Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Valet 2010

susanna svensson om Valet 2010

Åtta frågor jag vill ha svar på inför valet i höst.

Snart är det val, som vanligt är det väldigt svårt för mig, som kallar mig själv för vänstervriden antifeminist med realistisk grundsyn att ta ställning till vem som ska få min röst. Därför tänker jag kortfattat ställa åtta frågor som är viktiga för mig att få svar på till de partier som ställer upp.


Om författaren

Jag är en politiskt intresserad kvinna som alltid haft svårt för att rösta eftersom att jag har en konservativ syn i vissa frågor och mycket radikal i andra.

1. Arbetslösheten hur tänker ni tackla denna fråga. Hur ska folk få riktiga jobb igen samtidigt som efterfrågan på varor och tjänster minskar när en allt större del av svenska folket tvingas leva på snålt tilltagna ersättningar från transfereringssystemet. Praktikplatser är ingen lösning eftersom att de tränger undan riktiga jobb och låser fast de enskilda i fattigdom. Från borgerligt håll verkar man tro att skattesänkningar kan få fart på konjunkturen och därmed öka efterfrågan, men finns det egentligen några belägg för den tesen. Innan den stora skattereformen i början på 90 - talet hade vi i stort sett full sysselsättning i landet. Sedan skatterna sänktes radikalt har vi haft en permanent hög arbetslöshet. Hur förklarar skattesänkar förespråkarna detta?

2. Familjepolitiken, själv är jag för valfrihet anser att staten inte ska lägga sig i hur föräldrarna fördelar föräldrapenningsdagarna emellan sig. Enligt mig vore den bästa lösningen att småbarnföräldrar, i stället för föräldraförsäkring får de pengar som i dag går till barnomsorg och kostnad för tillfällig vård av sjukt barnförsäkringen direkt i handen. De som vill vara hemma använder pengarna till det. Resten skaffar sig en privat vård av sjukt barnförsäkring och betalar dagisplatsen för pengarna. Kombineras detta med avdrag för dagiskostnader och avdrag för försäkringskostnaden ger det kvinnor och män samma möjlighet. Hur fördelningen mellan föräldrarna löses är upp till varje enskild familj inga pekpinnar om könsfördelningen från politikernas sida tack.

3. Pensionsåldern en mer flexibel och konjunkturanpassad pensionsålder är önskvärd. I tider med hög arbetslöshet bör pensionsåldern vara låg så att ungdomar har en chans att komma in på arbetsmarknaden. I tider med arbetskraftbrist är det bra om de äldre orkar jobba något år extra. Bör kunna reglerar genom att man förlorar mindre på att ta ut tidig pension i tider med hög arbetslöshet än när arbetslösheten är låg.

4. Sjukförsäkringen samma sak där konjunkturanpassa kraven på sjuka när det gäller att söka jobb utanför det område som de tidigare arbetat med till nått yrke som de orkar med trots sina krämpor. Slå gärna samman arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring, med ett tak där ersättningsnivån hamnar på 80% för minst 90% av de försäkrade. I tider med hög arbetslöshet är det knappast samhällsekonomiskt lönsamt att piska sjuka människor tillbaka i arbete när det finns frisk arbetskraft att välja och vraka mellan. Däremot bör regler för vidareutbildning vara generösa. Ex en byggnadsarbetare som skadat ryggen och knappast har möjlighet att rehabiliteras tillbaka till denna typ av arbete bör ha möjlighet att studera till ett tjänstemanna jobb med bibehållen ersättning. När det gäller den typen av åtgärder måste åldern spela in. Det är skillnad om en 25 åring eller en 60 åring behöver åtgärden.

5. Invandrar/flyktingpolitik och integration. Jag anser att det är självklart att vi ska ta emot konventionsflyktingar däremot måste vi vara realister och inse att vi inte kan låta folk stanna här av så kallade flyktingliknande skäl när arbetslösheten är hög. När det gäller anhöriginvandring är det självklart att de som vill ta hit en anhörig måste kunna stå för dennes försörjning för att tillstånd ska ges, alternativt att den anhörige som vill komma hit har jobb fixat innan ankomsten.

Arbetskraftsinvandring kan vi heller inte ha i perioder när 100 000 tals svenskar och invandrare som redan har tillstånd att vara här går arbetslösa och i många fall aldrig ens lyckats kvalificera sig in i a kasse systemet, utan är hänvisade till det administrativt kostsamma socialbidraget.

