Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Mer spår för pengarna?


Under Brännpunkt i dagens SvD (2/3) har professor Marie Demker sammanfattat kärnpunkten i de problem som finns inom Sveriges järnvägssystem. De röster som just nu höjs för att ansvar måste utkrävas saknar eller ignorerar bakgrunden till dagens situation. Ansvaret ligger inte hos något enskilt företag eller verk utan i avsaknad av tydliga krav och målsättningar utöver kostnadseffektivitet. Mer spår för pengarna är en devis som ofta basunerats ut. Vilka spår? Och för vilka pengar?


Om författaren

Fritiof Schiller, VD för BS Mekaniska - Ett Falköpingsföretag med 35 års erfarenhet av underhåll, utveckling och tillverkning av specialmaskiner för järnväg. Sedan år 2000 underhåller vi persontåg för Kinnekulletrafiken.

I debatten kastar just nu regeringen och oppositionen anklagelser mot varandra men ingen nämner att oppositionen och den nuvarande regeringen varit mer eller mindre överens om att omforma statens roll i järnvägsbranschen. Orsaken är mycket enkel, det gamla systemet hade överlevt sig självt och slukade pengar snabbare än de kunde sättas in. En avreglering skulle skapa en mer dynamisk bransch som till vissa delar självfinansierades. Hur det har gått har årets vinter avslöjat.

Sedan avregleringen startades har underverk skett inom det som tidigare var en koloss på lerfötter. Järnvägen har tidvis varit ett arbetsmarknadspolitisk instrument där AMS på statens uppdrag kunnat placera personer för att minska arbetslösheten. En anställning på järnvägen har varit i stort sett garanterad fram till pensionen. På bara ett tiotal år har det systemet monterats ner och verksamheten är nu mer anpassad till verkligheten med tydligagränssnitt mellan beställare och utförare. Åsikterna i lämpligheten i detta går isär men kostnaden som vi gemensamt måste bära för att driva järnvägen blir lägre per enhet om allt görs rätt.

Baksidan av uppdelningen är att en helhetssyn över underhålls- och utbyggnadsbehov både på lands- och distriktsnivå försvunnit. Den här kompetensen har ofta följt med de delar av organisationen som flyttats ut och konkurrensutsatts. I beställarled saknas nu många av de personer som har eller har haft direktkontakt med spåren, tågen eller lokalerna. Detta i sin tur leder till att den organisation som ska ge regering och riksdag underlag för beslut om var och i vilken ordning satsningar skall göras, saknar mycket av sin tidigare spetskompetens. Bristen gör att spårentreprenader kan delas upp i korta avsnitt och utförs över flera års tid med högre slutkostnad som följd. Maskiner och personal transporteras mellan korta jobb istället för att producera spår. Budgeten går ihop varje år men resulterar inte i mer spår för pengarna.

Cirkusen har både gungor och karuseller men direktören är frånvarande. Kostnader minskas på ena sidan och ökas på den andra. Från politiskt håll krävs nu klara riktlinjer och en budget som är beständig över längre tidsperioder. Investeringar i järnväg är kostsamma och tar tid att slutföra. Om beställaren skall kunna utföra sitt uppdrag är det nödvändigt att de får befogenhet att ta större investeringar på en gång istället för att stycka dem i smådelar för att klara budgeten. Det krävs att det görs en landsomfattande inventering av behoven utan att återigen fastna i långdragna utredningar. Underlagen finns troligtvis klara hos många av de duktiga personer som jobbar inom branschen. Nästa järnvägsutredning bör handla om vad de konkurrerande entreprenörerna ska konkurrera om. Vilka spår? För vilka pengar?





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/19157

kommentera Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.