskilt lysande. Den amerikanska drömmen bor idag i Vita Huset.
Den i särklass mest lysande politiska reklamfilm som gjorts var hörnpelaren i Ronald Reagans omvalskampanj 1984. "Morning in America" var en serie reklamfilmer på temat "Prouder, Stronger, Better" och varje film inleddes med orden:" It's morning again in America."
Det som förenar detta mångfacetterade jätteland är just detta: Drömmen om en bättre frantid, tanken att det ständigt är morgon på nytt i Amerika.
Kriget i Irak och nu alltmer i Afghanistan har skapat en växande grupp amerikaner som av olika skäl vänder sig mot krigen på andra sidan Atlanten. Jihad Jane hör uppenbart dit även om hennes aktiviteter varit mer långtgående än det mesta man hittills sett.
Men hittills ska man se detta som extrema undantag. Den amerikanska drömmen är trots krig och ekonomisk kris en stabil bas för USA. Den dagen den drömmen försvinner kan USAs inre liv bli mycket mera instabilt. Mitt personliga intryck efter många USA-besök inte minst under de senaste åren är att det verkliga hotet i amerikaners föreställning om vad som kan underminera den amerikanska drömmen inte är krig eller egentligen den akuta krisen - dåliga bostadslån etc - utan det långsiktiga hotet från i första hand Kinas växande ekonomiska makt.
Men det är en helt annan historia.
Konstnären Lars Vilks överfölls i dag vid en föreläsning på Uppsala universitet.

Vilks avslöjar sina fördomar om muslimer

Attackerna mot mig är effektiva


Den konstnärliga friheten har krympt sedan Ecce Homo

Islamism kan också vara en källa till demokrati

Kostym och snygg frilla gör ingen politiker, Petzäll

Därför bör islamisterna få behålla sina bidrag

Hatiska islamistiska organistioner bör inte få ett enda öre

Att kränka människors tro är inhumant

Sverige har infört inofficiellt hädelseförbud när det gäller islam

Ny-hädarna finns bland de djupt troende
Vilks rondellhund: inte en fråga om yttrandefrihet, utan en fråga om sunt förnuft

Lars Vilks har gett Sverigedemokraterna fler röster

Debatten om yttrandefrihet - en täckmantel för rasism


Lars Vilk och svenska statens ansvar

Lars Vilks måste ta ansvar och be om ursäkt

Tidningarna tiger om hur muslimer trakasserades i samband med föreläsningen

Retoriker: Lars Vilks trycker på farliga knappar

Uppsala Universitets trovärdighet står på spel


Broderskapet skuldbelägger offret och offrar friheten

Vi studenter måste ta strid för yttrandefriheten

Lars Vilks tar stora personliga risker för yttrandefriheten

Lars Vilks är yttrandefrihetens Åke Green

Ögonvittne: Segerstämningen när föreläsningen avbröts var vämjelig

Isolering tydligaste tecknet på radikalisering av extremister

Guillou kan inte skilja mellan god konst och vänsterns sexfantasier

Tror Vilks att han ska kunna försvara sig mot terroristerna med en yxa?

"Jihad Jane" farligare än vi tror


Ensidigt fokus på yttrandefriheten

Så radikaliseras kvinnliga konvertiter
Rätten att vara infantil, om det nu är så

Terroristerna - vänsterns torpeder?



Så svartmålas Westergaard och jag

Censurering av konst banar väg för rasismen

Vi i kulturlivet måste stå upp mot islamister

Somliga är mer jämlika än andra

Svenska intellektuella viker sig för islamisterna
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




21 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Undersökningar visar att det idag är mycket lättare att göra klassresan i Europa än i USA, även om det blivit svårare och svårare även här. I USA är det nästintill omöjligt. Man kan jobba tre skift dagligen och ändå inte få ihop till en anständig bostad. Att den amerikanska medelklassen går igenom livet med skygglappar trots tillgänglig information är en skandal. Man ser hellre på såpor än på nyheterna, vilka i och för sig nuförtiden är så urvattnade att de snarare är att betrakta som propagandasändningar. Det har blivit mindre konstigt att de inte ser på dem.
I USA tror 60% av befolkningen att de tillhör de översta 10%. Det är ju optimistiskt. Men är det bra?
"Det som förenar detta mångfacetterade jätteland är just detta: Drömmen om en bättre frantid, tanken att det ständigt är morgon på nytt i Amerika."
Förutom att det är värdens effektivaste propaganda apparat som säljer bilden av denna "dröm" så finns det fog för den i att från första halvan av 1800-talet steg amerikanens realinkomster/köpkraft hela tiden fram till ca 1970, ett ganska unikt rekord. Sen dess har det i bästa fall stått still eller stagnerat, då blir naturligtvis http://historymatters.gmu.edu/d/4935/ >Horatio Alger myterna allt ihåligare när allt fler kanske att deras barn har små möjligheter att få samma utveckling som de själva haft.
Denna utveckling började långt innan Kina började utmålas som ett stort hot, på 80-talet var Japan det stora hotet, kilometervis med artiklar och böcker om hur Japan skulle ta över världen.
Man kan kritisera USA för mycket men de har alltid varit angelägna om att den makroekonomiska ekonomiska politiken skall vara så expansiv att den inhemska ekonomin skall ha hög aktivitet vilket gör det möjligt för många att arbeta, det är en klar skillnad mot Sverige där ingen vill ha sådan "ansvarslöshet" utan man skall med "magisk" mikroekonomiskt duttande förmodligen på fullt allvar tror att det skall överkomma faktumet att man inte bedriver en makroekonomisk politik som ger utrymme till ens i närheten av full sysselsättning.
Sverige bör naturligtvis omedelbart bryta de diplomatiska förbindelserna med USA. Dessutom bör Sverige införa visumkrav för medborgare från terrorlandet USA.
Som några redan påpekat är den amerikanska medelklassen en utrotningshotad art. Klassklyftorna i USA bara ökar och ökar. En amerikansk VD tjänar i snitt 350 gånger mer per år än den genomsnittlige arbetaren, på 70-talet låg den siffran på cirka 30-40 gånger mer.
"inte är krig eller egentligen den akuta krisen - dåliga bostadslån etc"
Det är väl just det som är det stora hotet. Allt för mycket talar för en ny allvarligare nedgång.
Den amerikanska drömmen är delvis en myt baserad på felaktiga föreställningar om det egna landets personlighet.
Det finns många myter om det amerikanska folket, likaså som om Amerika. Ett av dem är att de bara ser på såpor och spenderar pengar på lyxkomsumption. Sedan 1970-talet har andelen av hushållets tillgånger som gått till lyx stadigt minskat. Det är framförallt det basala som inte går. USA är ett land för den starke, men det är ett oerhört klasssamhälle. Men det går att göra en klassresa.
I Sverige gör det inte det. Du kan gå från fattig till medelinkomstintagare. Men inte från fattig till rik. Se här varför:
http://www.dn.se/debatt/rik-pappa-ar-viktigare-an-talang-och-utbildning-...
Samtliga de fem kommentarer som finns före min är negativa till USA. De hänvisar till "undersökningar som visar" och att allt är dåligt och kommer bli mycket sämre i USA.
Jag kan också ana en förhoppning om att det blir så. Visst finns det fog för kritik, men när kritiken blir viktigare än innehållet så är USA-hatet från vänsterkretsar svårförståeligt.
Jorden är visserligen rund, men stora länder kommer alltid ligga närmare centrum än små. Får vi det bättre när centrum ändras till Kina?
Dessutom, trots att som "Klerken" hävdar att reallöneutvecklingen inte utvecklats se´n 70-talet i USA, (vilket är fel), så har de flesta amerikaner det bättre än de flesta svenskar.
En annan sak, hur kommer det sig att så många artikelförfattare just har gett ut en bok? Var kan kan jag köpa den?
Jag kommer ihåg när Bengt Westerberg var partiledare, jag minns bestämt om att han uttalade sig om en studie som visade att den sociala mobiliteten nerifrån och upp inte var större än i andra jämförbara länder. Och så tillade han att man "en gång för alla" nu kunde lägga vederlägga myten om den sociala mobiliteten i USA.
Jag avundas amerikanerna känslan av hopp, frihet och optimism som är styrande för så många människors liv. I Sverige och Europa dras man mest med människor som ovanstående kommentatörer, dvs bitterhet, trångsynthet och avundsjuka. Ja, det finns problem i det amerikanska samhället, utan tvivel, men Europa som kontinent dras med betydligt större.
Det är ingen slump att det är till USA som människor från hela världen som vill skaffa sig en ny framtid i första hand söker sig, och inte till utsiktslösa abc-förorter i Frankrike och Sverige.
Zero,
Min kommentar är inte en förhoppning utan en analys av realiteter och av omtanke om USA. Jag känner starkt för USA och är oroad för hur de agerar. Inte minst då deras felaktiga perception av världen och sig själva skapat så mycket ont i världen. De har gjort mycket gott också men det ger dem inte rätt att stöka till det med andra handen.
Ett stort problem är de som inte kan betrakta världen objektivt utan sina politiska glasögon. Och det är många här som tar den positionen. Din kommentar låter som en vänsteranhängare som inte förmår sig kritisera kommunismens brott utan väljer att se mellan fingrarna med det onda.
Janeriks inlägg är osedvanligt dåligt påläst till och med för att vara från en representant av SN.
Faktum är, och det har visats i ett flertal objektiva undersökningar och studier, att den sk "amerikanska drömmen" är till oerhörd mycket mer skada än nytta då den stället för att blotta solklara systemfel i den politik som bedrivs, och fatalt misslyckats med, lägger allt ansvar på den enskilde medborgaren. Myten om den amerikanska drömmen är så stark att de socialt utslagna i hög grad skyller systematiska brister i samhällsordningen på sig själva och således inte själva försöker åstadkomma förbättringar med sociala reformer, demokrati och rättvisa.
RE: #4 Kerstin, 2010-03-11, 18:52
Varför det? Det huserar ju bertydligt fler här än där i absoluta tal.
Trots att USA är ett så fruktansvärt tragiskt land så lyckas de ändå hålla skenet uppe. Nästan ingenting är bättre i USA än här, ändå förespråkar många på högerkanten ändå metoder och tankesätt som uppenbart fallerat i där. Jag hoppas att folket där ska vakna, då kanske vi gör det här också. Till de som tycker som artikelförfattaren verkar tycka, att USA är ett bra land, kan jag bara säga: WTF. Kolla vad BIll Maher säger om USA, honom tror jag lite på.
Frid
Menar inte att det är något fel på amerikaner, bara deras politiska system och det faktum att de uppenbart styrs, nästintill direkt av den ekonomiska eliten.
Frid
Känner tillräckligt många medelklassamerikaner för att vara grundligt avskräckt av USA. Deras tro har lite stöd i praktiken, många sliter sig fördärvade med 2-3 jobb och "lyckas" ändå inte. Inte ett särskilt trevligt samhälle.
Det som varit bra är att man har haft en stark framtidstro, men jag får känslan av att den är på nedgång, med goda skäl, USA har idag gigantiska problem på många områden. Den dagen då amerikanarna tappar den drömmen och nationalismen så är frågan om USA ens kommer överleva som stat.
OM DETTA MÅ NI BERÄTTA
En stor skillnad mellan USA och Sverige rör heliga ting bortsett från det rent religiösa. För amerikanarna gäller ju friheten. Svenskarna tror istället på demokrati. För amerikanarna är demokrati inte speciellt viktig. När svenskarna blir indignerade, som vid vissa typer av brott, så utbrister de ofta att detta hotar vår demokrati, ofta utan att det faktiskt gör detta.
Hela systemet kommer från USA, om man bortser från vad som fanns i antikens Grekland förstås. Den sjunde presidenten, Andrew Jackson, som satt 1829-1837, var världens förste demokratiskt valde president och han medverkade vid starten av det Demokratiska partiet. Valrörelserna gick till ungefär som idag med masskampanjer, argumentation, slagord, personangrepp, finansiering, tidningsinformation, stora utomhusfester med mat, plakat, flygblad, tal, musik, parader, flaggviftning med mera.
Vid denna tid var Sverige ett fattigt och efterblivet land med mycket förtryck. Makthavarna höll folket i ett järngrepp. Det mesta var förbjudet. Många flydde utomlands. USA sågs som moraliskt förkastlig. Jackson var en riktig uppviglare. År 1910 i Nordisk familjebok sägs: ”Jacksons ämbetstid betecknar det stora demokratiska genombrottet på godt och ondt i Förenta staternas stadtslif.” Det nya systemet sågs som naturligt och infördes snabbt. Alla män hade plötsligt rösträtt. Fenomenet kom hit främst via kontakter med flyende. Det kunde inte hållas hemligt. Efter revolutionen i Ryssland 1917 blev makthavarna rädda och de förstod att de inte kunde bluffa länge. Idag är det på liknande sätt i Kina och många andra länder.
Makthavarna backade långsamt under 30-40 år med trixade med system med olika kammare och rösträtt graderad efter inkomst, husets värde, militär utbildning och annat, vilket idag gör det svårt att säga när det demokratiska systemet infördes. Graderingen till togs delvis bort till val 1911 och mer 1921. Men det verkar som om viss gradering hängde med längre. Det är faktiskt svårt att hitta redogörelser om detta. En vetorätt i den mer strikt graderade första kammaren betydde mycket. Demokratin infördes således cirka 90 år efter i USA. Sossarna tog över de gamla förtryckarnas tänkande och sinne för manipulationer, vilket senare togs över av moderaterna (sosse light). Man kan säga att skillnaden idag mellan dessa partier är tomma ord i valrörelser. Trixandet med graderad rösträtt lever kvar i systemet med A- och B-aktier, till fördel för familjen Wallenberg och andra extremt rika.
Idag är denna information tabu inom partierna. Den finns inte i skolorna och inte heller i uppblåsta regeringskampanjer typ ”om detta må ni berätta”. Men en redogörelse innebär, än så länge, inget brott mot svenskheten och risk för fängelse. I ämnet historia serveras en ridderlig soppa med sossarna som hjältar. Vid internationella jämförelser nämns ibland när rösträtten infördes, men då är det den kvinnliga rösträtten. Idag har makthavarna fått spel om kvinnans rättigheter.
http://runeberg.org/nfbl/0617.html
Hur npassar detta in i drömen?
http://www.dn.se/nyheter/varlden/37-miljoner-amerikaner-hungrade-2009-1....
Är inte entreprenörskap en del av den amerikanska drömmen? Där finns det ju fortfarande spektakulära historier, vi har t.ex. sydafrikanen Elon Musk som flyttade till Kalifornien, var med och startade paypal, och senare grundade företaget SpaceX som redan har skickat upp en satellit och om allt går som det ska - vilket det inte finns några garantier för - kommer att skicka utrustning, och astronauter till den internationella rymdstationen. Eller så kan man googla på Bloom Energy och hitta artiklar om ett väldigt hypat - och därför är många också skeptiska - Silicon Valley företag, som jobbar med ”cleantech”:
@20 Det var ju en söt tillrättalagd historia med lite verklighetsanknytning och objektivitet som fullständigt dryper av blind ideologi. Frågan är vad den har med ovanstående text att göra? USA styrs av dom över 35000 lobbyister (över dubbelt så många som i det odemokratiska EU Bryssel) som verkar i Washington. Dessa ger i många fall stöd till bägge utav dom endast två politiska partier man kan välja på, det amerikanska folkets intressen är dåligt representerade.
Den amerikanska drömmen håller på att förvandlas till en mardröm...
http://www.infowars.com/20-signs-that-the-united-states-is-rapidly-becom...
Författaren tar upp den Amerikanska drömmen som den största sammanhållande kulturella faktorn i USA, det är bara att instämma. Sedan utgör naturligtvis det engelska språket och kristna värderingar också viktiga gemensamma faktorer.
I Sverige är det det svenska språket, kristen, kunglig och demokratisk kulturhistoria, samt natur, mat och sport som utgör främsta grunderna i gemenskapen.
Det vore trevligt om vi kunde lyfta fram det svenska entreprenörskapet i politik, media, skola, samhälle och stödja det med effektiva och därmed låga skatter på arbete, kapital och produktion samt högre skatt på konsumtion, speciellt människo och miljöskadlig sådan. Eftersom vi har världens högsta skatteförtryck på 50% av BNP är förutsättningarna mycket goda för en halvering till max 25% av BNP, inskrivet i konstitutionen och att ingen skulle behöva betala mer än 25% i skatt av sin inkomst.
I stället för seger eller Valhall borde dagens kampanjord vara, Fakturera eller dö, :-)
Vi i Sverige har alla förutsättningar att lyckas på världsmarknaden.