Den socialdemokratiska modellen är oförenlig med tjänstesamhället

Vad menar artikelförfattaren? Är det verkligen framtiden för våra barnbarn att, likt philippinerna, åka världen runt och serva den lata och fisförnäma medelklassen in spe?. Nä, lite roligare kan vi väl ha

Bra skrivet, Fredrik. Produktiviteten i industrin har ökat snabbare än efterfrågan på industriprodukter i 20-30 års tid. Detta innebär att industrin går samma väg som jordbruket gjorde under 1900-talet, där bara 3% av landets befolkning nu kan producera mer jordbruksprodukter än 80% av befolkningen gjorde tidigare.

Notera också att politiken gick i takt med omvandlingen från jordbruks till industrisamhälle med Sverige som tydlig frihandelsnation. Men nu när vi ska gå över från industri till tjänstenation så hindrar arbetarrörelsens politiska låsningar detta. Vad som krävs är att skattekilarna sänks kraftigt, helst för all tjänsteproduktion inte bara RUT och ROT. Dessutom måste Sverige tydligt öppna upp för tjänstehandel, där vi låter arbetare från t ex öst komma hit och arbeta till avtalens lägstalöner samtidigt som vi exporterar högteknologiska tjänster till utlandet.

Om vi inte gör detta så kommer Sverige att under de kommande 50-100 åren bli en fattig nation, se på t ex Argentina som misslyckades att göra omställningen från jordbruks till industrination tack vare importtullar och andra handelshinder. Detta är en av de viktigaste förklaringarna till att Argentina har gått från att vara ett av världens rikaste länder i början av 1900-talet till att idag vara relativt fattigt. Vore trist att se Sverige göra samma resa...

Vad den här Timbro-nissen i praktiken säger är att fler fattiga och lågutbildade i framtiden ska serva rika personer för en skitlön (som är mycket sämre än dagens redan låga löner). Annars finns ingen plats för honom/henne på arbetsmarknaden. Timbro vill tydligen tillbaka till 1800-talets patronsamhälle, men det är å andra sidan ingen nyhet. Är det en sådan arbetsmarknad vi vill ha?

@Ola: Nä, det han säger är att även de som inte får plats på den "högeffektiva" delen av arbetsmarknaden bör kunna ha en fungerande arbetsmarknad. Idag sätts de i "åtgärder" eller lämnas helt utanför, vilket är klart cyniskt.

Man skulle för hundrafemtio år sedan kunnat skrivit en liknande artikel om behovet av ökade löneskillnader för att upprätthålla sysselsättningen när allt färre behövdes i jordbrukssektorn. Tror rentav det var någon som gjorde det, Marx hette han visst. Skillnaden var att han inte var så nöjd med den utvecklingen som Segerfeldt tycks vara.

Fredrik Segerfeldt har missförstått något väsentligt när han skriver om arbetarrörelsens oförmåga att möta tjänstesamhället. Det är faktiskt socialdemokraterna som gick i bräschen för att införa det en gång i tiden. För vad är de offentliga verksamheterna om inte tjänsteverksamheter? Vad som tycks skilja mellan blocken är hur och vem som ska sköta ruljansen och vilka som ska få del av vinsten.

Självklart måste vi göra upp med den nyliberala ekonomiska modellen om vi skall kunna fortsätt att ha ett samhälle och en ekonomi som är till för alla medborgare och inte tvärtom att medborgarna endast är enheter som skallserva den ekonomiska ordningen.

Vi ser hur illa de går överallt där skattebördan vältras över på de många samtidigt som en abnorm andel av tillväxten och frukterna av produktivitetsutvecklingen går till de få.

En skattereform är av nöden i ett system där skattebörda i form ohemula konsumtionsskatter och på lågavlönades arbete införts samtidigt som vinster på finansiell avkastning dvs rentier parasiterna skattebefriats.

Tyvärr handlar pigsubventionerna om detta utan att ytterligare gynna de som redan gynnats.

PS
Man kan notera att redan Adam Smith och anda av den tidens ekonomer varnade för rentiernas skadliga inverkan på ekonomin.

