Vår tids studentrevolt är historiskt dramatisk

Nyligen lät Michael Wesch (professor i antropologi vid Kansas State University) 200 av sina studenter göra antropologiska undersökningar om sig själva. Resultatet presenterades bland annat i form av en videofilm som lades ut på YouTube [1]. I filmen berättar studenterna om sina liv som de gestaltar sig under studietiden. De har ofta med sig sina bärbara datorer till lektionerna, men använder dem för att vara på Facebook, spela spel eller SMS:a med kompisar. De har tagit reda på att de i genomsnitt läser 8 böcker per termin, men samtidigt läser 2300 webbsidor och 1281 Facebook-profiler. De skriver i genomsnitt 42 sidor för skolan men mer än 500 sidor epost. Fortfarande sker dock undervisningen huvudsakligen med hjälp av den svarta tavlan. De upplever att de uppgifter de får i skolan inte har någon relevans för deras liv. De tror att det yrke de kommer att ha i framtiden inte finns idag. Filmen har väckt stor debatt på Internet och många tolkar den som ett uttryck för att vårt sätt att undervisa måste förändras. Så här låter det i några av kommentarerna till filmen på YouTube:

"Jag har lärt mig mera genom att utforska själv på internet än vad jag lärt mig i skolan. Jag har ofta funderat på om inte gymnasiet är ett slöseri med tid."

"Att vi kollar på facebook och SMS:ar på lektionerna betyder inte att vi slappar. Det är bara det att vi hanterar information annorlunda nu. Vi behöver inte lektioner eller böcker, för med internet kan jag få fram all relevant information om ett ämne på 1-2 timmar jämfört med kanske 6 timmar för att läsa en bok."

"Om man får en fråga eller behöver lösa ett problem, så kan vem som helst i min ålder gå till Google, komma på vad problemet är och ta reda på hur man löser det. Enda anledningen till att gå i skolan är för att få papper på examen."

Michael Wesch och hans studenter får här tjäna som exempel på den losskoppling som tycks ha skett mellan det traditionella utbildningsväsendet och den uppkopplade vardag och verklighet som många studenter känner sig hemma i.

Ibland hör man talas om "Nintendogenerationen" eller såkallade "Digital natives" - ungdomar som växt upp med dataspel, internet och mobiltelefoner som en självklarhet. Det har givit dem erfarenheter och färdigheter som är unika för deras generation. Naturligtvis är det en generalisering att tala om en hel generation som om den vore en homogen enhet. Några forskare menar att det egentligen inte är en generationseffekt vi ser, utan snarare en effekt av skillnader i livsfaser [2]. Unga gör helt enkelt andra saker än äldre, precis som de alltid har gjort. Vi vet också att det finns stora skillnader även inom generationer, men faktum kvarstår att vi i undersökningar av medievanor ser ganska stora skillnader på generationsnivå.

Utvecklingen inom informationsteknologi har gått så snabbt de senaste åren att vi kanske aldrig tidigare har haft sådana stora skillnader i medieerfarenhet mellan generationerna. Många ifrågasätter om de traditionella undervisningsmetoderna fungerar för denna digitala generation, som enligt vissa forskare inte bara har andra erfarenheter, utan också verkligen tänker annorlunda.

Historiskt sett har alla informationsteknologiska genombrott, liknande det som beskrivs ovan, haft inverkan på de samhällen där de ägt rum. Boktryckarkonsten och telefonen är exempel på sådana som i grunden förändrat inte bara vårt sätt att hantera information, utan också vårt sätt att tänka och se på världen. På detta tema menade Marshall McLuhan att nya medier och nya tekniska möjligheter fungerar som "extensions of man" - utbyggnader av människan, som ger oss nya möjligheter att på olika sätt hantera vår omvärld. Staffan Hansson, professor i teknikhistoria vid Lunds universitet är inne på samma spår när han påminner om att alla innovationer har välkomnats för möjligheterna de skapat, men också väckt stark rädsla, oro och motstånd [3].

Från forskarvärlden kommer alltså relativt enhetliga signaler om att informations-teknologin innebär en historisk omvälvning av samhället, överallt och på alla nivåer. När det gäller effekter av informationsteknologin kan vi skilja mellan första- och andraordningens effekter. Förstaordningseffekter är det som vi som individer omedelbart kan göra med den nya tekniken som vi inte kunde göra innan. Andraordningens effekter är mer långsiktiga, sådana som uppträder först när den nya teknologin spridit sig till en stor del av befolkningen, effekter som innebär djupgående förändringar i samhället och som påverkar vårt sätt att tänka och agera.

En andraordningens effekt av boktryckarkonsten var t.ex. en större förmåga till logiskt tänkande hos befolkningen. Läskunnighet har visat sig ge bestående effekter på förmågan att utföra formella uppgifter som exempelvis kategoriseringar och att dra slutsatser [4]. Det räcker dock inte bara med förmågan att kunna läsa, utan det är en omfattande erfarenhet under lång tid, framförallt under barndomen som ger bestående resultat.

Professorn i medieteknologi Bo Dahlbom anser att vi nu står mitt uppe i en kommunikationsrevolution som kan jämföras med skrivkonsten och möjligheten att trycka böcker. Han menar att denna revolution, precis som en gång boktryckarkonsten, kommer att förändra vårt sätt att tänka och lära på ett dramatiskt vis [5].

På engelska finns ett begrepp: literacy, som i detta sammanhang skulle kunna översättas med mediefärdighet. För textmediet kan det översättas med läs- och skrivkunnighet, men då man menar förmågan att kunna förstå och använda digitala verktyg säger man ibland digital literacy. Detta innebär att kunna tillgodogöra sig ett innehåll framställt i ett interaktivt digitalt medium och även att uttrycka egna tankar och resonemang på detta vis [6].

