Konkurrens på lika villkor - exemplet civil flygindustri

Foto: Sofia Sabel

Staffan Zackrisson om Konkurrens på lika villkor - exemplet civil flygindustri

Sveriges största bidrag till miljön kräver att staten är med

Publicerad: 2010-03-05 21:03, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11

Det går inte att ta fram ny flygteknologi utan statlig samverkan. Orsaken är den mycket långa utvecklingstiden som begränsar flödet från riskkapitalmarknaden. Därför har de flesta länder med flygindustri ett samarbete mellan industri och stat. Det skriver Staffan Zackrisson, vd för Volvo Aero, apropå att det kommande svenska beslutet om villkorslån.

119 millningar
28 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Jag är VD för Volvo Aero, vilket är ett helägt dotterbolag till AB Volvo. I samarbete med världens ledande flygindustrier utvecklar och tillverkar vi komponenter till flygplans- och raketmotorer. Vi har också en stor eftermarknadsaffär, som bl a omfattar motorunderhåll.

Jag har med stort intresse följt debatten om flyget och miljön på Newsmill. Jag kan konstatera att många skribenter har pekat på teknikutveckling som flygets stora framtidsfråga. Tveklöst är det så.

Låt mig illustrera med ett exempel: Volvo Aero levererar teknologi för lastbärande varma och kalla strukturer med målsättningen att minska vikten för dessa med 20 %. Om denna teknik skulle användas fullt ut på samtliga motorer minskar koldioxidutsläppen med 1,3 miljoner ton per år. Det motsvarar hela flygtrafikens utsläpp över Sverige. Volvo Aeros lättviktsprodukter, som idag finns i mer än i 90 procent av alla nya flygplan, gör att vi hör till de företag i Sverige som kan göra störst skillnad för den globala miljön. Miljöanpassad teknik är framtiden och för oss är framtiden redan här.

Det är dock inte enbart marknadens krav som avgör konkurrenskraft för mitt och andra forskningsintensiva företag i flygindustrin. Det är en politiskt definierad, strategisk industri - i Europa och världen. Politiskt verkar Sverige för att minska det direkta industristödet inom EU och en viss stegvis avpolitisering skymtade under 90-talet. Under det senaste decenniet kan vi dock konstatera att flygindustrisatsningar har varit ett viktigt instrument och en förutsättning för flertalet av motorföretagen inom EU och utanför Europa.

Detta sker samtidigt som länder (såsom Kina, Japan, Ryssland och Brasilien) med tydliga politiska målsättningar och satsningar etablerar sig på flygmarknaden. Exempelvis har Kina meddelat att de som främsta forskningsprioriteringar har att bygga ett större civilt passagerarflygplan. Villkoren för företagen i dessa och övriga länder har därmed förändrats.

Hur ser vägen från dagens situation till likvärdiga villkor med omvärlden ut? Vad är regeringens ansvar? Ska Sverige lämna högteknologiska, strategiska industrier för att inte marknadsekonomin fungerar perfekt? Eller ska vi arbeta för en avpolitisering? Eller kan vi göra bådadera?

Ansvarsfördelningen mellan det offentliga och näringslivet är omdebatterad - inte minst den senaste tiden utifrån erfarenheterna kring Saab Automobile. Jag delar det politiska målet om en öppen marknad utan politiska handelshinder med omvärlden. Men till dess att en opolitisk civil flygindustrimarknad öppnas och fungerar är det en förutsättning att det offentliga bibehåller finansieringsformer som möjliggör likvärdiga villkor med omvärlden, det vill säga konkurrensneutralitet. Alternativet är att civil flygindustri tappar konkurrenskraft eller slås ut.

Inom ett år öppnas en stor affärsmöjlighet på civila flygmotormarknaden. För att minska bränsleförbrukningen hos flygets "arbetshästar", Airbus 320 och Boeing 737, ska ett byte ske till nya miljöanpassade flygmotorer. Vilka flygmotorer, teknologier och företag som får vara med och radikalt minska den globala miljöpåverkan avgörs inom kort. Eftersom dessa flygplan tillsammans svarar för drygt 60 procent av hela världens civila flygplansflotta är det både företagsmässigt och ur miljösynpunkt viktigt att Volvo Aero får en roll.

