Solkrämerna ligger bakom hudcancern

För en tid sedan blev jag intervjuad av Aftonbladet Kropp & Hälsa för artikeln "Solariebranschen slår tillbaka mot myndigheterna". Själv upplever jag situationen som lätt bisarr: Vi måste slåss mot Strålsäkerhetsmyndigheten för att få driva en verksamhet som är bra för folkhälsan.

Än mer absurt är att en av mina debattmotståndare i samma artikel är professor Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Men låt oss börja från början.

Den moderna synen på solen fick sitt genombrott på det Amerikanska Cancerforskningsförbundets årliga konferens i Anaheim, Kalifornien, våren 2005. Då presenterade Edward Giovannucci, professor vid Harvard och ledande cancerforskare, en studie som visade att dödligheten i cancer skulle minska med 30 % om vi fick tillräckligt med D-vitamin. Ordagrant sade professor Giovannucci: "D-vitamin kan förhindra 30 dödsfall för varje dödsfall som orsakas av hudcancer" och följde upp med "Jag utmanar er (de församlade forskarna, min anm) att försöka hitta något område eller något näringsämne eller överhuvudtaget något som så klart motverkar cancer som D-vitamin."

När Bengt Westermark påstår att du kan få tillräckligt med D-vitamin genom kost är det faktiskt fel. Enligt de allra flesta forskare tar vi upp 80 % av D-vitaminet genom huden. För att få rätt D-vitaminnivå måste du äta två laxar om dagen, alternativt dricka en kvarts liter tran. Nu känner inte jag familjen Westermarks frukostvanor, men det verkar vara i mastigaste laget.

Två år efter professor Giovannuccis rapport publicerades en av de största medicinska studier som genomförts. 4 192 635 patienter från 13 länder analyserades. Resultatet publicerades i European Journal of Cancer samt i British Medical Journal i juni 2007.

Slutsats: Människor som under lång tid exponerats för solens ultravioletta strålar löper kraftigt minskad risk för många svåra cancersjukdomar, framför allt i mage, ändtarm, prostata (det dör 10 gånger fler män i prostatacancer än i hudcancer), bröst, njurar, lever, gall- och urinblåsa, lungor och bukspottskörtel. Om man, som Ulf Wester, informatör på SSM, påstår att det är fel att sola för att få D-vitamin, så är man alltså helt fel ute.

När det gäller solarier är det många som tror att det inte bildas något D-vitamin när man solar i solarium. Det är helt enkelt inte sant. Tester vid Statens Provningsanstalt och Radiumhospitalet i Oslo har visat att moderna D-vitaminrör ger den strålning som behövs för att huden ska producera D-vitamin.

Sedan kunde i och för sig rören vara ännu bättre om solariebranschen fick följa normala EU-regler (vilket SSM är emot). Men det är alltså förbjudet. Välkommen till vår surrealistiska vardag.

Men var kommer då de här felaktiga råden ifrån? SSM bedriver ju ingen forskning inom området? Svaret är att de kommer från rapporter som SSM gått igenom. Och de enda som ges någon medial spridning är de rapporter som stödjer den uppfattning SSM redan har.

En av SSM:s favoritrapporter är den studie som innebar att WHO flyttade solariesolning flyttades från kategorin "kan orsaka cancer" till "orsakar cancer". SSM var snabba med att påpeka att cigaretter och asbest finns i den klassen. De var inte lika snabba med att påpeka att salt sill och rödvin finns i samma klass.

Och vad de absolut inte talade om var att ordföranden i IARC:s forskargrupp, professor Adèle Green, var sponsrad av l´Oreal. Det är världens största tillverkare av solkrämer och brun-utan-sol. Bland IARC:s rekommendationer finns att använda solkräm och undvika solen. Lämpligt nog.

Varför lägger då svenska myndigheter så mycket arbete på att skrämma folk från solen? Jag kan se två skäl:

1: Formellt: Strålsäkerhetsmyndigheten har ett felformulerat uppdrag. Deras uppdrag är bara att minska antalet fall av hudcancer. Om hudcancern minskar, och all annan cancer (samt till exempel benskörhet och blodpropp) fördubblas, har alltså SSM "lyckats". Det 14 000 personer dör varje år i cancerformer som motverkas av solning. 500 dör i hudcancer, flera av dem antagligen för att de förlitat sig på sin solkräm. Inte på grund av att de besökt sitt lokala solarium.

2: Mänskligt: En liten grupp som (upplever sig) arbeta mot ett viktigt mål drabbas ofta av grupptänkande; får svårt att ta in fakta från omvärlden och stöter bort allt som stör den etablerade bilden. Fråga vilken psykolog som helst. Eller varför inte psykiatrikern Mats Humble, som visat på solens nytta inom psykisk hälsa. Somalier kallar t ex autism för "svenska sjukan" (mörkhyade människor behöver mer sol än ljushyade för att få rätt dos av D-vitamin).

Tänk om det är så knäppt att människor är skapade för att leva utomhus?

Ulf Börgesson (3 artiklar)
http://www.metrobloggen.se/borgesson

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/19193

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Ännu en välskriven artikel, keep it up!

Permalänk | Anmäl #1 Emil Klang, 2010-04-04, 13:41