Ett interaktiv digitalt medium kan vara exempelvis dataspel, internet eller en mobiltelefon. Historiskt har färdigheten att använda sig av nya informationsmedier alltid varit ojämnt spridd i befolkningen. De som behärskat den nya färdigheten har också oftast haft mer makt än de som inte gjort det. Allteftersom tiden går sprids dessa färdigheter till bredare befolkningslager.

Låt oss sätta saker och ting i perspektiv: för radion tog det 38 år att nå ut till 50 miljoner användare, för TVn 13 år. Internet tog 4 år, och Facebook tog fyra och en halv månad på sig att uppnå 50 miljoner användare [7]. Det som är unikt med den senaste informationsteknologiska revolutionen är hur oerhört snabbt det gått för den unga generationen att anamma det nya, och hur spridd denna nya färdighet är bland unga människor globalt sett. Samtidigt ser vi en relativt långsam spridning till den vuxna, medelålders befolkningen.

"Jag gick nyligen ut gymnasiet och har aldrig satt min fot i ett bibliotek. Jag hittade allt jag behövde på internet, Google var min vän."
(Citat från universitetsstudent på grundnivå, 2008)

Många uttrycker en oro över att barn och unga inte får lära sig att kritiskt granska det som de hittar på internet. Det förefaller dock som om själva det faktum att internet innehåller så mycket skräp gör att man av erfarenhet lär sig att man måste vara kritisk. Ett exempel: en filmsnutt på YouTube visar hur några personer lägger tre mobiltelefoner på ett bord med några opoppade popcorn i mitten. De ringer sedan till mobilerna och efter en liten stund poppar popcornen. Efter att filmen legat ute i en månad hade den setts av 5.7 miljoner tittare. Till filmen har fogats över fyra tusen kommentarer från tittare.

Frågan är om det är en bluff eller inte, kan verkligen mikrovågsstrålningen mobiltelefonerna göra så att popcornen poppar?

I kommentarerna diskuteras olika möjliga förklaringar, som en efter en förkastas. Genom att resonera kommer man fram till att det är teoretiskt möjligt att telefonerna kan avge mikrovågor som skulle kunna ge värmeökning i popcornen, men efter att någon räknat på hur stor effekten är kommer man fram till att den inte är tillräckligt stor, utan att det måste röra sig om en bluff. Nu kommer nästa steg, som är att försöka komma underfund om hur de som gjort filmen har genomfört sin bluff. Resonemanget går vidare, och olika personer försöker göra om det hela på olika sätt. Vad är detta om inte ett vetenskapligt förhållningssätt och en kollektiv kritisk värdering?

Konsekvenserna för utbildningssystemet blir flera - till exempel när det gäller inlärningsstilar. Där de äldre generationerna ofta beskrivs som havande en mer linjär lärstil, har den unga generationen ofta ett annat angreppssätt: de kan börja var som helst i materialet och tittar ofta först på bilder och grafik snarare än text. De kan ha många spår aktiva parallellt och vi ser ett aktivt utforskande av experimenterande karaktär. Tålamodet kan vara kort och snabbhet är ett nyckelord - vilket i och för sig inte alltid är något positivt [8, 9]. Så här beskriver en av mina studenter hur det går till när han ska hjälpa sina föräldrar med den nya tekniken:

"Om vi ska installera något nytt, så testar jag mig fram tills jag har hittat rätt, medans mina föräldrar vill gå igenom en guide eller liknande och ta ett steg i taget. Visar jag sedan mina föräldrar hur systemet fungerar, vill de att man ska gå igenom det sakta och noga, steg för steg. Helst ska de anteckna hur de ska gå till väga, så att de nästa gång har all information hur de ska ta sig vidare, och steg för steg skriver de ner det på papper. Själv skriver jag inte upp något, utan känner att har jag gått igenom det en gång, så kommer jag även komma ihåg det nästa gång jag ska utföra uppgiften, annars är det bara att jag testar mig fram nästa gång jag ska utföra detta. "

Den nya generationens stil är annorlunda, därmed inte sagt att den är bättre eller sämre än den traditionella. Otvivelaktigt är den dock mer anpassad till webben som snabbt medium.

Marc Prensky [9] menar vidare att dessa skillnader går djupare än de flesta kanske inser. Man vet numera att olika erfarenhet under uppväxten kan leda till olikheter i hjärnans strukturer. Om en person har tio tusen timmars erfarenhet av att spela dataspel är det klart att detta påverkar hur hjärnan utvecklas, menar Prensky.

Hur fungerar då undervisningen idag för den nya generationen?

Michael Weschs film på YouTube har väckt diskussionen om hur dagens utbildningssystem är anpassat till de erfarenheter och kunskaper som man får om man använt digitala medier sedan barndomen. En studie utförd på Irland 2009 av Audrey Byrne visade att elever utanför skolan uppvisade kompetens i att använda digitala medier för att exempelvis skapa hemsidor med interaktivitet, producera filmer och bilder och hantera sociala nätverk [10]. När hon undersökte hur mycket av denna kompetens de fick använda i sina studier visade det sig att det enda de fick använda var ordbehandlingsprogram för att skriva och, ibland, internet för att söka information. Hennes slutsats var att skolan behöver låta eleverna få utnyttja sina "normala" kompetenser även i sina inlärningssituationer. På samma tema menar forskaren David Buckingham att den nya generationen som är vana vid digitalt  samskapande, i olika medier och i olika former, faktiskt passiviseras av undervisning som är textbaserad, linjär och envägskommunikativ [11].