Det kan tyckas självklart att vi ska engagera oss i dessa nya motorer, både av miljöskäl och av företagsekonomiska skäl. Vi har de teknologier som efterfrågas och det som gör oss intressanta är vår lättviktsteknologi, vår produktionsteknologi och vår förmåga att ta produktutvecklingsansvar. Dessvärre är det inte så självklart. Det avgörs av våra möjligheter till samspel med våra politiska beslutsfattare.

Jag vill vara konkret och lyfta två frågor som snart ska avgöras politiskt: Framtiden för villkorslån och demonstratorprogram. Min ambition är att bidra efter bästa förmåga till genomtänkta och välgrundade beslut samt stimulera till debatt innan frågan är avdömd.

Ett problem som vi i vår bransch brottas med är finansieringen av nya utvecklingsprojekt. Det handlar om miljardbelopp som ska investeras i nya motorteknologier. Från det att arbetet startar till dess att idéerna blivit hårdvara, som testats och verifierats och slutligen levereras till kund och genererar intäkter, tar det ofta 15 år, ibland ännu längre tid.

Flygindustrin har inte tillgång till en fungerande kreditmarknad, vilket kortfattat beror på återbetalningstider och visst risktagande. Vi försöker verkligen hitta andra vägar, men i avsaknad av alternativ blir fortsatt statlig finansiering en avgörande faktor. För staten handlar det inte om bidrag, utan om långsiktiga villkorslån som ska betalas tillbaka- vilket den svenska regeringen nu värderar och efter trettio lyckosamma år ska ta fortsatt ställning till.

Den viktigaste delen i våra forskningssatsningar är, och måste vara, skapandet av konkreta mätbara resultat i form av produkter och tjänster. Detta skapas internationell hos flygindustrin genom samverkan i demonstratorprojekt. Från 2006 fram till 2010 drivs ett nationellt flygtekniskt utvecklings- och demonstrationsprogram, kallat FLUD. Programmet skapades för att möjliggöra för svenska företag att ta del av de europeiska och internationella programmen. När EU-kommissionen satsande €1,6 miljarder fram till år 2014 var tanken att medlemsstaterna skulle säkra nationella program för att underbygga de europeiska satsningarna. Om tiden efter 2010 vet vi i Sverige fortfarande inget, men en fortsättning av nationella flygtekniska demonstratorprogram är en viktig förutsättning för en stark svensk flygindustri. Volvo Aero hoppas därför att Sverige kan enas kring en förlängning. Volvo Aero tillverkar där vi utvecklar, men vi vill och behöver arbeta långsiktigt; delvis eftersom utvecklingen av nya produkter tar 15 år och dels eftersom kontrakten är långsiktiga (40 år, ibland längre).

I alla europeiska länder med flygindustri finns en nationell enighet om värdet av en nationell flyg- och rymdindustri. Det finns därmed en vilja att finna konstruktiva samspelsformer med företagen. Det är ingen slump att Volvo Aero har den position vi har idag. Det är vår egen förtjänst, men vi hade inte varit där vi är om det inte vore för offentliga förutsättningar som t.ex. villkorslån och forskningssatsningar.

Det svenska flygindustriella systemet fungerar mycket väl i dag. Det är ett utmärkt exempel på hur man ska hantera innovationskraft. Min och Volvo Aeros förhoppning är att Sverige även fortsättningsvis satsar klokt, i samspel mellan samhälle och företag och med en tydlig vision om fortsatt och utvecklat ledarskap i industrisektorer som bär mot framtiden - både vad gäller miljö och klimat, högteknologi och investeringar. Det är satsningar som kommer hela samhället till gagn, både i närtid och på lång sikt.

Staffan Zackrisson (2 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/19309

28 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag skiter i miljön uppriktigt sagt. Sverige är ett litet land med obetydlig inverkan på det globala klimatet, och vad uppvärmningen beträffar är vi ungefär de sista att drabbas. De som vill offra sig för En Bättre Värld får väl hålla på. Jag tänker inte göra det.

Permalänk | Anmäl #1 Peter Ingestad, 2010-03-05, 22:50

Intressant om man jämför med de som Maud säger hon vill skattesubventionera för att de ska kunna hjälpa folk med datorproblem hemma. Det skulle röra sig om 2000 personer. Jämför, säger jag bara....

Permalänk | Anmäl #2 Ossie, 2010-03-06, 00:22

Anders Borgs nyliberala, teoretiska värld är vacker - men världen är ful. Sverige, som alltid vill vara bäst i klassen, kommer säkert vilja sälja ut industri för industri på frihandelns altare.

