Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Miljörörelsen är emot livet


Miljörörelsen innefattar en enorm kontradiktion, d.v.s. självmotsägelse. Miljörörelsen säger sig slå vakt om "naturen", och livet i den. Men miljörörelsen är emot förändring, och förändring är essensen av liv.


Om författaren

Jag ser på politiska frågor genom "objektivistiska glasögeon". Om du vill veta hur sådana "glasögon" är funtade, kan du titta här - www.aynrand.org och www.radikalen.se .

Miljörörelsen framhåller att den värnar om jordens liv. Miljörörelsen vill ju, sägs det, rädda alla djur- och växtarter som förekommer i naturen. Men att miljörörelsen värnar livet är ett exempel på en "Stor lögn". Inget kunde nämligen vara felaktigare än att ekologisterna slår vakt om livet.

När man granskar miljörörelsens filosofi i sömmarna, upptäcker man att miljörörelsen är emot livet, emot livet som sådant.

Detta beror på att miljörörelsen är emot all *förändring* i naturen. Miljörörelsen vill förhindra att arter blir utdöda. Miljörörelsen vill förhindra att klimatet förändras. Miljörörelsen vill förhindra all mänsklig påverkan på naturen - jordbruk, industrier, skogsavverkning, gruvdrift, vägbyggen o.s.v. Miljörörelsen vill kort sagt förhindra att naturen förändras på något sätt överhuvudtaget. Det är miljörörelsens fiende. Förändring. Att "rädda naturen" betyder ju för de Gröna att "bevara naturen". Bevara floderna, sjöarna, skogarna, arterna o.s.v. som de är.

Men vad är *liv* egentligen? Livet är en självgenererad och självuppehållande process. Liv består ju av näring, metabolism, tillväxt, förflyttning o.s.v. Liv innefattar alltid med nödvändighet förändring. Skillnaden mellan ett träd eller ett djur å ena sidan, och en sten eller en sjö å andra sidan, är att trädet och djuret *agerar* hela tiden, medan stenen och sjön förblir väsentligen desamma som förut, bortsett från yttre påverkan.

Alla levande varelser förändrar miljön omkring dem i och med att de lever. Ett träd låter sina rötter tränga ner genom jorden, för att söka vatten och mineraler. Ett träd kastar skugga på marken, när det växer upp mot solen, för att fånga solljus och därmed erhålla energi. Trädet förändrar jordmånen när det dör och blir till mylla. En fågel hackar sig ur sitt ägg vid födseln, och låter äggskalen falla till marken. Sedan äter den djur som fångas in från omgivningen. Fågeln förändrar jordmyllan med sin avföring. Fågeln förändrar träden genom att bygga bon i dem. Fågeln stör stillheten i skogen med sina läten och sång. Fågeln orsakar små strömmar i luften när den flyger o.s.v.

Och i alla miljarder år av jordens historia har naturen genomgått förändringar. När jorden först uppstod, lär atmosfären ha bestått av sådana gaser som väte, kväve, metan, koldioxid och kanske svavelväte. Sedan så småningom uppstod cyanobakterier. De bröt ner metanet och koldioxiden, och ersatte dessa gaser med syre. Hela jordens atmosfär förändrades till sin sammansättning radikalt av livet, så snart som livet uppstod. Och sedan dess har förändringarna fortsatt. Havets planktonorganismer har, när de dött och regnat ner till havsbotten, gett upphov till kalksten, som idag utgör stora delar av berggrunden. Bakterier har oxiderat en stor del av de sulfidmineraler som tidigare var ymnigt förekommande, så att idag är oxid- och sulfatmineraler mer ymnigt förekommande i jordskorpan. Och om det inte hade varit för att cyanobakterierna hade ökat halten av syre i atmosfären radikalt, skulle det idag inte finnas något ozonskikt högt uppe i atmosfären.

Jordens klimat har förändrats radikalt under alla miljarder år av jordens historia. Ibland har jorden varit mycket varmare än idag. En gång i tiden, för ca. 100 miljoner år sedan, vandrade dinosaurier omkring på Antarktis. Och ibland har jorden varit mycket kallare än idag. En gång i tiden, för ca. 1 och 1/2 miljarder år sedan, lär det ha varit så kallt att världshaven blev bottenfrusna. Ibland har jordklimatet varit mycket fuktigare än idag. För ca. 300 miljoner år sedan var stora delar av jorden täckta av sumpmarker med tät växtlighet, som blev till dagens stenkol. Ibland har jordklimatet varit mycket torrare än idag. Stora delar av dagens Amazonas var en gång i tiden, för miljontals år sedan, torr gräsmark. Jorden har haft perioder med kataklysmer som massiva vulkanutbrott, t.ex. i Sibirien och Indien, perioder med katastrofala komet- och meteornedslag, översvämningar, istider, jättelika skogsbränder m.m.