Åke E Andersson: ”… Människorna är drivna av en inre längtan efter ständigt nya upplevelser!! En tes som bekräftas av upplevelseindustrin, som växer snabbast i alla välståndsländer. Produktionen är endast ett medel för att kunna uppleva och konsumera. Människorna söker först och främst mening i tillvaron genom ett friskt och gott liv. Samtidigt vill de umgås med varandra och ha det trevligt…
… En riktig tjänst kräver ständig närvaro av både konsumenten och producenten. Patient och läkare/sjuksköterska i sjukvården. Gäst och kypare på krogen. Banktjänsteman och kund på var sin sida av disken. Publik i salongen och sångare på scenen. Visst bör man på alla sätt försöka göra tjänster till produkter och information men då bör de inte kallas för tjänster…”
http://www.kreaprenor.se/main.asp?g=1&r=8

"... Det finns helt enkelt inte tillräckligt med jobb att utföra för människor som av någon anledning är mindre effektiva, eftersom det kostar mer än det smakar för en arbetsgivare att anställa dem, till rådande löne- och skattenivåer...//... Så länge arbetskraftskostnaderna inte sjunker kommer människor fortsatt att vara olönsamma på arbetsmarknaden..."

Paradigmskiftet från industrisamhället till upplevelsesamhället kräver att det inte finns några skatter, försäkringsavgifter och moms som belastar priserna på maten, boendet och de övriga basförnödenheterna. Slopas alla sedlar och mynt, så kan skatterna och försäkringsavgifterna helt automatiskt dras från alla likvida konton (M1). Exempelvis kan - med nuvarande penningmängd - ca 0,2 % dras varje natt kl 4. Förutom en obligatorisk fattigdomsförsäkring, så kan den summa som dras från varje konto, direkt föras över till samma kontohavares medborgarkonto (som då - vid behov - bara kan användas för vård, skola omsorg osv.). Finns det ingen skatt på arbete och konsumtion så har staten och myndigheterna ingen som helst anledning att snoka eller lägga sig i några privata avtal som ingås och fortgår i ömsesidigt samförstånd. I de framtida upplevelsesamhället så kommer det därmed inte att finnas någon arbetsgivarlöshet. Och när de som arbetetar med industriproduktion och distribution reduceras på arbetskratsbehov minst lika mycket lantbruket gjorde under förra seklet, så bör kostnaderna för mat, tak mm. kunna reduceras till försumbarhet.

#5 Thomas Palm:
"... Man skulle för hundrafemtio år sedan kunnat skrivit en liknande artikel om behovet av ökade löneskillnader för att upprätthålla sysselsättningen när allt färre behövdes i jordbrukssektorn...."

Övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället innebar att de friställda lantarbetarna, successivt fick mer och mer jobb med att tillverka jordbruksmaskiner, infrastrukturella transportsystem och paketerad livsmedelsindustrinmat och andra förnödenheter. Men då fanns det inget moment 22 i form av skatter som belastade arbetet och konsumtionen (och därmed priserna). Det finns nog ingen chans att skapa nämnvärd efterfrån på privata tjänster, om inte skatten på arbete och konsumtion avskaffas helt!

Klockren analys. Men troligen alldeles för svår för den som fortfarande tror att Sverige är ett industrisamhälle.

Och alldeles för svårsmält för alla som tycker att ett riktigt jobb är att bocka en plåt och skruva en skruv.

Sanningen är att endast ca 10 % av svenskarna jobbar inom industrin. Bortsett från ca 4 % bönder så arbetar resten med tjänsteproduktion och handel.

Så frågan är - hur kan vi underlätta för de som producerar tjänster? Hur kan vi göra det enkelt och billigt även för vanligt folk att köpa tjänster och ta in hjälp?

Här har vänstern inga svar. För i deras värld är ett riktigt jobb att bocka en plåt och skruva en skruv. Eller att jobba i den offentliga sektorn någonstans.

Sossarna går med rumpan före in i framtiden. Det är sorgligt att se.

Ja, instämmer i att analysen är klockren. Det är anledningen till att jag brukar hävda att vänstern är kvar i 1900-talet. Alliansen har också mycket att lära, även om jag tycker att de gläntat på dörren. Jag vill också tillägga att i samhällen där man har hårdbeskattat de rika för att jämna ut inkomstskillnader, har alltid resultatet blivit att alla får det sämre, totalt sett. Det brukar ju heta att vänstern vill att alla skall ha det "lika dåligt". Sverige riskerar att gå den vägen om inte politiker i bägge lägren förstår sambanden. I samhällen där man tillåter rika människor, får alla det lite bättre. Det beror bla på att de "rika" har råd att köpa tjänster av de "fattiga" som då får mer i plånboken. Om det inte finns inkomstskillnader, har heller ingen råd att köpa tjänster. Hos oss har vi mycket höga skatter som begränsar inköp av tjänster som ex. städning i hemmet. Det är en av anledningarna till att ROT och RUT finns.