Synd på forskningsföretag med ren, 100% export. Det är företag som dessa vi behöver i en globaliserad värld, i synnerhet den dag vi har öppna marknader.

Permalänk | Anmäl #3 SM, 2010-03-06, 06:11

Miljö är en viktig fråga, och inlägget höll enda till sista stycket, då dök klimatet upp. Jag betraktar numera alla inlägg som nämner klimatet som delvis oseriöst. Behöver man nämna klimat som orsak, är förmodligen hela argumentationen svag och måste stärkas med svaga luddiga obevisade argument. Bästa hade annars givetvis varit att alla fått jobba på lika vilkor, men det kommer aldrig att uppnås.

Permalänk | Anmäl #4 Helge, 2010-03-06, 08:08

Klart att staten och det offentliga måste, likt andra länder, stödja viss industri. Frågan är vilka industrier och branscher detta bör vara? Som 00.22 ovan är inne på: Finns det bättre saker staten kan göra, som gör mer för Sveriges långsiktiga utveckling, än småpetiga skattesubventioner t.ex.

Permalänk | Anmäl #5 Tor K, 2010-03-06, 08:11

En ansökan från ett företag om stora pengar från de högsta beslutsfattarna har skickats till Newsmill på remiss. Att tillstyrka eller avslå denna är svårt eftersom fakta saknas. Men på nätet och bland annat på Volvo Areos hemsida kan man se att de villkorslån som förekommer i Sverige inte är så stora. Utomlands är de betydligt större, men ändå inte så stora. Förenklat är de på mellan 1-10 % av omsättningen. Villkorslånen i åtminstone Sverige har haft en högre ränta än vad som normalt fås i bank. Återbetalningen är kopplad till hur det går med bland annat försäljningen och normalt betalas det mesta tillbaka. Pengarna är således små och har inget större värde i sig. Av artikeln kan man lätt få intrycket att företaget Volvo Areo är ute på djupt vatten snart om det inte får stora pengar från Stockholm.

Villkorslån är en byråkratisk lösning och Sverige borde kraftigt verka för förbud av den här typen av subventioner. Men Sverige kan inte sätta sig på tvären hur som helst i världen och därför är det än rimligt att företaget ges villkorslån. Idiotin måste graderas och man måste fokusera på det mest idiotiska.

http://www.volvoaero.com/SiteCollectionDocuments/VAC/new%20site/documents/Gröna%20motorer%20villkorslånsram.pdf

Den militära och politiska leksaken JAS 39 Gripen är ett stort och dyrt misslyckande. Istället borde Sverige ha utvecklat egna kompletta civila flygmotorer med motroterande propellrar (open rotor), vilket har aktuelliserats på senare tid med oljeförsörjningen hotad. Med denna teknik och en något lägre hastighet går det att enkelt minska energiförbrukning för stora flygplan 30 %. En ytterligare sänkt hastighet halverar förbrukningen. Ryssland har länge varit ledande inom tekniken, bland annat genom företaget Antonov. Observera att det inte är samma Antonov som har räddat biltillverkaren SAAB i Trollhättan.

http://kn.theiet.org/magazine/issues/0910/back-to-propellers-0910.cfm

http://www.vti.se/epibrowser/Webbdokument/Transportforum/TP-f%C3%B6redra...

Annars är nog framtiden att använda markeffekten med så kallade akronoplan, vilket betyder en slags kombination av ett fartyg och och ett flygplan, som flyger precis över vågtopparna och använder en bråkdel av energin jämfört med dagens jetmaskiner (per pass km). Hastigheten är åtminstone några hundra km/tim. En sådan farkost måste vara stor för att kunna gå över öppet hav med stora vågor. Tänk något åtminstone lika långt som en finlandfärja och många gånger bredare och som tar kanske tiotusen passagerare. Eftersom energiåtgången för lyftkraften liknar den för en svävare och är en bråkdel av den för ett flygplan så krävs inte så extremt lätta konstruktioner. Om det nu är så att amerikanarna verkligen åkte till månen så är det här mycket enklare.

http://www.dailymotion.com/video/x4ogje_ekranoplan-km_shortfilms

http://www.darkroastedblend.com/2007/05/ekranoplans-showcase.html

Permalänk | Anmäl #6 Urban Persson, 2010-03-06, 14:00

"Hur ser vägen från dagens situation till likvärdiga villkor med omvärlden ut? Vad är regeringens ansvar? Ska Sverige lämna högteknologiska, strategiska industrier för att inte marknadsekonomin fungerar perfekt? Eller ska vi arbeta för en avpolitisering? Eller kan vi göra bådadera?"