Så länge det finns liv, kommer det att finnas förändring. Stillhet är detsamma som döden, i biologiska sammanhang.

Och mycket följdriktigt, om miljörörelsen får sin vilja igenom, kommer åtminstone massor av människor att dö. Om miljörörelsen lyckas förhindra människor från att förändra naturen, t.ex. genom att röja skog eller använda genteknik, för att odla mat, kommer miljarder tals människor att dö av svält. Om miljörörelsen lyckas förhindra människor från att förändra naturen genom att förbränna fossilbränslen, för att skaffa sig energi, kommer miljarder tals människor att dö av sådana saker som köldskador. Om miljörörelsen lyckas förhindra människor från att förändra naturen genom att använda artificiella kemikalier, kommer miljarder tals människor att dö utav brist på sådana grundläggande nyttigheter som mediciner, förpackningar och byggmaterial.

Stillhet och stagnation, d.v.s. döden, är miljörörelsens mål. För att människor skall kunna överleva, måste de tillåtas att göra det som alla andra levande varelser gör - de måste få förändra miljön omkring dem.

 

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/18974

16 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag tycker nog att du bör hålla isär begreppen förändring och förstöring. Och jag tycker att du drar miljörörelsen över en kam på ett mycket onödigt sätt. Det finns givetvis olika sätt att se på saken, även om den destruktiva synen du beskriver förekommer. Du har mycket rätt i att människor är alldeles för rädda för förändringar. Så är det i många sammanhang och så har det alltid varit. Framförallt är motståndet mot gentekniken häpnadsväckande, ogrundat och mycket förargande för mig.
Däremot bör man ta i beaktning att ekosystemet är mycket skört. Skadar man det i en ände så riskerar hela systemet att falla. För snabba förändringar klarar systemet helt enkelt inte av även om det skulle klara förändringarna på lång sikt. Makroorganismerna är skapade av och anpassad efter ett långt evolutionsförlopp på flera miljarder år. Vi klarar helt enkelt inte av en omfattande klimatföränding på bara några år, eller näringsutarmning i våra sjöar så att växtsystemet får sig en törn och alla processer förenat med detta (exempelvis fotosyntesen, och framförallt födobristen för växtätande djur, vilket givetvis slår igenom hela vägen upp genom näringskedjan). Det får systemet att kollapsa. Dör en art så kan alla dö. Sedan kanske livet hade kunnat uppstå igen på sikt (bl.a. så är mikroorganismer som t.ex. bakterier väldigt duktiga på att klara extrema förändringar) men det hade tagit ytterligare några miljarder år. Jag tycker att det känns dumt att inte tänka efter innan man pimplar upp olja ur berggrunden och sätter eld på den om följderna kan bli vår egen undergång.
Jag trodde skillnaden mellan objektivister och nyliberaler var att objektivisterna använde sig av moral och eftertanke (i alla fall om de lever som de lär) istället för att bara agera huvudlöst för sitt (apparenta) eget bästa. Var är moralen i den här artikeln?

Permalänk | Anmäl #1 B Henrik Jonsson, 2010-02-28, 00:23

Till B. Henrik Jonsson #1: Vad har du för bevis för ditt påstående att ekosystemet är "mycket skört" Du bara påstår det, utan belägg. Det är ett godtyckligt påstående. Och faktumet att jorden har drabbats av massor av katastrofer under jordens historia (t.ex. vulkanutbrott, skogsbränder, översvämningar, torkor, istider o.s.v., men att livet likväl har klarat sig, visar att i varje fall livet är robust. Kanske ett ekosystem kan rubbas, men livet återhämtar sig. Och vad finns det för egenvärde i att bevara ett ekosystem? Är det inte nyttigt att utrota t.ex. malariamygg, smittkoppsvirus och människoätande tigrar (vi kan förstås bevara myggen, virusen och tigrarna i laboratorier och djurparker, där det inte kan göra skada)?

Permalänk | Anmäl #2 Henrik Unné, 2010-02-28, 09:53

Till B. Henrik Jonsson #1: Exakt hur skiljer du mellan sådan förändring av naturen som utgör "förstöring", och sådan som inte gör det?