Integration och mångkultur där måste det tillåtas en öppen debatt. Hur mycket av seder som är helt främmande för ett västerländskt demokratiskt samhälle tål vi, utan att samhället förändras på ett sätt, som jag lovar att majoriteten av svenskar och invandrare som flytt från diktaturer och religiöst förtryck definitivt inte vill ha här.

6. Rättssystemet håller på att fallera totalt vi har haft flera rättskandaler under senare år där personer som senare visat sig vara helt oskyldiga dömts till långa straff. När det gäller civilrättsliga mål är det bara rika som har råd att få sin sak prövad i de få fall där mindre bemedlade får rättshjälp beviljat är de beviljade timmarna tyvärr allt för ofta så snålt tilltagna att de inte kan slutföra processen utan tvingas gå med på skambudförlikningar. Att rättssäkerheten är obefintlig i vårdnads och lvu mål och att beslut och domar i dessa fall grundas på subjektiva utredningar har det larmats om i många år utan att något händer.

Trotts alla larm om att rättssäkerheten brister så har staten i stället urholkat denna ännu mer genom att inte längre kalla vittnen till hovrättsförhandlingar utan bara döma utifrån bandade förhör från tingsrätten. Dessutom har kraven på prövningstillstånd i hovrätter och kammarrätter införts i allt fler fall. Finns det något parti som är beredda att rensa upp i detta träsk.

7. Miljöpolitik den fråga när det gäller miljön som i stort sett alla partier fokuserat på under senare år är koldioxid utsläppen och deras inverkan på klimatet. Koldioxid teorin börjar att ifrågasättas allt mer, men de som ifrågasätter ignoreras av samtliga partier trots att de enligt min mening verkar ha goda skäl för sina argument.

Samtidigt kommer betydligt allvarligare miljöproblem i skymundan ex utfiskning av haven, utsläpp av kemikalier där hormonliknande ämnen som misstänks orsaka störningar av både människors och djurs reproduktionsförmåga på sikt nog är farligast, plastrester i haven etc etc.

Resursslöseri som innebär att ett fåtal generationer sedan industrialismens genombrott snart har gjort slut på olja, gas, uran, järn, koppar och andra mineraler. Vi är många fler miljarder människor på planeten nu än vad vi var innan industrialismen att vi klarat detta utan massvält beror till stor del på konstgödsel och effektivare jordbruk med hjälp av oljedrivna redskap. Vad händer när oljan är slut och det börjar bli stor brist på de kemikalier och mineraler som ingår i konstgödsel. Hur dessa miljöproblem skall lösas vill jag ha svar på från det parti som ska få min röst.

8. Utbildningen skolan fungerar inte allt fler ungdomar slås ut från skolan. Har själv en son som rent ut sagt farit mycket psykiskt illa pga. skolplikten under hela grundskoletiden. De extra resurser som skolan försökt med har i stället för att hjälpa honom i stället förvärrat situationen. Tidigare gick de flesta bara 6-7 år i skolan och de flesta klarade sig utmärkt genom livet trots detta. Under de senaste 30 till 40 åren har vi haft en gigantisk utbildningsinflation i det här landet. Där många yrken som man tidigare arbetade sig upp till i dag kräver gymnasie och i vissa fall tom högskoleutbildning. Detta system måste få ifrågasättas.

är all denna utbildning egentligen nödvändig för det stor flertalet eller är det bara ett sätt att sortera ut de människor som inte platsar i det moderna samhället och att dölja arbetslöshet.

Många söker i dag till högre utbildningar eftersom att arbetslösheten är stor. En stor del av dessa kommer pga. detta hamna i en skuldfälla som de får leva med resten av livet. Många akademiska utbildningar tar emot betydligt fler studenter än vad som arbetsmarknaden efterfrågar inom dessa kunskapsområden. När det gäller andra typer av lån varnas folk att låna mer än de är säkra på att de klarar av, men när ska politikerna ta bladet från munnen och även varna unga människor att dra på sig skulder till CSN för att gå utbildningar där konkurrensen är stenhård om de fåtal jobb som finns lediga inom dessa områden och det i stort sett är omöjligt för en nyutexaminerad utan arbetslivserfarenhet inom yrkesområdet att få en anställning.

Dessutom blir det svårare för någon med akademiska poäng att få mindre kvalificerade jobb eftersom att man ses som ett osäkert kort som snart kommer att sluta när man hittar jobb inom sitt utbildningsområde.