Det här är ju en oerhört viktig fråga. Vad säger regeringen? Oppositionen? Andra industrier med liknande konkurrenssituation?

Permalänk | Anmäl #7 Högervriden, 2010-03-06, 17:33

Det eventuella villkorslånet till företaget motsvarar en mycket liten del av omsättningen, även inom den aktuella verksamheten. Det är ett närmast marknadsmässigt lån. Subventionen är försumbar och företaget påverkas obetydligt. Vilken policy staten tillämpar har således ingen större betydelse.

Persontrafiken med järnväg som SJ och några småföretag bedriver får ungefär dubbelt så mycket som dess omsättning till skänks genom Banverket. Pengarna till trafiken är ungefär lika stor som Volvo Areos internationella omsättning.

Järnvägen drar mer energi och förbrukar mer råvaror med ökad hastighet. Olönsamheten blir då större. Flyget kan sänka hastigheten och minska energiförbrukningen betydligt. En halvering för en given flygplansstorlek är möjlig med dagens teknik. Det är mest en fråga om vad energin kostar och hur snabbt folk vill komma fram. SJ skulle snabbt gå i konkurs om företaget tvingades att betala banunderhållet. Godstrafiken inom Green Cargo skulle kanske överleva. Järnvägen undgår punktskatt på el och diesel. Ändå finns det de som tror att de är klimatsmarta eller gör något bra för miljön när de åker järnväg.

Järnvägen orsakar ett tjugotal dödfall årligen och nästan alla är utanför själva järnvägsfordonet (självmord oräknade). Den höga farten i kombination med den låga friktionen mot underlaget leder till mycket elände. Vad skulle hända om flygtekniken vore sådan att det vore ofrånkomligt att planen tappar motorer och dödar lika många på marken? För järnvägen har det ingen betydelse. Många tror att järnvägen är framtiden. Bara tillräckligt med pengar stoppas in i verksamheten så blir den lönsam. Järnvägsdriften är som sexualdriften och jämförbar med vilken fundamentalistisk religion som helst. Upplysningen kom på 1700-talet, men det verkar som om den har kört fast på vissa områden.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Upplysningstiden

Permalänk | Anmäl #8 Urban Persson, 2010-03-06, 20:03

Jag blir alldeles lycklig av att läsa en artikel av en riktig människa som arbetar i verkligheten, i vår exportindustri som är helt avgörande för vår nations överlevnad. Människor som sysslar med viktiga problem och möjligheter.

Sverige har världens högsta skatteförtryck med 50% i BNP som förslösas på allt möjligt lågprioriterat skräp av våra totalt verklighetsfrämmande politiker. Massinvandring, EU avgifter, presstöd, partistöd, genusforskning, hbt kurser, subventioner och byråkrati.

Politikerna måste börja spara in på allt lågprioriterat slöseri och satsa ordentligt på industriell foskning och sänka skatterna på arbete så att Sverige börjar vinna på världsmarknaden.

Hoppas att du forsätter skriva här och be dina VD polare att göra det samma så att människor får läsa om viktiga saker som är avgörande för vår nations överlevnad, annars drunknar svenska folket vänstertrams, feminism och allt annat politiskt korrekt skräp, vänstern tror att jobb och välstånd växer på träd. De måste utbildas annars går Sverige under.

Heja Volvo!

Permalänk | Anmäl #9 Johnny, 2010-03-06, 23:21

Argumenten i artikeln är: Men alla andra bolag i flygindustrin får ju högre veckopeng.

>Det går inte att ta fram ny flygteknologi utan statlig samverkan
I min nyliberala ryggmärg ryser jag. Tänker på en gång: Nej då ska iallafall inte du Staffan göra det. Titta på allt statligt stöd som IKEA och H&M fått jämfört med bil och flyg industrin. Vem har det gått bättre för? Ska staten vara riskkapitalister eller äga företag? Hur bra brukar det bli?

Permalänk | Anmäl #10 Adversus, 2010-03-07, 11:12

11:12 har inte läst artikeln. IKEA och H&M har tillgång till en fungerande kreditmarknad. Och om jag förstår saken rätt ber man ju inte om statliga pengar som ska pumpas in i bolaget utan om lån som ska betalas tillbaka och forskningssatsningar. Eller ska vi offra denna industri på de nyliberala teoriernas altare? Så att Kina och Ryssland vinner?