Permalänk | Anmäl #3 Henrik Unné, 2010-02-28, 09:55

Henrik #3, livet har överlevt alla katastrofer* men de flesta arter som existerat är utdöda. Huruvida man säger att ekosystemet är "skört" beror lite på vilka förväntningar man har. Något liv lär överleva vad vi än tar oss till, men inte lämnar ditt historiska perspektiv några garantier för att arten Homo Sapiens gör det, och än mindre för att vi slipper en av dessa populationskollapser som drabbar så många andra arter med ojämna mellanrum. Du och din namne i #1 intar båda extrempositioner.

Jag skulle kontra rubriken med påståendet "Objektivismen är emot livet". Det är en extremt världsfrånvänd ideologi som helt enkelt postulerar bort alla problem som inte profeten Ayn Rand ansåg vara relevanta, vilket är ungefär samma inställning till miljön som man hade i Sovjet fast där var det Marx och Lenin som var profeterna.

* Här kan man i och för sig konstatera att om allt liv dött ut så hade vi inte suttit här och analyserat saken. För allt vi vet så kanske livet är extremt skört och dör ut i olika katastrofer på 99% av alla planeter där det uppstår. Det skulle i alla fall hjälpa till och förklara varför vi inte ser spår av några andra civilisationer i universum.

Permalänk | Anmäl #4 Thomas Palm, 2010-02-28, 11:13

I ett expanderande föränderligt universum måste alla implementationer av liv vara dödliga för att livet skall kunna överleva.

Permalänk | Anmäl #5 Per-Åke, 2010-02-28, 11:35

Vad jag har för belägg för att ekosystemet är skört? Ptja, cirkus 30 högskolepoäng i miljökemi, ekologi och hållbar utveckling. Det blir konstigt om man skall behöva källhänvisa och peka på empiriska fakta för varje argument man lägger upp. För mig är det på lite samma nivå som "om jag skär mig i armen med en kniv så kommer det att börja blöda". Jag förutsätter helt enkelt att folk har den kunskapen (speciellt om man publicerar debattartiklar i ämnet) och att jag slipper länka till vetenskapliga artiklar varje gång.
Självklart finns det delar av naturen som tenderar att vara skadliga för andra delar av denna. Framförallt virus som du nämner (trots att virus inte är en livsform). Säkerligen hade vi klarat oss utan människoätande tigrar också (eller däggdjur överhuvudtaget. Ju längre ner i näringskedjan man skär, desto större konsekvenser får det på alla plan.). Livet verkar återhämta sig från många katastrofer, nya levnadsformer som klarar de nya omständigheterna utvecklas på sikt. Likväl är det hela tiden arter som genomgår ofantliga mängder lidande och vissa av dem dör ut. Vid en katastrof kan likväl vi människor dö ut, lika gärna som vilken annan art som helst.
Det är här jag menar att problemet ligger, och att vi kanske bör vara lite försiktiga med våra ekologiska experiment.

Förändring som utgör förstöring? Ptja, exempelvis försurning av sjöar och skogar så att vegetation och djurliv dör ut så att vår mat tar slut. En bra förändring är t.ex. skapandet av golden rice (införandet av en genvektor som producerar vitamin A i vanligt ris för att ge människor i fattiga områden så att de inte dör av vitamin A-brist).

Permalänk | Anmäl #6 B Henrik Jonsson, 2010-02-28, 16:45

Thomas Palm:

På vilket sätt intar jag en extremposition. Är det extremt att anse att vi bör vara försiktiga innan vi köttar på allt vad vi orkar utan tanke på vad för konsekvenser det kan få för miljön?

p.s.
Randianer och Marxister är väldigt lika. Inte ideologiskt sett, men i sitt lika fundamentalistiska och ickedynamiska tankesätt.

Permalänk | Anmäl #7 B Henrik Jonsson, 2010-02-28, 16:49

B Henrik #7, du modererar din argumentation i #6, men när du skrev "Dör en art så kan alla dö. Sedan kanske livet hade kunnat uppstå igen på sikt" så var det extremt. Livet har överlevt rätt mycket.

Ännu finns f.ö. inte "golden rice" i praktisk odling så vi vet inte hur bra det blir. Det är en sån där pappersgröda som folk hänvisar till för att försvara GMO när de finner det lite svårt att försvara de grödor som används i praktiken vars poäng är att de tål stora mängder bekämpningsmedel.

Permalänk | Anmäl #8 Thomas Palm, 2010-02-28, 17:20

Till Thomas Palm #4: Som du själv påpekar är det normalt att arter dör ut. Vetenskapsmän uppskattar att någonstans kring 99% av alla djur- och växtarter som någonsin existerat på jorden är nu utdöda. Så vi bör ej offra våra egna intressen för att rädda arter. Vi bör t.ex. inte offra människoliv, genom att låta människoätande tigrar leva i naturen. Och vi bör inte offra människoliv för att bevara exempelvis malariamyggen eller tsetse flugan. Och vi bör ej sluta elda med fossilbränslen, även om det till äventyrs har som effekt att isbjörnarna dör ut.