Finns det något parti som är beredd att göra en grundlig översyn av utbildningssystemet gärna med en flexibilitet där skoltrötta ungdomar slussas över till en mer praktisk/estetisk skola redan i 12 - 13 årsåldern. Min son har börjat leva igen sedan han börjat på IV programmet på gymnasiet där ges han möjlighet att utveckla de talanger han har av kreativ natur. I grundskolan fokuserade alla på att min son var intelligent och egentligen hade lätt för sig framför allt i matte och engelska och alla resurser las på att få honom att utveckla detta, men problemet var bara att han är helt ointresserad och ingen har lyckats få honom att ändra uppfattning.

Jag önskar svar från företrädare från Sveriges partier och argument om varför jag med bakgrund av ovanstående ska rösta på just erat parti.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/19059

10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Ditt dåliga språk gör det lite svårt att läsa artikeln.

Permalänk | Anmäl #1 Johan S-P, 2010-03-02, 09:28

Mycket viktiga frågeställningar. Välskrivet och lättförståeligt för den som vill förstå. När skall vi få ekonomisk jämställdhet mellan familjerna t.ex. Susannas förslag till lösning borde alla äkta liberaler ställa upp på.
För inte är det väl liberalt att de enda som inte kan få betalt för att ta hand om barnen är barnens föräldrar. Visserligen kan en del föräldrar få 3000 kr per barn och månad en kort tid om de bor i vissa komuner, och visst kan man få betalt för sina egna barn om man samtidigt tar hand om lika många barn från andra familjer, Men man får inte drygt 13 000 kronor per månad i skattefri arbetsfri förmån per heltidsplacerat barn som de kan få som lämnar barnen till komunala dagis. Dessutom är bestämmelserna minst sagt godtyckliga och komplicerade i avskräckande syfte.

I folkpartiets värld kallas vi män och kvinnor som vill ha valfrihet i barnomsorgen för "dinosaurier" respektive "näriga kvinnosuggor".
Tur för Birgitta Olsson och Maria Leisner att vi svenska föräldrar inte har någon diskrimineringsombudsman att vända oss till när vi blir kränkta så ända in i själen. Det skulle vara klädsamt med ett avståndstagande och en ursäkt från FP, men det ingår väl inte i arsenalen i det partiet.

Permalänk | Anmäl #2 Sten-Arne Persson, 2010-03-02, 21:09

Bra Susanna!

Alla åtta frågorna är hur viktiga som helst! Jag vill oxå ha svar å dem.

Johan S-P:s kommentar om ditt språk finner jag ogrundad och därför omotiverat elak. Stå på dig!

Permalänk | Anmäl #3 Bo C Pettersson, 2010-03-03, 18:11

Visserligen ställer du dina frågor till politiska företrädare, inte till mig som den privatperson jag är, men jag vill gärna bidra med ett svar ändå å din första fråga (det där om hur minska arbetslösheten):

Där vill jag hävda att det finns belägg för att skattetrycket påverkar, inte bara sysselsättningen utan oxå välståndet. Tänk så här: Det som skapar välstånd & arbetstillfällen är nytta som överstiger produktionskostnaden. Det omvända förhållandet skapar bara fattigdom & arbetslöshet. Skatten kan, i detta sammanhang, ses som en kostnadskomponent som driver upp produktionskostnaden för producenterna & ned köpkraften för konsumenterna.

Vidare, vid varje kostnadsläge, där skatten är en stor komponent, åtminstone vid vårt höga tryck, finns ett antal marginella verksamheter & jobb som slås ut när den totala - skattedrivna - kostnadsnivån stiger, & som åter blir lönsamma när nämnda nivå sjunker.

Men ett stort problem här är trögheten i denna ingrepp-effekt-kedja. Höj skatten idag så ser vi effekten kanske först om fem år, men då har så mycket annat oxå hänt att ingen längre ser kopplingen till skattehöjningen fem år tidigare. Sänk skatten idag så bör vi få högre välstånd & sysselsättning om fem år, men vilket politiskt parti kan vänta så länge, framför allt eftersom offsektorn får slut på pengar under tiden?

Det fina med marknaden är att den erbjuder en inbyggd kontroll av att nyttan överstiger kostnaden. (Om så inte är fallet avstår man ju från att köpa.) I offsektorn är det mer problematiskt. Där kan man absolut oxå producera nytta som överstiger produktionskostnaden, men där sker ingen kontroll av att så verkligen sker.

Vid en liten offentlig andel av ekonomin är denna osäkerhetsfaktor hanterlig, men i Sverige är offsektorns andel av BNP nästan hälften!