Permalänk | Anmäl #11 N.W., 2010-03-07, 14:33

Volvo Area omsätter cirka 8 miljarder kr. SJ omsätter ungefär lika mycket. Banverket får årligen statliga anslag på cirka 15,5 miljarder kr. Dessutom lånar Banverket cirka 5 miljarder kr. Banverket får även lite EU-pengar. Om man tittar på detaljer så investeras cirka 13 miljarder. Driften kostar cirka 5 miljarder. Banavgifter till dem som använder banorna täcker bara cirka 10 % av driftskostnaderna. Elöverföringen ligger utanför och påverkar inte.

Luftfartsverkets trafikintäkter från flygbolagen som använder flygplatserna är cirka 10 gånger större än Banverkets banavgifter. Trafikintäkterna ger luftfartsverket ett överskott. Banverkets enorma kostnader inom investeringar och drift beror mest på den mycket krävande persontrafiken. Att SJ gör en vinst på några hundra milj. kr betyder inte mycket.

http://www.banverket.se/pages/10942/Bilagor%20verksplan%20kort%202009-20...

Man kan säga att ett tiotal friska företag som Volvo Areo behövs för att finansiera SJ. Det finns som sagt ingen framtid för järnvägen. Ju dyrare energi och råvaror blir desto mer omöjlig blir situationen järnvägen. Allt är ett politiskt spektakel.

Permalänk | Anmäl #12 Urban Persson, 2010-03-07, 16:25

Del av kakan... hmm. Lite kul att surfa vidare till DI just idag. Där skriver Airbus om Norden och just Volvo Aero; ”De är viktiga underleverantörer och det rör sig om ordervärden på stora belopp. Både Saab och Volvo kommer att vara med oss framöver”, säger Gordon.

Airbus räknar med att de nordiska länderna köper flygplan för 40 miljarder dollar över 20 år. Inga småpotatis.

Men även en kompontentleverantör som Volvo Aero verkar göra pengar. På deras hemsida finns order från 2006 och framåt till ett värde av 20 miljarder dollar. EU satsar tydligen 1,6 miljarder Euro.

Fast Volvo Aero talar om behov av nationellt flygforskningsprogram på 40 MILJONER kronor. Har jag missat något eller är det fel på storheten bakom siffrorna? Eller varför är småpotatis avgörande för "stora belopp"?

Permalänk | Anmäl #13 Rolle, 2010-03-08, 18:42

flyget kan inte bli annat än smutsigt då utsläppen sker på hög höjd så staten borde arbeta för att minimera flygandet, dvs, skatt på flygbränsle ca 2 ggr sveriges bensinskatt då utsläppen minst 2 ggr värre, idag då det är helt skattebefriat anser jag inte att de behöver ytterliggare stöd

som situationen är idag subventionerar staten miljöförstöringen, om bränslet beskattas kan en del gå till forskning, en del till klimatkompensering och anpassning och en del till höghastighetståg då det är det som är smartast

polluter pays!

Permalänk | Anmäl #14 anderss, 2010-03-09, 00:29

Tack alla för fina kommentarer!

För att vi som företag ska kunna fortsätta att producera där vi utvecklar krävs att vi kan delta på likvärdiga villkor. Hur politikerna hanterar detta är egentligen en fråga att ställa till politikerna. Det är endast staten som kan motiveras att investera i verksamheter som skapar samhällsnytta.

En missuppfattning rör dock villkorslån, där kommentatorer tycks tro att det handlar om generösa statliga bidrag. Så är inte fallet, utan villkorslånen som kan utgöra en dellösning av finansieringen - ger oss en möjlighet att lyfta en del av kapitalbelastningen för den tekniska utvecklingen och samtidigt dela den risk som programmet innebär. I de flesta fall kan vi investera med egen kassa eller finna kreditlösningar på marknaden. Den kommersiella kreditmarknaden är, om den fungerar, ett billigare och bättre alternativ för oss. Problemet är att det till flyget globalt sällan finns en s.k. fungerande kreditmarknad.

