Så undviker vi fler takras

Publicerad: 2010-03-09 11:03, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11

Takras är oacceptabelt men i ett större perspektiv behöver vi fokusera på rätt saker. Kärnfrågan är att vi behöver starka och kompetenta byggherrar. I år är det takrasen som avslöjar bristerna. Det kan komma nya akuta frågor framöver. Bristerna kommer inte att försvinna av sig själva

13 millningar
8 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Mats Björs är vd för Byggherrarna - en intresseorganisation med drygt 130 medlemmar som finns inom privata näringslivet och offentlig sektor. Organisationens syfte är att bidra till att utveckla byggherrens kompetens, utgöra remissinstans, delta i samhällsdebatten och arbeta fram underlag för förbättringar inom svenskt samhällsbyggande. Kansliet finns i Stockholm. www.byggherre.se

Föreningen Byggherrarna och dess medlemmar arbetar för att stärka byggherrens roll och kompetens. De frågor som Andreas Carlgren med flera adresserat med anledning av vinterns takras har vi arbetat med i flera år. Takras är synligt, konkret och spektakulärt. Men föreningen Byggherrarna och våra medlemmar har redan sett det som doldes under snön. Vi står fast vid det vi sagt tidigare; Ingen av Byggherrarnas medlemmar fuskar medvetet! Men vi välkomnar att byggherrens centrala och viktiga roll i byggprojekt äntligen uppmärksammas!

Byggherrerollen är en av samhällets viktigaste yrkesroller. Det är byggherren som ser till att vi får de bostäder, skolor, arbetsplatser, broar och vägar som vi behöver för att samhället ska fungera. Vi har tyvärr fått se att byggherrerollen har urholkats och att resurser och kompetens har minskat under en följd av år. En av förklaringarna är att byggherrefunktionen tillhör de funktioner som har nedmonterats i ekonomiskt pressade tider som till exempel under 1990-talets fastighetskris. Byggherrekompetensen tar sedan mycket lång tid att återskapa. Samhället har å sin sida, med tanke på byggsektorns storlek, varit rätt ointresserat av byggandet och byggsektorns utveckling. Media skriver om byggande endast när det till exempel är problem som karteller, bristande kvalitet, takras och mögel.

Två statliga utredningar "Skärpning gubbar" 2002 och "Sega gubbar" 2009 har slagit fast att produktivitets- och kvalitetsutvecklingen i byggsektorn inte håller jämna steg med övrig utveckling i samhället. De huvudsakliga problemen som identifierats rör konkurrens, kvalitet, kostnader och kompetens. I båda dessa utredningar har bland annat byggherrarna pekats ut som den viktigaste gruppen när det gäller att förbättra byggandet. Det innebär att byggherrarna är den part som i kraft av initiativtagare, beställare och finansiär av projekt är "motorn för förändring". Byggherrarna har också en viktig uppgift i att koppla samman byggprocessen med samhällets behov och skapa samhälleliga värden. Byggherrarna måste också följa den lagstiftning och det regelverk som samhället har. Det är staten som styr detta.

En väl fungerande bygg- och fastighetsmarknad är av väsentlig betydelse för Sveriges tillväxt, utveckling och välstånd. Byggindustrin omsätter drygt 500 miljarder kronor per år och värdet på fastighetsbeståndet i Sverige kan uppskattas till 5 000 miljarder kronor. Tillsammans utgör den byggda miljön ungefär hälften av nationalförmögenheten. År 2008 sysselsatte byggindustrin 306 000 personer och bygginvesteringarna uppgick till 262 miljarder kronor, vilket motsvarade 8 procent av BNP. I samhällsbyggnadssektorn, med en omsättning på närmare 1 000 miljarder kronor år 2008, förvärvsarbetade 500 000 personer eller 11 procent av det totala antalet förvärvsarbetande i Sverige. Till denna sektor räknas företag med verksamhet inom byggindustri, projektutveckling, fastighetsförvaltning och byggmaterialindustri samt arkitektkontor och tekniska konsultbyråer.