Avslutningsvis: just arbete råkar vara hårdare beskattat än något annat. Om du räknar med hela kedjan av skatter, från arbetsgivarens kostnad till jobbarens nettoköpkraft efter inkomstskatt, moms och punktskatter, har man kvar ca 40 spänn av varje, av arbetsgivaren utlagd, 100-lapp.

Är det inte självklart att en så'n utväxling slår ut jobb? Men om det nu är så självklart, hur kan det komma sig att de borgerliga har så svårt att etablera det som en sådan, att halva svenska folket går omkring och tror att beskattning är gratis?

En fungerande demokrati kräver upplysta medborgare. På just detta område är upplysningen under all kritik!

Permalänk | Anmäl #4 Bo C Pettersson, 2010-03-04, 10:26

Men det som är viktigt för mig är om det skulle bli mer pengar över om man i stället skulle vara tvungen att betala pengar till privata företag för att betala för vägar, sjukförsäkring, pensioner, skola vård etc etc för att få den service och skydd som vi i dag får via skatten. Med tanke på hur elpriserna gått upp till stor del pga att bolagen ex stänger av kärnkraftverken under den kallaste perioden för planerade underhåll för att driva upp vinster så tror jag det inte. nder den tid de flesta kraftbolag var kommunalägda i stället för privatägda låg elräkningarna på en rimlig nivå. Nej jag betalar hellre höga skatter än gynnar privatägda försäkringabolag för att få det skydd man i dag får via skatten.

Permalänk | Anmäl #5 susanna svensson, 2010-03-07, 08:58

Ditt svar får mig att minnas nå't jag lärde mig för decennier sedan: kan man bli missförstådd blir man det.

Många av de exempel på offentliga utgiftsområden som du tar upp (infrastruktur & naturliga monopol) är perfekta exempel på vad t o m en libertarian som jag vill bidra till via skatten.

Synd bara att du uppenbarligen ännu inte insett hur allt det andra som staten, landstingen & kommunerna spenderar sina resurser på sänker välståndet och sysselsättningen utan att de drabbade begriper var problemet ligger.

Permalänk | Anmäl #6 Bo C Pettersson, 2010-03-07, 13:51

Det jag bergriper är att de de skattesänkningar som gjorts sedan skattereformen har lett till färre arbetstillfällen inom framför allt vård, skola omsorg med pemanent hög arbetslöshet och sämre kvalitet som följd. De slutsatserna för mig inte dum tänk efter lite.

Permalänk | Anmäl #7 susanna svensson, 2010-03-08, 07:44

Susanna: Föreslår att du läser mitt inlägg 2010-03-04, 10:26 en gång till!

Permalänk | Anmäl #8 Bo C Pettersson, 2010-03-08, 09:39

Jag har läst ditt inlägg, men där går nog den ideologiska skilljelinjen mellan oss. Skattesänkningar har lett till mindre resurser till offentlig sektor och därmed färre arbetstillfällen och sämre kvalitet. Det går aldrig att komma ifrån att vi hade betydligt lägre arbetslöshet innan den stora skattereformen, medan arbetslösheten varit skyhög även under högkonjunkturer sedan dess. Detta är priset vi får betala för låg inflation så att värdet på de RIKAS förmögenheter står sig.

Permalänk | Anmäl #9 susanna svensson, 2010-03-09, 07:51

Du glömde bostadsbristen för unga...

Tyvärr tror jag inte att politikerna vill svara på dina frågor...

Vi kommer aldrig kunna lösa vare sig integration, bostadsbrist eller arbetslöshet så länge vi fortsätter att ta emot 100 000 så kallade flyktingar per år... Våldtäkterna och den grova brottsligheten ökar också kraftigt i Sverige nu!

Utan att sätta huvudet i pant så tror jag att Sd

Flatheten är helt otrolig...

Det finns en hel del jag ogillar med Sd men jag ser inget annat alternativ givet hur situationen ser ut... Deras politik på rättsområdet är dock bra liksom begränsningen av invandringen...

Sedan är deras syn på EU fel även om jag tycker att svenska politiker är alldeles för mjäkiga... EU är bra i princip men har massor av brister inte minst inom fiske och den sanslösa jordbrukspolitiken...

SD har nog det rätt svar för dig i fråga 1,2, 5 o 6...

Vad gäller arbetslöshet bör man nog vara ärlig och säga att ingen politiker kan lösa problemet... Det man kan göra är att begränsa katastrofen... Vi har inte råd att ta emot 100 000 flyktingar per år... Mer än något annat land i Europa...

Hur rasistiska är Finlands politiker? Som inte tar emot några alls...

Permalänk | Anmäl #10 Jonas Melander, 2010-08-08, 13:42


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.