Det svenska flygindustriella systemet fungerar mycket väl i dag. Det är ett utmärkt exempel på hur man ska hantera innovationskraft. Min och Volvo Aeros förhoppning är att Sverige även fortsättningsvis satsar klokt. För oss är möjligheten till villkorslån och ömsesidiga åtaganden i forskningsprogram helt avgörande verktyg. Vi är också beroende av förutsägbarhet, dvs. att det finns en långsiktig inriktning samt omfattning inom dessa ramar. Jag ser fram emot fortsatt diskussion på Newsmill!

Permalänk | Anmäl #15 Staffan Zackrisson, 2010-03-12, 08:55

It's a good example for other countries. And we believe that it will become better and better. classifieds |ads|memory foam mattress

Permalänk | Anmäl #16 Susancai, 2010-07-06, 10:54

tch brands. rolex watches If you buy a rolex watches replica watch of a rolexwatches UK brand, you can discount rolex watch expect to be popular rolex watches because of your watch. knockoff rolex watches The UK Replica watches quality rolex watches themselves carry good brand lady's rolex watches image. Moreover, among the discounted rolex watch men��s replica watches, the fake rolex watches replica watch UK is trusted to be one of the most popular. Unfortunately, it is way too

Permalänk | Anmäl #17 echo, 2010-07-19, 04:18

done tissot inasmuch as germane command Fake Michele MW2 instance now its Christmas tissot promotion. Impeccably crafted, these tissot Swiss lot Rolex models breitling replica conceive the voguish laser-engra cartier watches ved Rolex logo on cartier watches the sapphire shiny at Classic Movado the 6 oclock bias. replica watches Practically cryptic to the Fake Tissot PR50 replica unblocked eye, legitimate is nevertheless one shot of the in

Permalänk | Anmäl #18 dai278350493@gmail.com, 2010-07-22, 06:23

Hope students are awared of this. There is no use if they are not. outdoor furniture

Permalänk | Anmäl #20 henz, 2010-08-17, 03:08

Continuing the debate will make no use. There are always pros and cons party in one place, arguing their own interests.

Edinburgh Airport Parking

Permalänk | Anmäl #21 willis, 2010-08-17, 03:16

PKV
PKV
PKV
PKV
PKV
PKV
PKV
PKV
PKV
PKV
PKV
PKV
PKV
PKV

Permalänk | Anmäl #22 anderoi9, 2010-08-23, 19:54

PKV
PKV
PKV
PKV
PKV
PKV
PKV
PKV
PKV
PKV
PKV
PKV
PKV
PKV

Permalänk | Anmäl #23 anderoi9, 2010-08-23, 19:54

Festgeld
Festgeld
Festgeld
Festgeld
Festgeld
Festgeld
Festgeld

Festgeld
Festgeld
Festgeld

Permalänk | Anmäl #24 anderoi9, 2010-08-23, 19:55

Haus
Wohnen
Gebäude
Wohngebäude
Haus
Haus
Haus
Haus
Haus
Haus
Haus
Haus
Haus
Haus
Haus
Haus
Haus
Haus
Haus

Permalänk | Anmäl #25 anderoi9, 2010-08-23, 20:00

Lebensversicherung
Lebensversicherung
Bauen
Lebensversicherung
Lebensversicherung
Absicherung
Lebensversicherung
Lebensversicherung
Lebensversicherung
Lebensversicherung
Lebensversicherung
LV

Permalänk | Anmäl #26 anderoi9, 2010-08-23, 20:12

I will share with my friends. I like it.I hope that many people also have hobby the same as me.How good this article is!
iphone 3g case

Permalänk | Anmäl #28 iphone 3g case, 2010-08-30, 08:31

You really make it seem so easy with your presentation but I find this topic to be really something which I think I would never understand. It seems too complicated and very broad for me. I am looking forward for your next post, I will try to get the hang of it!
Huntington Park Electrical

Permalänk | Anmäl #29 Nina88, 2011-01-10, 10:25

Jag kommer att dela med mina vänner. Jag gillar it.I hoppas att många människor också har hobby samma som me.How bra här artikeln är!

Flight Simulation Software Game

Permalänk | Anmäl #30 dziduchjenell, 2011-06-07, 07:30

Konkurrens på lika villkor - exemplet civil flygindustri
En debatt initierad av
Volvo Aero

11 artiklar 11 bloggar

Skriv i ämnet! Länka till blogg

Efter försäljningen av Saab står det klart att staten inte ska äga bilfabriker. Men vad bör staten göra för att gynna svensk forskningsintensiv exportindustri? Är civil flygindustri en sådan näring och när bör staten i framtiden aktivt ingripa?