Byggherrarna har tillsammans med Finansdepartementet, under statssekreterare Dan Ericssons ledning, tillsammans med de intressenter som pekats ut i rapporterna, företrädda av Bo Antoni, Mats Björs och Hans Tilly, ställt sig bakom ett förslag att driva ett femårigt utvecklingsprojekt för samhällsbyggnadssektorn. Ett första styrgruppsmöte genomfördes i Byggherrarnas lokaler den 16 februari 2010. Styrgruppen enades om att det finns ett stort behov av åtgärder - något som deltagarna i projektet kan medverka till att formulera och genomföra. Styrgruppen har bestämt sig för att fokusera på åtta olika åtgärdsområden, samt ett konkret fall som handlar om studentbostäder. Områdena handlar om förenklade byggregler, byggherrerollen, arbetsmarknadens parter, upphandlingsfrågor, industriella processer, energi samt mätning och utvärdering.

Behovet av kompetensutveckling av byggherrar inom bygg- och anläggningsområdet anses stort. Byggherrarna har i samverkan med Chalmers, Kungliga tekniska högskolan, Lunds tekniska högskola och Luleå tekniska universitet utvecklat en kvalificerad vidareutbildning - ByggherreClass (www.byggherreclass.se). Utbildningsprogrammet riktar sig till yrkesverksamma inom byggherreföretagen eller till dem som har en byggherreroll till exempel bland konsulter och motsvarande. Utbildningen motsvarar den kompetens och certifiering som man nu efterfrågar och som många fler behöver.

Den 23 mars har Föreningen Byggherrarna sin konferens där vi ska diskutera just en starkare och mer kompetent byggherreroll och dess grundläggande betydelse för samhällsbyggandet. Mats Odell, Ulla Hamilton, Barbro Engman och Gunnar Malm är några av dem som kommer. Du är också välkommen! (www.byggherre.se)

Mats Björs
Vd Byggherrarna

Mats Björs (3 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/19450

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Hur vore de om folk skottade sina tak?

Permalänk | Anmäl #1 BluePrint, 2010-03-09, 17:49

Så går det när det skall sparas pengar till förbannelse.
Allt skall vara så billigt att det måste slarvas.
Även snöröjningen är för dyr.
Det måste bli mycket stränga straff för den som slarvar!
Låt parkeringsvakterna bötfälla husen som i Norge.
10000 kr per dag vore en lämplig bot.

Permalänk | Anmäl #2 Per, 2010-03-09, 22:20

Det mest effektiva, och uppenbara, vore om de som ritar/bygger hus/tak kunde få in i huvet att det faktiskt snöar här i norden. Då kunde de planera därefter, och bygga tak som för det första är lite starkare, och som för det andra INTE är platta. 30-40 graders lutning skulle förmodligen minimera behovet av snöröjning på tak. Billigare och säkrare i längden.

Permalänk | Anmäl #3 John K, 2010-03-12, 23:15

Nå, vem är nu byggherre?
En alldeles för liten del är aktörer med långsiktigt intresse för byggnadens värde och hållbarhet.
I många fall är det byggentreprenörer som bygger för att omedelbart sälja. Det enda som kunde få dom att agera riktigt ansvarsfullt är byggregler och oberoende myndighetsinspektörer, något som idag är utbytt mot egenkontroll eller hopp om att kunderna ska svika fuskaren i längden. Nyliberalt drömmeri alltså.
Övriga byggherrar består i stort av tjänstemän inom fastighetskoncerner, stat, landsting och kommuner.
Visst är det önskvärt att dessa tjänstemän är kompetenta, men vad har dom för handlingsutrymme?
I privata sektorn beror det på företagets ägande. Är det riskkapitalbolag eller gamla privata byggmästarfamiljer. Intresset för kvalitet i byggandet är fullständigt olika.
De offentliga byggherrarna är bakbundna av lagen om offentlig upphandling LOU. Jag är häpen över att denna kvarnsten om halsen på förnuftet tillåts existera. I princip är det så att om inte upphandlaren kan bevisa att en anbudgivare kommer att åstadkomma fel och brister som innebär framtida kostnader måste han köpa entreprenaden om den är det billigaste anbudet. Misstankar och magkänsla räcker inte.
Fattar ni?
Samtidigt som enorma kostnader läggs på anbudsdokument, utvärdering och upphandling måste allt som handlas för offentliga medel köpas skitbilligt.
Det är som att ta taxi för att handla på Galne Gunnar.
Alltså.
Eftersom mycket få av våra byggherrar har intresse av eller laglig möjlighet till att handla ansvarsfullt behöver dom kontrolleras.
Då menar jag inte att samla in kontrolldokument, jag menar levande oberoende byggnadsinspektörer men tid och befogenhet att inspektera pågående produktion.