Hur passiviserade eleverna är kan man diskutera, men om man går till internetsidan Monitter som visar en levande ström av Twitterinlägg och söker på "classisboring" får man se en ständig ström av kommentarer från elever som sitter och skriver på Twitter under lektionerna om hur tråkigt de har det i klassrummet. Några exempel från 25 oktober 2009:

"Dear twitter class is boring i feel like cutting the rest of the day. That is all "
"Man they block youtube, class is so boring"
"So boring in class today"
"This class is boring as helllllllllllllllllllllllllll "
"Omg this class is so boring get me out of here!!! "
"Twitter is super dead this morning...now ill be forced to pay attention in this boring class
uuuggghhhhh "
"Why is class have to be boring? "
"Omg class is so effin boring right now"
"This class is sooo boring! "
"Let me tell you that the class is sooooooooooo boring im not even doing anything "
"Sweet Georgia Brown this class is boring!"

Det verkar inte heller vara någon särskild typ av lektion som upplevs som tråkig utan det verkar gälla för hela spektrat:

"History class is so boring"
"This math class is so boring.. Agh..."
"Spanish class is boring as hell. "
"Reading class is boring as hell...huff "
"Omg... chemistry class is sooo boring.... ZZZZzzzz.... "
"Bio class is so boring :/ "
"In school in this boring ass writing class...This school is so backwards "

Så... vad ska skolan göra?

Många verkar alltså vara överens om att skolan och undervisningssystemet behöver förändras - men frågan är hur? Ingen verkar veta hur det ska gå till, men vi kan se några olika förslag som förts fram. Ett av dessa är att använda sig av interaktiva medier, exempelvis dataspel som läromedel. De som förespråkar detta menar att vi bör dra nytta av motivationsskapandet, aktiviteten och snabbheten hos det nya mediet. Ett exempel är det amerikanska företaget Bankers trust som regelbundet använder dataspel för att utbilda sin personal. De har konstaterat att Nintendo-generationen blir uttråkade av undervisning i en traditionell klassrumssituation, och har därför utvecklat spel som gör det möjligt för de anställda att på ett utforskande och experimenterande sätt tillägna sig kunskap som de behöver för sitt arbete. Innehållet utgörs av exempelvis företagets olika policies, produktkunskap och ledarskapsutbildning. Några av spelen innebär att man får uppleva en dag i en bankanställds liv, där man simulerar olika beslutssituationer hos exempelvis en investerare eller en aktiehandlare [12].

Ett annat förslag som förts fram av Marc Prensky är att lärarna skall ändra på sig och lära sig kommunicera på samma sätt som sina elever. Enligt Prensky betyder det exempelvis att man ska undervisa snabbare, mer parallellt, mindre i steg för steg och mer i slumpmässig ordning [9]. Prenskys kritiker har invänt att det nog blir svårt att lära ut logiskt tänkande på det viset; en svaghet som Prensky medger. Han menar dock att forskning är nödvändig för att ta reda på hur undervisningssituationerna bör utvecklas. Vi kan inte fortsätta som tidigare, blir Prenskys slutsats.

Michael Wesch använder intressanta undervisningsmetoder i sina kurser vid universitetet i Kansas State University. Han har utvecklat en filosofi som han kallar "anti-teaching" [13]. Han undervisar mycket stora studentgrupper (200-400) och har som huvudmål att få studenterna att ställa bra och viktiga frågor. Med bra frågor menar han frågor som får studenterna att ifrågasätta sina egna fördomar och förutfattade meningar. Det värsta han vet är att få frågan "vad måste vi kunna till tentan?". Den frågan produceras av vårt utbildningssystem, menar Wesch. Han påpekar också att många studenter ser undervisning som ett meningslöst spel som handlar om examen och betyg snarare än ett tillägnande av viktiga erfarenheter.

I praktiken arbetar Wesch med stora simuleringsspel där grupper av studenter representerar olika kulturer och får förhandla och samarbeta med varandra. Under arbetet med "World Simulation" använder studenterna digitala medier för att kommunicera, samarbeta och dokumentera sina resultat. Genom detta arbetssätt får de insikter om sociala strukturer, politisk organisation samt om kultur och religion.

Ytterligare ett förslag till förändring av utbildningssystemet som förts fram innebär att läraren ska ändra sig från att vara en person som delar med sig av sin kunskap till eleverna till att vara en coach som uppmuntrar eleverna att själva söka fram kunskapen [14]. Lemke menar att lärarna måste få hjälp med att arbeta bort sin logikfixering (!) ("logocentric bias"). Lemke skiljer mellan två undervisnings-paradigm, det första är det kursplanestyrda paradigmet där läraren (som förutsätts veta mer än eleven) berättar och lär eleven och där läraren bestämmer vad eleven ska lära sig. Det andra är det interaktiva paradigmet som Lemke menar är det vanliga inom forskning och företag där ett arbetslag av personer i samarbete tar fram kunskap som de verkligen behöver just för stunden. Lemke menar att vi kommer att vara tvungna att förskjuta balansen till fördel för det interaktiva paradigmet i skolorna.

Några menar att det inte räcker med att ändra undervisningsmetoderna utan att även läroplaner och kursplaner måste ändras.

En som argumenterar starkt för detta är den amerikanske professorn i datavetenskap Roger Schank [15]. Han anser att lärarna måste förstå att de inte längre är huvudkällan till kunskap för eleverna. Hela systemet måste göras om menar han, och har följaktligen gjort om alla sina kursplaner. Istället för att ha kurser i exempelvis programmering, redovisning eller företagsekonomi har Schank och hans kollegor tagit fram en ny typ av kursplan som bygger på vad studenterna vill kunna göra när de är färdiga. Ett exempel på ett sådant mål är att kunna förändra ett traditionellt företag till ett modernt e-handelsföretag. Utgående från sådana mål tar man fram aktiviteter för studenterna att utföra, exempelvis att utformande av marknadsföringsplaner, utvecklande av affärsstrategier eller introducerande av ny teknologi. Studenterna arbetar i grupper och läraren har rollen av en mentor som i första hand står för feedback på det som studenterna tagit fram.

Det mest radikala förslaget av alla kommer kanske från Grace Llewellyn som förespråkar att det bästa man kan göra som tonåring är att sluta skolan och lära sig själv istället (Llewellyn 1991). Llewellyn är en del av den så kallade "unschoooling"- rörelsen i USA, som inspirerats av John Holts skrifter, exempelvis "Growing without schooling" [16]. Vi associerar här till en av YouTube-kommentarerna till Michael Weschs tidigare nämnda film:

"Unless the situation changes I am still going to do what I am going to do. And I know other people will do the same. But if a way opens up, then me and all the others, will be the first ones to drop school and pursue our own way"

Forskning inom utbildningsvetenskap

Avslutningsvis kan vi konstatera att många verkar vara överens om att dagens skola behöver förändras. Däremot verkar ingen veta säkert på vilket sätt eller ens i vilken riktning detta ska ske. Det är då inte helt lätt för en enskild lärare att ändra på sina undervisningsmetoder.

Det förefaller som att det vore angeläget med forskning om hur utbildningssystemet ska anpassas till de nya förutsättningar som diskuterats ovan. Tyvärr är det sparsamt med sådan forskning på den utbildningsvetenskapliga agendan.

Vid en 3 timmar lång presentation nyligen av kommande satsningar inom utbildnings-vetenskaplig forskning nämndes överhuvudtaget inte internet eller nya medier [17]. Ordförande för kommittén för utbildningsvetenskaplig forskning gav en exposé över intressanta forskningsfrågor som var centrerad på läroplansutvecklingen på 60-talet.

Det var en klar och tydlig presentation, med en blick stadigt riktad rakt bakåt. Uppenbarligen kan man ha olika åsikter om hur relevant internet och nya medier är för utbildningssystemet. Ett paradigmskifte inom den etablerade pedagogikeliten verkar inte direkt stå för dörren.

Referenser
1. Wesch, M. A., 2008. Vision of Students Today. Nedladdad 7 Juli, 2008, från YouTube,
http://www.youtube.com/watch?v=dGCJ46vyR9o
2. Närvänen, A.-L., & Näsman, E. (2004). Childhood as Generation or Life Phase. Young: Nordic Journal of Youth Research, 12[1], 71-91.
3. KK-stiftelsen, 2008:1. Unga nätkulturer. Röster om nätet, framtiden, värderingar och lärande. KKstiftelsens skriftserie. 2008-07-08
4. Luria, A. R., 1976. Cognitive development: Its cultural and social foundations. Cambridge: Harvard University Press.
5. KK-stiftelsens, 2008:2. Forskare överens: Digital kompetens ett måste i framtiden 2008-07-11: Utskrift från KK-stiftelsens webbplats www.kks.se
6. Kaplan, N., 1995. E-literacies Computer-Mediated Communication Magazine / Volume 2, Number 3 / March 1, 1995 / Page 11
7. United Nations Cyberschoolbus - Briefing 20 INFORMATION AND COMMUNICATIONS TECHNOLOGY (ICT). http://www.un.org/cyberschoolbus/briefing/technology/tech.pdf Nedladdad February 18 2010
8. Prensky, M., 2001:1. Digital Natives, Digital Immigrants. On the Horizon. MCB university Press, vol 9 no 5.
9. Prensky, M., 2001:2. Digital Natives, Digital Immigrants, part II: Do they really think differently? On the Horizon. MCB university Press, vol 9 no 6.
10. Byrne, A. (2009) Digital Literacy in the 21:th century. Implications for teaching & learning. Presentation at ICT conference 2009.
11. Buckingham, D. (2007). Beyond technology: children's learning in the age of digital culture. Cambridge [u.a.]: Polity.
12. Prensky, M, Graham, A. B., 1997. Learning games at Bankers Trust: new directions in on-line training. Knowledge and Process Management vol 4 no 4.
13. Wesch, M. A. 2006. A Brief Philosophy of "anti-teaching". http://mediatedcultures.net/wsphilosophy.htm. Nedladdad February 17, 2010.
14. Lemke, J.L., 1998. Metamedia Literacy: Transforming Meanings and Media. Chapter for Literacy for the 21st Century: Technological Transformation in a Post-typographic World, D. Reinking et al. (Eds.), Erlbaum.
15. Schank R. C., 2008. Every Curriculum Tells a Story. 2008-07-11: utskrift från http://www.socraticarts.com Nedladdad July 07, 2008
16. Llewellyn, Grace., 1991. The Teenage Liberation Handbook: How to Quit School and Get a Real Life and Education. ISBN 0-9629591-7-0
17. Forskning pågår - Utbildningssystem. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet 2009. http://www.vr.se/download/18.ead945b11f699b5085800023883/Forskning+pågår+-+utbildningssystem.pdf Nedladdad 18 februari 2010.

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] Postat av Ann-Catrin on 10 Mar 2010 at 11:38 e m | Kategori: IT, Skola Else Nygren, docent och Anders Larsson doktorand, vid Institutionen för Informatik och Media på Uppsala universitet har skrivit en mycket intressant och tänkvärd artikel på Newsmill. [...] Blogg:Brockmans blogg » Den uppkopplade generationen tar, 2010-03-10, 23:42

[...] didn’t turn out to good, but besides that… Together with Else Nygren, I co-authored this article on digital generations in schools for the Swedish debate site Newsmill. February 25th, 2010 | [...] Blogg:The picture didn’t turn out to good, but besides t, 2010-02-25, 23:19

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/18903

28 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Nej men usch och fy! Så här kan vi inte ha det. Det måse vara ordning och reda i skolan. Datorer och mobiltelefoner hör inte hemma i klassrummen. Skolbarnoch studemnter ska lära sig tänka linjärt så att de kan förstå lärarens instrukioner Lärarens auktoritet får inte undergrävas. Gör något, Björklund. Stoppa flummet NU!

Permalänk | Anmäl #1 Batongliberalen, 2010-02-25, 21:40

Det har alltid funnits elever som tyckt skolan är tråkig. Om man tror att mer sociala medier löser problemet har man inte förstått orsaken. Om eleverna gillar att spela fotboll på fritiden medför inte det att det är lämpligt att spela fotboll under mattelektionen.

Sen att folket i kommentarerna till filmen med mobilerna som gjorde popcorn hade ett så kallat kritiskt och vetenskapligt angreppssätt i sin analys beror säkerligen mer på deras utbildning än på någon semi-evolutions-liknande trial-and-error-betigning utifrån internetbaserad erfarenheter.

"Enligt Prensky betyder det exempelvis att man ska undervisa snabbare, mer parallellt, mindre i steg för steg och mer i slumpmässig ordning [9]."

lol. Ni borde prova att lära ut kvantfysik, fourieranalys eller partiell differentialkalkyl slumpmässigt. Lycka till i de fallen när ni börjar med det svåraste, som bygger på allt annat, först.

I dagens examensarbeten löser man vanligen riktiga problem för riktiga företag. Inte så väldigt nytänkande men det är säkert bra att utöka omfattningen av detta.

Permalänk | Anmäl #2 Johan Nilsson Svensson, 2010-02-25, 22:22

"...Det var en klar och tydlig presentation, med en blick stadigt riktad rakt bakåt. Uppenbarligen kan man ha olika åsikter om hur relevant internet och nya medier är för utbildningssystemet. Ett paradigmskifte inom den etablerade pedagogikeliten verkar inte direkt stå för dörren. ..."

Nej, tyvärr tyvärr... :cry: - "vet" Josef B.

PS.
"Bara två saker är oändliga, universum och den mänskliga (video ca 10 min) dumheten. Men när det gäller universum är jag ännu inte absolut säker" - Albert Einstein * * = "Utan tvivel är man inte riktigt klok !"

Permalänk | Anmäl #3 Josef Boberg, 2010-02-25, 22:27

Sen är det ju förstås väldigt intressant att se hur det går för den slumpmässiga undervisningen i de fallen när det slumpar sig så att delmomenten i undervisningen följer linjärt i den ordningen man traditionellt har lagt upp delmomenten. Blir det epic fail eller kommer den linjära undervisningen (som påstås vara otillräcklig) att vara framgångsrik i de fallen när slumpen skapade den linjära och logiska ordningen?

Huruvida det är slumpen eller planering som ligger bakom den linjära logiska ordningen kan förstås inte ha någon betydelse. Detta visar att det inte skulle kunna kan vara den slumpmässiga ordningen i sig som hypotetiskt skulle kunna bidra till det slumpmässiga utbildningsuppläggets framgång. Det som återstår är att de slumpmässiga uppläggen skulle kunna vara överlägsna för att de i snitt är ickelinjära och/eller ologiska. Vi kan nog snabbt utesluta att ett ologiskt upplägg vore sämre än ett logiskt dito - jag kan faktiskt inte förställa mig något annat, kanske för att logiskt är ett olämpligt/felaktigt koncept i sammanhanget.

Därmed har vi kokat ner soppan till att en slumpmässig undervisnings eventuella framgång står och faller med huruvida ickelinjär undervisning är överlägsen linjär dito. Dock känner jag att dessa två koncept inte är tillräckligt väldefinierad för att det ska vara meningsfullt att föra analysen vidare. Magkänsla säger dock att linjär undervisning utblandad med lite ickelinjäriteter och en och annan singularitet vore det optimala då de två sistnämnda nog skulle påverka koncentrationen och uppmärksamheten positivt.

Permalänk | Anmäl #4 Johan Nilsson Svensson, 2010-02-25, 23:00

Ur ett marknadssamhälleligt perspektiv där alla är konkurrenter är det utmärkt för mig och andra som anstränger sig. Att 90% slappar ger oss mycket större chanser, men det försämrar naturligtvis kvaliten även på de bästa.

Ur ett samhälleligt perspektiv är det en katastrof.

Permalänk | Anmäl #6 Bob, 2010-02-26, 01:00

De senaste årtiondena har präglats av synen att läraren inte har något att lära ut och föraktet mot lärarens kunskap tog sig uttryck i skällsord som "katederundervisning". Istället skulle eleverna själva söka kunskap genom grupparbeten och infosökning på internet (som om de inte redan kunde googla) eller muntliga föredrag där elever läste upp det de hade printat ut från internet. Resultatet ser vi idag - mängder av elever på universitetet kan knappt formulera en mening. Låt oss inte göra om samma misstag igen. Självklart ska inte elever sitta och sms:a när läraren försöker lära ut något. Den gnuttan respekt måste man ändå visa sin lärare. Tänk vilken mardröm att vara lärare idag och försöka förmedla något medan mobiltelefoner ringer och några kanske chattar på nätet via mobilen. Visst bör man använda moderna hjälpmedel i undervisningen, men man behöver inte blåsa upp färdigheterna att kunna skriva in några bokstäver i ett google-fält, retuschera en bild i photoshop eller spela dataspel som om det automatiskt gjorde oss till klokare eller bättre människor. Internet är en fantastisk kunskapskälla men problemet är att eleverna inte har fått med sig grundläggande kunskaper från skolan. Den största bristvaran idag tycks dock vara medkänsla. Det behövs t.ex. ingen skolundervisning för att ungdomar ska snappa upp ny teknik i form av användning av mobilens videokamera. Däremot verkar kusligt många ungdomar sakna kärleken till sin nästa - man kan t.ex. tänka sig att passivt stå och filma när någon misshandlas.
Att kunna använda ny teknik är utmärkt men utan någon etik i botten blir det ett rätt vilset, kallt och inte särskilt upplyst samhälle.

Permalänk | Anmäl #7 Otidsenlig, 2010-02-26, 02:56

På pricken! Iden om "linjärt" lärande har egentligen aldrig varit förankrad i verkligheten. Det finns inte så få undersökningar som visar hur förskolebarn som är 5-6 år är bättre på aritmetik än de som gått några år i skolan. När de börjar skolan avlärs de, för att sedan steg-för-steg läras upp på nytt. Och dessa 5-6 åringar har ju aldrig utatts för "linjär" undervisning.

#2 Johan Nilsson Svensson menar att fouriertransformer och kvantfysik måste läras ut i viss ordning. Som gammal teknisstudent håller jag inte alls med. Jag började normalt långt bak i läroböckerna och gick mot början, med massor av hopp fram och tillbaka. Det var ett väldigt effektivt lärande.

Och personligen missgynnades jag själv extremt av traditionell linjär undervisning (detta var före Internet på 70- och 80-talen) för jag funkade på ungefär samma sätt som många unga gör idag. Jag läste massor av böcker samtidigt i massor av olika ämnen, började ofta mitt i eller på sista kapitlet, plockade böcker ur måfå ur bibliotekets hyllor. Jag läste om kvantfysik samtidigt som jag i högstadiet beräknade friktion på sluttande plan... betygen blev inte vidare bra trots att jag som 15-åring nog var mer bildad än de flesta lärare och jag såg också skolan som väldigt ytligt och okritisk.

Jag hade ett hem som uppmuntrade det fria kunskapssökandet och som brydde sig ytterst lite om hur det gick i skolan. Dagens unga behöver inte uppmuntras i sitt kunskapssökande på samma sätt. De går in på sitt rum, slår på datorn och bläddrar runt - jag fick gå några kilometer till bibblan.
Och mina tonåriga barns klagan är densamma som min en gång i tiden. Jag funderar ofta på varför skolan attraheras så mycket av den medelmåttighet som erbjuds genom tillrättalagda kursplaner och lärarcentrerad undervisning?
De flesta lärare är helt vanliga människor - ändå vill vi (omänskligt) att de skall vara stora entertainers som skall konkurrera framgångsrikt med allt det spännande som finns i den verkliga världen utanför skolan.

Permalänk | Anmäl #8 Mister J, 2010-02-26, 04:07

gäsp...

stora ord "Forskningen är ganska enig om att vi står mitt uppe i en kommunikationsrevolution som förändrar vårt sätt att tänka och lära på ett dramatiskt vis. Detta märks tydligt på studenter över hela världen som känner sig alltmer främmande inför traditionell undervisning..."

Tror själv precis tvärtom, när hela världens kunskap ligger en knapptryckning bort kommer "tráditionell undervisning" av god kvalitet bli allt viktigare som konkurrensmedel...

Permalänk | Anmäl #9 Z, 2010-02-26, 08:34

Det här inlägget visar att flumskolan verkligen lever och förnyar sig. Det låter bitvis intressant och tänkvärt, men....det enda man kan vara riktigt säker på är att det inte alls går till så här i skolan i de länder som går framåt. Rektionär pedagogik är alltjämt oslagbart när det gäller att bygga ekonomisk tillväxt på bred front. Hur jävla trist den än är. Unschooling-rörelsen har förstås rätt i det att kids som sitter och SMSar och Facebookar lika gärna kan göra det hemma. Att då ha ett klassrum är bara slöseri. Men en bra lärare är faktiskt fortfarande både bättre och roligare än Google.

Permalänk | Anmäl #10 Konrad, 2010-02-26, 09:15

#8 Mister J, 2010-02-26, 04:07

Jag medger villigt att det finns olika ordningar på upplägget som skulle fungera. Däremot kan jag inte förstå hur man kan lära ut något som bygger på något annat man hoppat över. När det kommer till kvantfysik skulle det motsvara att se på ett vetenskapsprogram på tv på en timma. Man förstår att elektroner kan tunnla eftersom det är det speakerrösten säger att de kan, men man förstår inte mycket mer än så. Och att lära ut partiella diffekvationer innan man börjat med ordinära dito är ju bara elakt, eller flervariablesanalys före envariabelsanalys för den delen.

Och varför skulle det vara så himla svårt att läsa en bok i taget från pärm till pärm? Det finns en poäng med att låta kunskapen sjunka in innan man går vidare, men utöver det?

Permalänk | Anmäl #11 Johan Nilsson Svensson, 2010-02-26, 09:59

På den tiden vi på högskolan läste 3-4 kurser parallellt med olika böcker i varje kurs tyckte de flesta att det var skitjobbigt. När systemet ändrades till högst två kurser parallellt tyckte de flesta att graden av jobbighet halverades.

Permalänk | Anmäl #12 Johan Nilsson Svensson, 2010-02-26, 10:12

1) jag gillar att ingen elev idag ses på som direkt annorlunda bara för att teknik och undervisning för många inte verkar kompatibla
2) alla som idealiserar den "gamla skolans doktrin" - kom igen! med handen på hjärtat, hur mycket fastnade i skallen efter att skrivningen var klar? åtminstone minns jag tydligast de få muntliga tentamen jag haft, och någon enstaka essäfråga, resten måste jag kolla på google.
öppnar sällan eller aldrig någon av mina dyrt införskaffade läroböcker, de står mest och dammar i hyllorna.
3) paradigmskifte - lite undrande över det, en pågående diskussion ända sen Platon och Sokrates tid tycker jag mer att det påminner om.
4) jag gick i grundskolan på 60-talet, hade betyg från andra klass. vad som avspeglade sig mest var det sociala samspelet eller bristen på samspel mellan lärare - elevgrupper. för den som idag sms-ar eller twittrar kan det vara en nödlösning på ett större problem, som inte alls har med tekniken att göra....se upp där!
5) känner igen mig i diskussionen kring vad som var lämpligt eller mindre skolastiskt snarare-det handlade på 60-talet om huruvida dagspressen skulle anses vara en god källforskning. den tvisten är fortfarande inte löst - så jag kan absolut hålla med om att det inte går så fort med utbildningsteorierna som det kanske skulle behövas- samhället hinner ändras flera gånger om.
6) vi kanske får vara nöjda med google, men tillägga att wikipedia är en ständigt uppdaterbar källa, så där finns det hela tiden en ny pedagogisk uppgift, både för studenter och lärare, det interaktiva lexikonet, något som Bonniers lexikon och dyl. skulle ha vunnit på.

Permalänk | Anmäl #13 Loka, 2010-02-26, 11:12

Jodåsåatt...JAg har undervisat en del på både gymnasie och högstadie och min iaktagelse är att kritiskt tänkande i stort inte existerar. i en klass med 25 elever så är det 3-4 elever som kritiskt granskar material de hittar på nätet. 15 elever kopierar det första de hittar på wikipedia och de sista gör inte uppifterna. Universitetsutbildningen är i min erfarenhet en utbildning där man lär sig fakta, uppsatsskrivande mm men framförallt så lär man sig metodik.
Man får ju inte heller glömma att den mesta information som finns på tex Wikipedia är ju resultat av forskning som skett på eller i anknytning till universitet:)

Permalänk | Anmäl #14 Fredric Nomael, 2010-02-26, 12:07

Frågan är väl i grunden ganska klassisk - piska eller morot? Ska man i stil med 'anti-teaching' satsa på engagemang, att väcka nyfikenhet etc. eller bör min drivkraft som elev snarare bygga på en vilja att vara duktig, att prestera osv? Att jag kan googla vad jag är sugen på att veta har naturligtvis i många fall förändrat lärar-elev förhållandet i grunden - jag behöver i princip inte läraren för att ta fram den information jag är intresserad av. Vad jag behöver läraren till är att hjälpa mig intressera mig för sånt som finns med i läroplanen. Jag behöver inte en katedergenomgång av antalet riksdagsutskott eller om frihetstidens betydelse för parlamentarism, vad jag behöver är nån som hjälper mig förstå att gubbarna på tv faktiskt spelar roll för mig, mina arbetslösa föräldrar och stans nedlagda simhall.

Permalänk | Anmäl #15 Wazzup Laban?, 2010-02-26, 14:51

#14 Fredric Nomael, 2010-02-26, 12:07

Jag håller med om att det man får av högskolan till stor del är metodik och allmänna färdigheter för att lösa problem och kommunicera med omgivningen. Dock skulle jag ännu hellre uttrycka det som att man lär sig ett nytt sätt att tänka och se på världen/samhället/naturen.

Ännu har jag inte hört talas om att man vill bygga PhD-utbildningar på att man googlar, twittrar och smsar eller lägger upp filmklipp på youtube. Läsa artiklar verkar fortfarande vara fundamentet i en sådan utbildning. Sen kan man förstås använda sökmotorer för att hitta artiklar.

Permalänk | Anmäl #16 Johan Nilsson Svensson, 2010-02-26, 14:56

#15 Wazzup Laban?, 2010-02-26, 14:51

Jag håller med om att det i grundskolan och gymnasiet kan ingå väldigt mycket ämen/kurser som man helt enkelt inte är intresserad av och som samtidigt INTE är viktigt alls att lära sig för en vanlig Svensson. Och vilka ämen som skall ingå är det väl främst regeringen eller skolverket som bestämmer.

Utöver detta tycker jag inte det är lärarnas fel om eleverna inte är intresserade. Då skyller jag hellre på kulturen och föräldrarna. För visst är det ju en "sanning" i vår kultur att det är tråkigt att gå i skolan. Kombinerat med att de flesta klarar sig rätt bra rent materialistiskt genom att leva på föräldrar eller socialen blir man in Sverige mindre motiverad till att gå i skolan än tex Kina eller andra länder där föräldrarna måste betala för barnets utbildning.

Permalänk | Anmäl #17 Johan Nilsson Svensson, 2010-02-26, 15:07

Att inte slänga bort sina föräldrars surt förvärvade slantar är naturligtvis en piska som heter duga, och det är ju som jag ser det grundfrågan - vill man ha elever som drivs av ångest eller av nyfikenhet och engagemang?

I övrigt säger jag inte att det är lärarnas 'fel' - poängen är att lärarrollen inte kan vara den samma som när denne var den ende i byn som visste något om världen utanför.

Permalänk | Anmäl #18 Wazzup Laban?, 2010-02-26, 15:22

Kunskapens rot är bitter, men dess frukter äro ljuva. (Tegnér)

Permalänk | Anmäl #19 Björn W, 2010-02-26, 16:54

#18 Wazzup Laban?, 2010-02-26, 15:22

Jag tror att det handlar mindre om ångest och mer om att barnen i KINA förstår att de har fått en fantastisk chans som många andra barn inte får och att deras ansträgningar kan göra deras liv mycket bättre. Det om något tror jag är motiverande och inspirerande. Känner man att man vandrar på stigen mot framgång känns det säkert roligt. I sverige har vi dock skol-PLIKT och det går nästan inte att bli ekonomiskt rik på arbete vid en anställning, samtidigt som det inte ens räcker med dubbelexamen från högskolan för att vara säker på att få ett jobb.

Så i vår kultur är skola alltså något som anses vara en plikt och något tråkigt och töntigt samtidigt som det för de allra flesta inte är ekonomiskt lönsamt att studera på högskolan. Samtidigt är det så gott som alltid den med erfarenhet som får jobbet framför någon med en färsk och omfattande utbildning. I det här perspektivet är det smått förbluffande att det fortfarande finns så pass många som faktiskt är studiemotiverade i det är landet.

Permalänk | Anmäl #20 Johan Nilsson Svensson, 2010-02-26, 16:57

#20 Johan Nilsson Svensson

Ett problem är ju som du skriver att det är så mycket mer lönsamt att gå yrkesgymnasium än att skaffa sig högskoleutbildning. Hur motiverar man någon att leva snålt och skuldsätta sig under flera år när man som färdigutbildad ändå inte kommer upp i samma lönenivå som en gymnasieutbildad rörmokare.

Permalänk | Anmäl #21 Batbert, 2010-02-26, 17:14

Det var inte för så länge sedan som det talades om en ny ekonomi som skulle revolutionera världen, hur gick det. Nu talas det om andra revolutioner, men inget nytt under solen. I verkligheten är det inte så stora förändringar som det låter.

Permalänk | Anmäl #22 olle, 2010-02-26, 22:00

Utmärkt artikel!

Den nuvarande skolan är mer till för att forma människor till lydnad än att tänka själva och utveckla sina egna förmågor.

Lägg ut hela skolan på internet så sparar samhället enorma summor i skattemedel! Lärarna kan bli snöskottare istället. Det hade sannerligen behövts åtminstone den här vintern! De frigjorda skattemedlen kan användas till att underlätta för föräldrar att vara mer med sina barn! De gamla grundskolebyggnaderna kan inhysa uteliggare istället. De behöver byggnaderna mer än eleverna.

Permalänk | Anmäl #23 K2, 2010-02-27, 02:18

Blir mörkrädd om det här är framtiden - och då är jag ändå född på 80-talet. Stackars små studenter som måste twittra om att lektionen är tråkigt - not. Förövrigt har elever i alla tider hållit på så, fast förr karvade man in det i skolbänken.

Men det är inte en anledning att lägga om universitetsutbildningar med tusenåriga anor och flytta ut allt i ett hav av googlande och Facebook-profiler. Jag skulle inte vilja operera mig av en läkare som inte spenderat timmar med tjocka läroböcker skrivna av kunniga docenter och doktorer inom varje ämne. Slipper gärna att bli dömd av en tingsrättsdomare som lärt sig juridik på Flashbacks forum.

Alla behöver inte gå på högskolan, passar det inte kan man ta ett lagerjobb på deltid och sen spendera all ledig tid med Twitter och Facebook om det nu är så fruktansvärt kul.

Själv tröttnade jag på Facebook efter ett halvår, alltför mycket tidstjuv från pluggandet detta att hålla på att svara på meddelanden från folk jag aldrig kommer träffa eller adda folk från gamla högstadieklassen (som inte alls brydde sig om en på den tiden). Det känns ungefär som Lunarstorm som man höll på med för tio år sedan, lika trist nu som då, detta med "sociala medier" är inget nytt, bara för fyrtioåriga journalister som plötsligt bestämt sig för att göra en grej av det i år, men men, de kommer tröttna de med...

Permalänk | Anmäl #24 Johannes, 2010-02-27, 20:49

Jag har hållt på med forskning så pass länge att jag sett allting komma tillbaka minst 2 ggr. Det vi vet med säkerhet är detta:
1) läraren är avgörande, och betyder betydligt mer än pedagogiken, och
2) vi har stora problem med att rekrytera rätt personer till läraryrket.

Slutligen undrar jag om det verkligen går att lära sig t ex matematik utan att tvingas sitta och räkna timme efter timme? Kan ett dataspel ersätta detta? Kanske...

Permalänk | Anmäl #25 Calle, 2010-03-01, 10:10

Jag finner det intressant att de flesta kritiska röster till artikeln fokuserar på Vad och inte Hur 'de unga' gör.

Vidare är det komiskt inom vilka stränga ramar som utvecklingen diskuteras. Låt oss anta att all utbildning skulle 'kastas om totalt' mot vad vi känner idag, torde inte detta även på sikt förändra samhället? Kanske lever 'vi' inte i en konkurrerande marknadsstruktur om 50 - 60 år. Andra strukturer än den vi tar som given är faktiskt tänkbara och möjliga.

Permalänk | Anmäl #26 Emil , 2010-03-01, 10:28

replica chanel replica chanel
replica gucci replica gucci
replica hermes replica hermes
replica louis vuitton replica louis vuitton
discount handbags discount handbags
designer handbags designer handbags

Permalänk | Anmäl #28 k247br, 2010-07-31, 04:22