Permalänk | Anmäl #9 Henrik Unné, 2010-02-28, 19:21

Till B. Henrik Jonsson #6: Där ser man. Människor nuförtiden tar det för givet att miljörörelsens påståenden är sanna. Det är fråga om blind tro. Miljörörelsens lögner har upprepats så många gånger i massmedierna, i populära böcker och i skolorna att de betraktas som sanningar, av den överväldigande majoriteten av människorna, som inte tänker kritiskt.

Om du tycker att skapandet av "golden rice" är en förbättring av miljön för att den gagnar människan - håller du då med mig att också DDT-besprutningen var en förbättring av miljön, därför att den räddade miljontals människor från malaria döden, innan miljörörelsen drev fram ett förbud mot DDT, med miljontals onödiga dödsfall som resultat?

Permalänk | Anmäl #10 Henrik Unné, 2010-02-28, 19:28

Till Thomas Palm #8: Det verkar som du tycker att det är dåligt att använda stora mängder bekämpningsmedel, även om det räddar människor från svält. Du är verkligen en äkta ekologist!

Permalänk | Anmäl #11 Henrik Unné, 2010-02-28, 19:31

Henrik #9, du missar att även människan är en art, beroende av andra arter. Ställ till det för mycket med ekosystemet och hela vårt jord- och skogsbruk kan komma att rasa ihop. Även om du är helt ointresserad av allt annat än människor (och om du är en äkta objektivist i praktiken bara en liten minoritet av dessa) så finns anledning att bevara naturen för vår egen skull.

Redan när forskarna skapade DDT var man medvetna om att insekter blir resistenta efter en tid, snabbare ju mer som används. De ansåg därför att man skulle reservera DDT för att bekämpa malaria och andra sjukdomar. Nu lyssnade ingen på forskarna utan man började använda DDT överallt, framförallt i jordbruket. Resultatet blev visserligen att mängden malaria sjönk, men också att insekterna blev mer resistenta så att DDT förlorade sin effekt. Samtidigt slogs också en hel mängd andra arter ut. Hade man gjort som forskarna tyckte hade vi sluppit miljöproblemen och det hade tagit längre tid för resistens att utvecklas.

Det där att miljörörelsen drev fram ett förbud mot DDT som kostat miljontals liv är en lögn som sprids av folk som antingen är okunniga eller illvilliga. Något förbud att använda DDT mot malaria har aldrig funnits! Malaria återkom för att insekterna blev resistenta mot DDT, malariaparasiten mot kinin, och framförallt för att när väl malarian minskade tyckte de som finansierat kampanjen att slaget var vunnet och drog in alla pengar. Så vilka är det som är skldiga till massmord egentligen?

Permalänk | Anmäl #12 Thomas Palm, 2010-02-28, 19:48

Till Thomas Palm #12: Jodå, DDT användningen stoppades av regeringarna i västländerna. De hotade u-hjälpsmottagarna i Tredje världen med att u-hjälpen skulle dras in om de fortsatte med DDT-besprutningen. Och malarian kom tillbaka nästan omedelbart efter DDT-besprutningen upphörde.

En mer filosofisk fråga är den om människan bör förändra ekosystemet. Min uppfattning är JA, människan måste förändra miljön omkring sig, om hon vill överleva. Vi måste röja skog för att få plats för jordbruk. Annars svälter vi ihjäl. Vi måste bygga städer, så att vi har någonstans att bo. Vi måste bygga vallar och dammar, som skydd mot översvämningar. Vi måste bygga bevattningsanläggningar åt våra jordbruk. O.s.v. Om vi *inte* ändrar på miljön, d.v.s. ekosystemet omkring oss, då går vi under.

Permalänk | Anmäl #13 Henrik Unné, 2010-03-03, 10:30

Henrik Unné är kul att läsa.

Han vänder upp och ner på gamla invanda begrepp och man tvingas tänka till i nya banor, det är inte många man kan säga det om.

Permalänk | Anmäl #14 Johnny, 2010-03-08, 23:49

Till Johnny #14: Tack, Johnny. Du är en av mina bästa läsare, eller törs jag säga fan?

Permalänk | Anmäl #15 Henrik Unné, 2010-03-19, 04:57

Till Johnny #14: Tack, Johnny. Du är en av mina bästa läsare, eller törs jag säga fans?

Permalänk | Anmäl #16 Henrik Unné, 2010-03-19, 04:58


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.