Permalänk | Anmäl #4 Olof Lindberg, 2010-03-13, 10:12

Byggnadsnämnden har faktiskt möjlighet att göra en kontroll genom ett sakkunighetsintyg för vissa viktiga åtgärder, t.ex takstolsberäkningar och k-ritningar på stora hallar som sedan vid byggarbetena skall kollas och verifieras av den kvalitetsansvarige.
Dock verka det som bygginspektörerna på byggnadsnämnderna istället ägnar tid för mycket tid till små uterum och rent ut sagt skrämmer husägaren med en massa paragrafer som om det vore ett jätteuterum för allmänhetens tillträde.
Jag hoppas att Janne Josefsson gör ett program om hur byggnadsnämnderna hanterat dessa stora hallar som rasat nu efter alla dessa takras på grund av snölast.

Permalänk | Anmäl #5 Lennart, 2010-03-16, 16:57

Lennart
Du missar det väsentliga. Det enda byggnadsnämnden kan göra är att begära in intyg på att jobbet är rätt beräknat och rätt utfört.
Dom kan inte ens hindra att den kvalitetsansvarige intygslämnaren är avlönad av entreprenören.
Det är ju så dumt så man skäms.
Byggnadsinspektörer har ingen makt längre. Skulden ligger på dom som berövat dom makten.

Permalänk | Anmäl #6 Olof Lindberg, 2010-03-16, 21:20

Dynamiska Krafter

Jo nog väcker vinterns snölaster många frågor om byggnormer, men för mig kan det se ut
till, att dessa normer i huvudsak tar hänsyn till statisk belastning på takkonstruktioner.

För att praktiskt söka belysa mina tankar, om de dynamiska krafter en takkonstruktion utsätts för, vill jag i det följande försöka beskriva förutsättningar och frågor rörande dessas påverkan på min ekonomibyggnad.

Byggnaden, som finns utanför Falun, har brutet tak med 45 graders lutning, försett med svart plåttak utan snörasskydd och en vertikalprojicerad takyta på 200 m2 (8 x 25 m). Ena takhalvan vetter mot söder. Snölast detta år uppmätt till 1.3 kN/m2 det vill säga hela taket belastades med över 26 ton. Byggnaden saknar uppvärmning. Takstolarna är timrade och förmodligen från 1920-talet

Jag beskriver mina tankar avseende taket och årets händelser, så att också min sonson, kan förstå. Alla har vi tippat grus med en skottkärra och observerat skottkärrans motsatta rörelse när gruset tippas. En grusbil med boggiaxlar lastar ca 13 ton och vill också rulla framåt när gruset tippas.
Samma sak torde gälla också för snö som rasar av ett tak. De sidokrafter och snedbelastningar som därvid uppstår, torde sätta hela takkonstruktionen och icke minst, konstruktörens snille på prov.

I år när temperaturen var på väg upp mot noll, hade solens kortvågiga strålar redan värmt upp takplåten under snön på sydsidan. så all snö (13 ton) plötsligt släppte och rasade av som ett stycke, trots att det var frostgrader. Här svajade hela byggnaden. Norra sidan rasade av någon dag senare, när lufttemperaturen stigit tillräckligt.
Att ena taksidan blev snören är nog så illa, med den snölast vi hade i år, men vad hade hänt om det varit mulet och lufttemperatur orsakat ett dubbelsidigt snöras?
Jag vet, att trots det är mulet, värmer solen, så förmodligen hade snön på södra taket också denna gång startat rasa, men hade kunnat initiera ras även för den norra sidan, så att takens snölaster, med “rätt” otakt i sidkrafterna, kunnat påföra byggnaden krafter långt bortom alla beräkningar.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Så undviker vi fler takras

Om författaren

Länka till Blogg

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar