Över 30 år av skattesänkningar i USA gav bara lägre tillväxt och högre arbetslöshet

Går det ens att jämföra med Sverige? De marginalskatter du använder som exempel fungerar väl inte alls likadant i USA som i Sverige. De marginalskatter du tar upp drabbar ju endast de som tjänar över 300 000 USD i USA medans våra marginalskatter i Sverige drabbar folk med inkomster på strax över 500kkr. USA har även betydligt fler olika skiktgränser än Sverige.

Svårt att se hur det skulle gå att jämföra de siffrorna och sen dra några slutsatser från dem.

Vill man inte förstå så förstår man inte. Siffror och statistik kan man vränga till hur som helt genom lite fiffigt urval av data. Det är frågan om vilket system som fungerar. Det amerikanska systemet är inte fläckfritt men inget annat system ger en människa samma möjligheter att göra något av sitt liv.
Men den som sitter ner och väntar på att någon "ombudsman" ska komma och ta hand om en så väntar man förgäves. Det är grundskillnaden mellan socialismen och liberal demokrati.

Det vore rättvisare att tala om 1970-1980 och jämföra med 1980-1990 istället. Men Habib väljer noga perioderna för att passa hans eget resonemang.

USAs problem var och är att man finansierar skattesänkningarna med ökad skuldsättning. Skattesänkningar som inte finansieras med lika stora sänkningar av offentliga utgifter är inga egentliga skattesänkningar.

Vill man sänka skatterna måste man först sänka de offentliga utgifterna. Annars går det åt pipan. Det har det amerikanska etablissmenaget aldrig förstått och jag tror inte att artikelförfattaren gör det heller.

Under 1950-talet hade Sverige ett skatteförtryck på 25% av BNP och då hade vi poliser, militär, skola, sjukvård, omsorg.

Vi skall naturligtvis jämföra oss med Singapore och Hong Kong som har haft riktig hög tillväxt.

Politiker slösar bort andras pengar utifrån politiska vinster, medans privata entreprenörer investerar pengar för bästa vinst. Därför är det viktigt att sänka skatteförtrycket från 50% till minst 25%.

Wow vart konjukturcyklerna vägen..?

http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_recessions_in_the_United_States

En gedigen forskare skulle inkludera alla andra påverkande faktorer förutom skattenivåer som påverkar statsbudgeten men som är mycket tveksamt att enskilt basera BNP, konjunktursvägningar på, men nu är det ju en politiker som talar..

Wow vart konjukturcyklerna vägen..?

http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_recessions_in_the_United_States

En gedigen forskare skulle inkludera alla andra påverkande faktorer förutom skattenivåer som påverkar statsbudgeten men som är mycket tveksamt att enskilt basera BNP, konjunktursvägningar på, men nu är det ju en politiker som talar..

http://www.tradingeconomics.com/Economics/GDP-Growth.aspx?Symbol=USD

Här är den federala budgeten
Det är inte faktiskt rätt att amerikanerna får så lite för skatterna. Problemet är att så många inte inser hur mycket de får. Enbart försvar och sociala utgifter är nästan 2/3 av hela kakan.

http://en.wikipedia.org/wiki/United_States_federal_budget

Hej och tack för alla kommentarer.
Självklart är det flera faktorer som påverkar ekonomins utveckling. Men det tycks finnas ett automatiskt samband mellan sänkta skatter och negativ utveckling oavsett konjunktur eller andra samverkande faktorer. Mellan 1930 och 2009 genomfördes 15 skattesänkningar och 12 skattehöjningar. Åren då skatterna höjs ligger bnp per capita i genomsnitt på 4,3 procent oavsett konjunktur. Åren då skatterna sänks ligger BNP på 1,4% oavsett konjunktur och oavsett utvecklingsgraden i ekonomin.
Demokraterna och republikanerna har härskat under lika många perioder av hög som låg konjunktur. Men deras politik skiljer sig radikalt när det gäller marginalskatter. Demokraterna företräder höga marginalskatter medan republikanerna har bedrivit en lågskattepolitik särskilt för höginkomsttagare. Republikanernas postulat är att skattesänkningar betalas tillbaka genom dynamiska effekter på tillväxt och sysselsättning. Men när vi tar perioden 1949-2005 kan vi konstatera att real BNP per capita ligger i genomsnitt på 2,9% för demokater och 1,7 % för republikaner. Arbetslösheten 5% under demokraterna och 6% under republikanerna. Multifaktorproduktivitet 1,7% under demokrater och 0,9 under republikaner. Budgetunderskott 0,6% under demokraterna och 2,4 procent under republikanerna. Etc. Att ett sådant mönster varar över en period på 60 år oavsett konjunktur och oavsett militär engagemang tyder på att teorin om dynamiska effekter av skattesänkningar är en myt.

"Det är dags att utfärda en varning för Hedi Bel Habibs skriverier. Han är inte vetenskapligt seriös, men försöker ge sken av det. Upprepade gånger tar forskare, vars resultat han använder, avstånd från hans tolkningar. Man kan fråga sig varför han har så lätt att få sina alster publicerade även i seriösa organ." DN Debatt 971007.

Referens på webben:

http://people.su.se/~benand/beaDN971007.html

Skribenten är inte seriös och inte trovärdig.

Ej seriös skribent,

Sådana varningar brukar göras i diktaturer. I ett öppet demokratiskt samhälle bemötes argument med argument. Meningsutbytet och ömsesidig respekt är det som gäller i en fri debatt! Har Du data som talar i en annan inriktning skriv gärna ett motinlägg. Det är bara att skicka till redaktionen!

Om någonting har stått på DN:s debattsidor så bör det självklart tolkas fundamentalistiskt. Det är bara ren och pur sanning som rör sig där och alla som uttalar sig har objektivt rätt. Just det. Jag glömde nästan.

#11 Hedi Bel Habib,
Automatiskt samband? Avser du ett kausalt samband mellan skattesänkningar, minskad tillväxt och ökad arbetslöshet så har du inte påvisat att något sådant existerar, oavsett vad du tycker och tror. #5 Kaj Grüssner, sa egentligen allt som behövde sägas i sitt inlägg om ökade offentliga utgifter och skuldsättning. Vore det inte för det svar du postade i tråden. Även #3 Surgubben framhävde nyttjandet av statistik till förvanskning i kritik du uppenbarligen inte förmått ta till dig. Att du titulerar dig som forskare är allt väl magstarkt med tanke på att du fullkomligt åsidosätter den vetenskapliga metoden och istället ägnar dig åt att sprida rena falsarier. Det är inte vetenskap du ägnar dig åt, det är demagogi.

Teorierna om "dynamiska effekter" av sänkta skatter på ekonomin baseras på argumentet att skattesänkningar stimulerar den ekonomiska tillväxten, vilket i sin tur ökar skatteintäkterna tillräckligt för att kompensera inkomstbortfallet från skattesänkningar. Det finns inga data som visar att detta skulle vara fallet. Däremot visar hela USA:s historia att varje gång skatterna sänks uppstår det budgetunderskott och hög arbetslöshet. Även om andra faktorer är med i bilden är det anmärkningsvärt att inte en enda gång inträffar något positivt samband mellan sänkta skatter och tillväxt.

Även i Sverige tycks det vara samma sak. År 2003-2004 var BNP ökning per capita 2,7%; år 2004-2005 var det 2.0. När skatterna sänkts blev det 1.0 2006-2007 och 0,2% 2007-2008. Överskott i statsfinanserna innan skatten sänks omvandlades till budgetunderskott efter skattesänkning. Det svenska förloppet påminner om det amerikanska mönstret. Och detta innan finanskrisen slog till. Även om det flera faktorer som samverkar är det något att förundras över att sänkta skatter alltid samvarierar med nedgång i sysselsättningen, tillväxt och skatteintäkter.

Hedi Bel Habib

"Även om andra faktorer är med i bilden är det anmärkningsvärt att inte en enda gång inträffar något positivt samband mellan sänkta skatter och tillväxt."

Det är inte det minsta anmärkningsvärt om man förstår den bakomliggande dynamiken. Om skattesänknignarna finansieras med ökad skuldsättning, vilket nästan undantagslöst är fallet, så är det inte alls så konstigt att tillväxten uteblir. Dessutom blir statistiken tämligen värdelös när man inte gör sig besväret att fundera över vilka de andra faktorerna är och varför resultatet blir det det blir.

Statistik kan varken förklara eller bevisa någonting, det kan bara säga något om vad som har hänt.

Lite försynt så där, men vad gav all ökad tillväxt? Totalt sett så har ju tillväxten ökat, trots allt. Men det glömde väl id-oten bort eller?

Hedi Bel Habib, du staplar fel på varandra.

När marginalskatten mellan 1951-1963 (inte 1948-1960 som du anger) var extrema 91% så gällde detta för inkomster över 400 000 USD, vilket i dagens penningvärde är cirka 20 milj. kr. Även senare krävdes betydande inkomster för att nå den högsta nivån. Ytterst få har ju sådana inkomster och därför kan man inte dra slutsatser om hur det amerikanska samhället reagerar.

http://www.taxpolicycenter.org/taxfacts/displayafact.cfm?Docid=543

Enligt Hausers lag har den federala inkomstskatten sedan andra världskriget fram till åtminstone år 2007 varit 19,5 procent av BNP. Eftersom skattemängden inte har ändrats så kan knappast marginalskatten som ett genomsnitt ha ändrats mer än obetydligt, vilket gör din analys värdelös.

http://en.wikipedia.org/wiki/Hauser%27s_Law

Vidare så får folkets vanor en långsam påverkan. Sovjetunionen gick bra under många år med Stalin, men spårade ur totalt med tiden. Om man i Sverige exempelvis upptäcker att skatten ökar så tar det ofta lång tid innan man arbetar mindre eller arbetar svart och anpassar sig. Att det i USA under en period om 79 år som du påstår gjordes 15 skattesänkningar och 12 skattehöjningar är helt irrelevant. Ingen studerar skattetabeller regelbundet och anpassar sitt liv efter dessa.

Ett tredje fel bygger på kosmologimakroekonomi, att människan inte styr politiken och sedan att skattetrycket inte styr ekonomin. Istället är det tvärt om. Utvecklingen på jorden styrs först av geologiska omständigheter och solen, som påverkar ekonomin och konjunkturen, som sedan påverkar politiken. Människan skapar genom sina myter ständigt obalanser, vilket inte minst den senaste så kallade finanskrisen visar. När det är goda tider blir människan glad och generös. Arbetslösheten minskar. Skatterna höjs. Olika typer av regleringar ökar. Politikerna gör fler så kallade satsningar. Demokratiska presidener väljs. Vid dåliga tider blir det tvärt om. Det påstås till och med att kjollängden på kvinnorna styrs av konjunkturen. Ett undantag är dock president Obama, som valdes med liten marginal. President Bush var extremt impopulär och man ville bara ha en förändring. Obama är inte dum och hade nästan inget program i sak, utan sa bara “Change”. Och den väntar vi fortfarande på.

I Sverige enligt kosmologimakroekonomin med fortsatt dålig fart på hjulen kommer således borgarna att vinna valet till hösten. Makthavare oavsett färg presenterar det impopulära och mer nödvändiga tidigt under perioden. Mycket tyder således på att borgarna vinner, men till slut har det ingen större betydelse.

Om man går på myten att skatten påverkar mängden arbete så känner man förmodligen inte till kosmologimakroekonomin. Men om man är mer normal och bortser från denna märkliga ekonomiska teori så måste det ses som rimligt att skatten påverkar mängden arbete och speciellt hur många besparingar och företag som blir kvar i Sverige. En jämförelse mellan Sverige med USA visar att BNP per capita och lönerna är betydligt högre där och att det mesta är billigare, vilket rimligen kommer från lägre skatter och en långt större arbetsmängd. Jag tror att arbetsmängden där under lång tid har varit cirka 30% högre.

I Sverige har vi en arbetslöshet som är över 22%. 8,9% öppet arbetslösa och i åtgärder och 11,8% som är förtidspensionerade.

Hög skatt = hög arbetslöshet

Alfred Dreyfus,

Det finns inget samband mellan lågt skattetryck och låg arbetslöshet. Irland har ett skattetryck på 28%, medan arbetslöshet är 13,3 procent. I Danmark, där skattetrycket är nära 50 procent är arbetslösheten 7 procent. Arbetslösheten i Holland är 4 procent trots att skattetrycket där är mycket högre än på Irland. Staten på Irland var tvungen att direkt konfiskera delar av lönerna för att kla av sina utgifter under kristider. Länder med högt skattetryck hade tillräckligt med inkomster för att fungera som en stötdämpare för ekonomin under krisen.

Urban Persson,

Ditt resonemang om bagatellisering av effekten av marginalskatten håller inte. De federala skatteinkomsterna pendlar mellan 21 och 17% procent av BNP och är mycket känsliga för höjningar eller sänkningar av marginalskatterna. Bush den äldre skapade ett budgetunderskott på 2% av BNP till följd av Reagans sänkning av marginalskatterna till 28%. När Klinton tog över höjde han marginalskatterna från 28 till 39,6%. Resultatet blev ett budgetöverskott åren 1998, 1999, 2000 och 2001. Under Clintons mandatperiod minskade underskottet från 2% av BNP till 0,8%. Tillväxten var högre och arbetslösheten från Bush den äldre halverade och USA nåddee i praktiken full sysselsättning till följd av Clintons skattehöjning.

Skattesänkningsäventyret fortsätter unde Bush den yngre. Han ärv statsfinanser i balans i praktiken och en låg arbetslöshet. Han sänkte Marginalskatterna till 35%. Efter åtta år omvandlade han överskotten till till ett underskott på 2 procent av BNP. När finanskrisen slog till hade han ingenting i kassan för att bemöta den. Han ökade istället på underskotten. Det underskott som Obama får ärva av honom är 8 procent av BNP. Detta scenario kan härledas till 80-talet, där demokrater höjer skatter för att städa upp bakom republikaner som ständigt drivs av en tanke om dynamiska effekter av skattesänkningar som aldrig bekräftats i historien.

Hedi Bel Habib

Tillväxten under Clinton var inte verklig, det var en bubbla som sedermera sprack i början av 2000-talet. Det var den dittills största bubblan i USA:s historia. Bush ärvde alltså en sprucken bubbla som var följden av sedvanligt oansvarig ekonomisk- och penningpolitik. Som sagt, din statistik blir helt värdelös när du bortser från de faktorer som har verklig inverkan på ekonomin. Typiskt nog väljer du att bortse från kritiken och fortsätter att rabbla upp siffror.

Nu går vi in i en period av förnekelse av fakta från nyliberaler. Det kommer att bli jobbigt men är nödvändigt för att distansera fakta från ideologi.
Vi på vänsterkanten har vår självrannsakan bakom oss. Vi har lärt oss att ideologi inte kan ersätta verklighet, tyvärr. Nyliberaler har inte kommit så långt ännu.
Nu börjar kunskapen om sambandet mellan inkomstfördelning och folkhälsa att bli känd. Michael Marmots "Statussyndromet" och Wikinson/Picketts "Jämlikhetsanden" bevisar att ökad lönespridning ökar ohälsan och minskar livslängd och livskvalitet hos befolkningen i ett utvecklat land.
Det finns inget samband mellan ekonomisk tillväxt och livskvalitet för oss som inte tillhör u-länder.
Det finns däremot ett tydligt negativt samband mellan ökad inkomstspridning och livskvalitet/ hälsa/ livslängd.

Sorry nyliberaler, det hade varit fantastiskt om ni haft rätt men ökad individuell frihet och sänkta skatter gör oss inte lyckligare. Det gör oss inte ens mer framgångsrika.

Svaret från kamporganisationer som Timbro och Neo har redan börjat komma.
http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=3453236
Dom är inte dummare än att dom kan läsa och inse fakta. Istället har dom börjat argumentera med att frihet är viktigare än utveckling, lycka och folkhälsa.
Vad säger man? Äntligen är kejsaren naken.

Kaj Grüssner,

När Clinton lämnade sin post var skatteintäkterna motsvarande 20.8 procent av BNP. Marginalskatterna låg på 39,6%. Bush gjorde enorma skattesänkningar för höginkomsttagare med motiveringen att skattesänkningarna skulle kompenseras med dynamiska effekter på tillväxt och därmed på statsfinanserna. Efter åtta år av Bushstyre sjönk dock de federala skatteinkomsterna till 17,9% i igenomsnitt. Detta innebär att Bushadministrationen fick minskade skatteintäkter med motsvarande 2 procent av BNP i genomsnitt jämfört med Clintonperioden. Däremot ökade de federala skatteintäkterna från 17,5 procent som Bush den äldre lämnade efter sig till 20,8% under Clintonadministration. DVS att Clintons mandatperiod ledde till att skatteintäkterna ökde med motsvarande 3,3 procent av BNP samtidigt som arbetslösheten på 3,97, den lägsta siffran i USA:s historia. Metaforiskt sett kan man säga att republikaner förstör med "högerhand" det som demokraterna bygger upp med "vänsterhand".

Ekonomi är en vetenskap som går fram och tillbaks med stormsteg.
Förtjänas att påpeka är att Ronald Reagan gjorde en enorm insats för världsekonomin när han satsade hårt på att knäcka Sovjets ekonomi. Detta kostade en slant och USA;s skattebetalare stod för notan. Tack mr Reagan, världen blev bättre!

#26 Hedi Bel Habib,
Men snälla, vad sägs om att faktiskt bemöta Kai Grüssners kritik istället för att prata runt den? Han påpekar uttryckligen kopplingen till ökad skuldsättning, en signifikant faktor som du gång på gång undivker att bemöta. Det är nog dags att konstatera du saknar argument här, och att gång på gång upprepa osakligheter som du gör kommer inte magiskt fövandla dem till sanning hur mycket du än önskar. Demagogi var ordet, du kanske ska pröva slå upp det i en ordbok ifall du har svårt att förstå kritiken.

Hiram,

Jag förstår inte ditt resonemang. Skuldsättning i det här fallet är ju ju ett direkt resultat av sänkta skatter som skapar hål i den federala budgeten som inte kompenseras med postulerade och förväntade dynamiska effekter av sänkta skatter på ekonomin.. År 2000 då Clinton lämnade sin post var skatteintäkterna 20,8 procent av BNP. Bush sänkte skatterna med utgifterna förblev desamma, eftersom det inte fanns något utrymme i att spara i de offentliga utgifterna. När de dynamiska effekterna uteblev kom fortsatt Bush att finansiera sina utgifter med ökade budgetunderskott. Det fanns ingen annan väg att tillgå, eftersom skatteintäkterna minskade till 16,1 procent av BNP och utgifterna ökade till 24,6 när Bush lämnade till Obama. Enligt Bushs egen anställda på finansdepartementet blev Bushs förväntade dynamiska intäkter av skattesänkningarna endast 10 procent av vad han totalt investerade i skattesäkningar. Det är så när man styrs av blinda ideologiska föreställningar och blandar ihop fantasi och verklighet.

Jag vet inte om det är relevant att jämföra Sverige med USA. Flera innan mig har belyst skuldsättningen. Man kan inte ha generella uttalanden om att höjning eller sänkning av skatten är bra eller dåligt för tillväxten. Allt beror ju på vilken nivå man utgår ifrån.
Ytterligheterna 100% skatt respektive 0% skatt är självklart vansinnigheter. Någonstans däremellan ligger då ett optimum som kan skilja sig för olika länder. Jag tror att Sverige och USA befinner sig på varsin sida av detta optimum.

Hedi Bel Habib

Som sagt, den marginalskatt som du använder nås av ytterst få och detta gör din analys irrelevant. Du har inte inkluderat att det finns inkomstskatter till delstat, county och city. Nivåerna varierar betydligt. Genomsnittet för dessa skatter för år 2008 har uppskattats till 9,7%. För 60 år sedan var de betydligt lägre. Den första delstatliga inkomstskatten kom i Wisconsin år 1911. Nedan finns en länk med federal marginalskatt i varje inkomstläge från 1913 till 2010. Utan att göra ett examensarbete i ämnet uppskattar jag att under de sista 60 åren i USA har den viktade genomsnittliga marginalskatten inklusive lokala skatter ökat, precis som skattetrycket i sin helhet. Det är ju lämpligt att göra en viktning eftersom de flesta arbetar mindre med en högre skatt. Detta sker omedvetet under lång tid. När vissa arbetar mer eller mindre så påverkas allas attityder, vanor och så vidare.

http://www.taxfoundation.org/files/fed_individual_rate_history-20091231.pdf

http://retirementliving.com/RLtaxes.html

Som allmän bakgrund kan visas ett diagram med den högsta marginalskatten för varje år och de federala skatteintäkterna som procent av BNP. Den viktade genomsnitttliga marginalskatten med lokala skatter inkluderade finns inte med. Men denna information kan inte användas för en analys av detta slag, eftersom dels attityder till arbete är trögrörliga och inte hinner ändras efter skatter, och dels verkligheten i form av konjunkturen styr attityder förhållandevis snabbt.

http://www.crossingwallstreet.com/archives/2008/05/hausers_law.html

Du har inte bemödat dig med att ta reda på fakta och din analys verkar mest handla om politisk pajkastning.

I retur skickar jag en paj om The Kennedy tax cuts
President Hoover dramatically increased tax rates in the 1930s and President Roosevelt compounded the damage by pushing marginal tax rates to more than 90 percent. Recognizing that high tax rates were hindering the economy, President Kennedy proposed across-the-board tax rate reductions that reduced the top tax rate from more than 90 percent down to 70 percent. What happened? Tax revenues climbed from $94 billion in 1961 to $153 billion in 1968, an increase of 62 percent (33 percent after adjusting for inflation).

Som en seriös pajkastare länkar jag till en källa, som är ingen mindre än den stora pajfabriken Heritage Foundation, som förmodligen slår Timbro med hästlängder.

http://www.heritage.org/research/taxes/wm327.cfm

#29 Hedi Bel Habib,
"Jag förstår inte ditt resonemang. Skuldsättning i det här fallet är ju ju ett direkt resultat av sänkta skatter.."

Men snälla, hade du bemötat dig med att ta till dig den kritik som riktats skulle du inte haft några större svårigheter att förstå mitt argument. Som Kai Grüssner skrev ovan;
"Skattesänkningar som inte finansieras med lika stora sänkningar av offentliga utgifter är inga egentliga skattesänkningar." Det enda ditt undvikande påvisar är avsaknad av argument såväl som konkreta bevis för att det kausala samband du hävdar existerar.

Ditt påstående att skuldsättningen är ett direkt resultat av sänkta skatter är inget annat än en ren falsarie som utgår ifrån din egen ignorans och religösa tro. När du då kritiserar andra för att blint styras av ideolgiska föreställningar samt blandar ihop fantasi och verklighet framhävdas en uppenbar projektion. Inte ens Goebbles upprepade lögnen så ihärdigt i hopp och tro om att det skulle förvandla den till sanning.

Urban Persson,

Det Du inte nämner beträffande denna period är att när Kennedy sänkte skatterna från 90% till 70% ökade skatteintäkterna med bara 3,9 procent i genomsnitt jämfört med när Truman ökade marginalskatten från 81.2% till 92% då ökade skatteintäkterna med 5,5 procent. Utvecklingen av real BNP var 5,4 procent i genomsnitt under Truman jämfört med 5,3% under Kennedy. Arbetslöshet låg på över 6% i genomsnitt jämfört med 3% under Truman.

Dessutom glömmer Du att Johnsson som tog över Kennedy ganska snart var tvungen att höja skatterna från 70 till 77 procent. Under hans år av skattehöjning ökade de federala skatteintäkterna med 8,9 procent jämfört med 3,9 procent när Kennedy sänkte från 90% till 70%. Arbetslösheten sjönk också från över 6 procent under Kennedy till 4 procent i genomsnitt under Johnsson.

Hedi Bel Habib

Jag sa ju att det var pajer. Tog du verkligen detta på allvar? Jag förstår att du lever i en pajvärld. Du måste ta upp sakfrågan.

Hiram,
Du skriver att:
"Skattesänkningar som inte finansieras med lika stora sänkningar av offentliga utgifter är inga egentliga skattesänkningar".

Då är min fråga: Anser Du att vi i Sverige har gjort det Du med Dina egna mått kallar för "egentliga skattesänkningar"?

Enligt Ekonomistyrningsverket visar årets budgetsaldo ett underskott på 176,0 miljarder kronor. Detta beror främst på hög nettoutlåning hos Riksgäldskontoret, ökade bidrag till kommuner samt ett lågt skatteutfall. För 2009 uppgick inkomsterna preliminärt till 709,3 miljarder kronor, vilket är en minskning med 192 miljarder kronor (21,0 %) jämfört med 2008.

Habib

Tack för att du bevisade min poäng. Det enda du gör är att rabbla siffror som saknar innebörd.

Vad Clinton byggde upp var den dittills största bubblan i USA:s historia. Den bubblan sprack när Bush tog över. Tyvärr fortsatte Bush med ännu oansvarigare politik vilket byggde upp husbubblan som nu har spruckit.

Vem som helst kan läsa och rabbla upp statistik. För övrigt borde du nog inte tala om blind ideologi och tro. Du själv har ju helt förblindats av dina sifferexerciser, så till den milda grad att du inte ser vad Clinton gjorde. Trots att jag har påpekat det ett par gånger redan.

Svårt med statistik. Eller?
Artikelförfattaren svänger sig med sifferkyrkogårdar för att bevisa sina åsikter. Men det går ju inte. Finns inte någon som helst vetenskapligt belagd kunskap om någon som helst av den kausalitet som åberopas. Samvariation mellan sifferserier säger absolut ingen.
Antalet myggor och turister i Bergen korrelerar starkt.
Gissa varför?

Statistik ska man alltid vara vara vaksam kring, men man kanske ska fråga sig vad som kom först, var det de dåliga tiderna eller skattesänktningarna?

Om vi ser det utifrån Keynes teorier så skulle man SÄNKA skatter under dåliga tider för att folk ska spendera sig ur krisen tillsammans med lånande statliga investeringar. Under högkonjunktur HÖJDE man skatterna för att betala av lånen och reglera inflationen.

Nu vet ju inte jag om Amerikanerna förordade Keynes under 80-talet och framåt så det sambandet behöver ju inte stämma. Däremot så tar det ett antal år innan ekonomisk politik får genomslag med drygt 10-16 år så man kan ju även hävda att skattsänkningarna gav resultat under högkonjunktuerna då man höjde skatten som ledde till dåliga tider. Allt beroende på vilka ekonomiska glasögon man har på sig.

Sedan en ytterligare sak, även om författaren har rätt så ligger fortfarande Amerikanernas skattetryck så långt ner att även om vi genomför en 10 % skattesännkning i Sverige kommer vi fortfarande ha en högre skatt än dem. Alltså blir det meningslöst att jämföra oss med USA.

Hedi Bel Habib

Marginalskatten i USA på 50-talet var inte så hög som du tror. Detta kan visas med en jämförelse med priset för en ny Chevrolet Bel Air. En sådan kostade exempelvis år 1957 med 4 dörrar utan extrautrustning 2122 USD. Säg att priset netto från handlaren med ett visst dealer discount är jämt 2000 USD. Enligt ovanstående länkad pdf-fil med marginalskatter i alla skatteskikt mellan åren 1913 och 2010 var marginalskatten under detta år för en hushållsförsörjare vid en årsinkomst mätt i antal bilar följande.

Årsinkomst upp
till antal bilar: Marginalskatt:
1 st 20%
2 st 21%
3 st 24%
4 st 26%
5 st 29%
6 st 32%
7 st 36%
8 st 39%
9 st 42%
10 st 43%

Marginalskatten var faktiskt oförändrad mellan åren 1954-1963. President Kennedy sänkte skatten något 1964, 1965 och 1966, vilket gav en marginalskatt på 36% vid en årsinkomst på 10 st bilar. År 1971 gjordes en marginalskattesänkning till 32% för samma antal bilar. Under de 14 åren ökade bilpriset till cirka 3000 USD. Men samtidigt fick bilen mer utrustning.

http://www.57classicchevy.com/body-styles.html

http://auto.howstuffworks.com/chevrolet-impala14.htm

http://en.wikipedia.org/wiki/Chevrolet_Bel_Air

I din undersökning använder du en marginskatt på 91%, vilka gäller för dem med en årsinkomst på över 150 st bilar. Du måste förstå att det är oseriöst att använda en sådan marginalskatt i en jämförelse av detta slag. Även om något så dramatiskt hade gjorts som att de med en årsinkomst över 150 st bilar hade avlivats eller skickats till Sovjetunionen hade det förmodligenn inte haft någon större betydelse för samhällsekonomin i stort.

Idag når marginalskatten ett tak på 35% vid ungefär vid en årsinkomst på 10 bilar. När den betydligt högre skatten till delstater och städer läggs till detta så blir den totala marginalskatten vid en årsinkomst på 10 bilar ungefär lika hög som på 50-talet. Man kan tycka att det är orättvist att de i USA med en årsinkomst på mer än 10 bilar har en lägre marginalskatt än på 50-talet. Men det har inget att göra med din undersökning och dina påståenden.

Enligt min mening borde Sverige införa skatterna i USA. Nu ger en årsinkomst på 2 bilar en marginalskatt på uppåt 57%, vilket förmodligen är högst i världen. Detta tillsammans med de höga sociala avgifterna gör det mindre intressant att arbeta.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Marginalskatt

Vad är poängen med att erbjuda kommentarer när de avlägsnas? Kanske lika bra att döpa om Newsmill till "Kim Jong Ils fria forum."

Urban Persson,

Du bagatelliserar betydelsen av marginalskatten i USA, men glömmer att Bush har i huvudsak riktat sina skattesänkningar till höginkomsttagare. Om marginalskattebasen är så liten hur kan Du förklara att hans skattesänkningar under första mandatperioden uppgick tilluppgick 2,3 biljoner dollar trots att han sänkte marginalskatten med endast 4,6% från 39.6 till 35%?

Hedi Bel Habib

Den fråga som du ställer verkar inte ha något att göra med artikeln och vad jag bemöter. Tror du att folk anstränger sig mer för att betala skatter när de är höga? Eller är det någon form av magi? Men ändå kan något sägas.

Skattesänkningen som Bush gjorde omfattade mycket annat än inkomstskatt.

Skattesänkningen som Bush gjorde var mindre än 2,3 biljoner USD. Siffran är helt enkelt falsk. Men det kanske inte har så stor betydelse.

En ny lägsta inkomstskatt på 10% infördes. En sänkning till 10% gjordes alltså från tidigare 15%, för många för inkomster upp till 10 000 USD. Alla fick lägre skatt, vilket kan jämföras med jobbskatteavdraget i Sverige senare. Bush skattesänkning kombinerat med en motsvarande sänkning av alla beskattade bidrag hade varit bättre. Många bidrag borde dessutom ha ersatts med matkuponger på Lidl. Jobbskatteavdraget utökade lappverket och komplexiteten i det svenska skattesystemet.

Sänkningen av den högsta marginalskatten från 39,6% till 35% berörde lite pengar. För att komma upp till denna marginalskatt var man tvungen att ha en inkomst på cirka 0,3 milj. USD, vilket väldigt få amerikaner hade. Sänkningen från 15% till 10% berörde naturligtvis långt fler. Det är således inte korrekt, utan en myt som du har, att Bush riktade skattesänkningen till höginkomsttagare, i varje fall inte beträffande inkomstskatten.

En högre skatt än 35% tillsammans med nästan lika höga sociala avgifter bidrar till att pengarna får ben och försvinner utomlands, speciellt i Sverige. I USA är de sociala avgifterna mycket lägre och man använder frivilliga system, vilka ger en långt bättre service jämfört med det i Sverige. I Sverige är det i stort sett socialbidrag för alla med olika beteckningar, men det får bli en annan gång.

http://taxesandgrowth.ncpa.org/news/are-the-bush-tax-cuts-working

De av Bush införda skatterna och matkuponger borde inte ha varit något problem att införa från en ”budgetsynvinkel”. Momsen i Sverige är mer än tre gånger högre än den är i USA och den gäller inom fler varor och områden. Här beskattas annat som fordon, bränslen, el, alkohol med mera. USA har stora försvarsutgifter. Det svenska försvaret skulle i stort kunna läggas ner utan att säkerheten försämras. Allt för många muppar och byråkrater hålls sysselsatta.

Urban Persson,
Din föreställning om lägre skatter och högre tillväxt kan inte illustreras av något land överhudtaget. Även om alla andra faktorer beaktas går inte att påvisa att lägre skatter gynnar tillväxt. Rimliga nivåer behövs säkert. Men lågskattepolitiken skapar ingen hållbar tillväxt.

Här är Danmark och Irland och hur dessa länder klarar sig mätt med ett antal makroindikatorer inklusive skattetryck

Danmark Irland
Skattetryck 48,3% 28,3%
Arbetslöshet
2007 3,6 4,6
Arbetslöshet
2009 7,4 13,3
Arbetslöshet
2010 6,9% 14%
Budget
underskott
2009 som
andel av
BNP -2,5% -12,5%
Utlandsskuld
per capita i
USA dollar
2009 110,422 567,805
Utlandsskuld
i procent av
BNP 2009 298% 1267%
BNI per capita
i USA dollar
2008 37100 36600
BNP-fall
2009 -4,5% -7,5

De siffror som du rabblar för två länder för två år säger ingenting. Du måste använda sunt förnuft istället för att se samband från udda händelser. Du har fortfarande inte bemött min kritik. Försök förklara varför ekonomin mår bra av höga skatter. Finns det exempelvis någon optimal och högsta skatt som inte bör överskridas?

Urban Persson,

De siffrorna är talande och visar hur länder med högt respektive lågt skattetryck klarar kriser. Ett högt skattetryck fungerar som en stötdämpare eller "automatisk stabilisator" för att använda tekniskt språk. Och detta gäller många länder, inte bara Danmark.

När det gäller Din fråga om opitimala skattenivåer är detta ett komplext fenomen. I princip utsätter ett högt skattetryck näringslivet för högt omvandlingstryck. Sverige har blivit av med många okvalificerade och lågproduktiva sektorer jämfört med t ex England.
I Danmark har höga skatter på miljö enligt den som förorenar-betalar principen har lett till att Danmark blev ledande på miljövänlig energiteknik och är idag EU:s största importör av energiteknik. Landet också är ledande inom området förnybara energier. Denna paradoxala effekt av ett högt skattetryck kallas för Porters effekt.

Samtidigt finns det den globala miljön med rörligt kapital, teknik och människor. Hur högt ska man ligga för att inte förlora sin konkurrenskraft (Sverige, Danmark berörs och i viss mån Norge och Finland) och hur lågt ska man ligga för att inte utsätta sin ekonomi för fiskal dumpning.

Sveriges höga skatter har gjort Sveriges ekonomi till kunskapsintensiv och svenska företag investerar mest i forskning internationellt sätt. Irlands låga skatter har gjort att landet har fått en i huvudsak "tillverkningsbaserad ekonomi". En sådan eknomi är mycket sårbar. När Polen och många andra östeuropeiska länder sänkte bolagsskatten till 7-8 procent kunde inte Irland längre attrahera med sina 12%. Flera tillverkare har flyttar över sina fabriker från Irland till Östeuropa. Det finns alltid billigare om man säljer sig billigt.

Sverige har ett forskningsintensivt näringsliv och det ska vi slå vakt om. Vi ska konkurrera med kunskap och inte i huvudsak med låga löner eller låga lönekostnader. Men här krävs balanserade nivåer ur ett globalt perspektiv. Hur dessa nivåer ska definieras måste anpassas till varje lands egna förutsättningar. Sverige är ett välfärdsland med en hel del kostamsamma men nödvändiga transfereringar. Men samtidigt utgörs välfärd en social infrastruktur för tillväxt. Utan frita eller dagis eller någon privatköpt barnomsorg för våra barn kan vi inte gå till jobbet. Likaså med äldre omsorg, sjukvård och skola. En väg att tillgå är att rationalisera bort allting som inte är förvaltningspolitiskt motiverat: önöga myndigheter, regiformer som fördyrar tjänster i onödan osv. Men tyvärr går inte att landa så långt borta än nuvarande skattetrycket eller de nivåer som finns före regimskiftet.

Ett radikalt alternativ är låta individer ta hand om sig själva på marknadens villkor. Där går det att ha ett skattetryck motsvarande 20% av BNP. Förutsatt att staten ta hand endast om polisen, militären och infrastruktur. Men med tanke på den sociala kulturen så råder i Sverige sedan 80 år tillbaka i tiden har jag svårt hur man ska komma dit. Och frågan är värför skulle detta vara ett bättre alternativ. Sverige är ju ett betydligt tryggare land att leva och arbeta i än flertalet andra länder. Eller hur?

Hedi Bel Habib

Mycket av det du säger är riktigt. Men du gör stora förenklingar och allmänna uttalanden. Det stämmer att det forskas mycket här. Men i hög grad genom skatterna blir utdelningen låg och det kommer mycket andra till del. Inom exempelvis riskkapital får man minst 10 gånger mer för samma grej i USA. Att den amerikanska ambassdören intresserar sig för svenska tekniker är ingen tillfällighet. Samtidigt är budskapet; sänk skatterna till vår nivå så går det bättre. Kanske den kinesiska ambassadören snart gör samma sak. Den som har något säljbart är dum om denne inte drar till USA. Och det gör också de flesta som har något. Eller åtminstone till Schwiez

I ett kortsiktigt perspektiv kan ett högt skattetryck fungera som en buffert. Men varje år blir det också sämre och sämre. Det är svårt att jämföra med ett land som Danmark, som ligger lågt före Sverige inom affärsmässighet. Det klart att höga skatter utsätter näringslivet för ett omvandlingstryck. Resultatet av omvandlingen blir ofta att företaget på ett eller annat sätt lyckas undvika trycket, exempelvis genom att lägga ner verksamhet i Sverige. Att många företag klarar sig beror på att kvalificerad personal i Sverige är underbetald. Underbetalningen ordnas delvis med en central lönebildning och ett system med A och B-aktier. Omvandlingstrycket har gjort att landet förmodlingen har färre ansträllda i medelstora företag än något annat land. Vissa branscher har fått ett subventionberoende.

Skulle vissa regleringar inom lönebildningen strykas så skulle en stor byråkrati minska, inklusive mångas hatobjekt Timbro. Sverige är inte längre ett riktigt välfärdsland. Socialförsäkringarna liknar allt mer socialbidrag. Skolan och sjukvården blir allt sämre jämfört med andra länder. Dagisverksamheten vore ut utmärkt objekt att avreglera och avsubventionera.

Principen att förorenaren betalar gäller i varje fall inte här. Professor Porter skulle få ont i huvudet om han såg hur det går till. Exempelvis är huvudsyftet med elskatten på 28 öre/kWh plus moms att fjärrvärmen inte ska konkurreras ut av värmepumpar. Kraften flyttas ju från A till B. Markbaserad kyla och speciellt värme kommer att bli en av århundradets stora tekniker. Fjärrvärmen kommer i alla väsentligt att försvinna. Utan snedvridande skatter och klåfingriga politiker och byråkrater med så kallade satsningar blir det bäst. På liknande sätt är det inom persontrafik med olika tekniker. Järnvägen skulle vara borta på nolltid utan subventionerna. Snart kommer kanske en skatt på kardanaxlar till lastbilar och under andra omständigheter när kraft flyttas från A till B. Det stora flertalet blir grundlurade.

Författarens påstående om att Reagans ekonomiska politik var ett misslyckande ur tillväxt- och sysselsättningshänseende är i uppseendeväckande konflikt med lätt observerade och universellt erkända fakta om perioden i fråga. Jag gissar att han kokat ihop sin statistik i sitt eget kök.

Arthur,

För Din information har arbetslösheten under Reagans tid legat på 7,5 procent i genomsnitt. Sedan 1948 är det den enda period i USA:s historia då arbetslösheten legat på så hög nivå. Reagan sänkte marginalskatterna till en historiskt lägsta nivån i USA:s historia. Han skpade ett hål i statsfinanserna och haft budgetunderskott under hela mandatperioden på motsvarande 4,2 procent av BNP. Det är Regans ofinansierade skattesänkningar som ligger till grund för USA:s strukturella budgetunderskott. Har Du andra siffror publicera gärna dessa.

Habib

Eftersom du tydligen inte kan göra något annat än att copypasta siffror så vill jag ställa följande frågor:

1. Anser du att du har bevisat att skattesänkningar överlag inte skapar tillväxt?

2. Tror du att höjda skatter som sådana ökar tillväxten?

Det vore mycket intressant att höra dig svara på dessa frågor. Kanske vi utgående från dina svar kan få igång än riktig diskussion, UTAN en massa onödiga sifferexerciser. Tror du att det alls vore möjligt?

ja. man mår lite lätt illa när man ser vilket arbete vissa lägger ner på att förstöra det svenska näringslivet. hur ska man kunna starta nya framgångsrika företag i landet? men det är ju inget som intresserar en sosse som endast vill ha politisk makt och som fortfarande har en medelklass att suga ut. tackolov kommer den stadiga immigrationen av bidragshungrande utomeuropéer att krossa den svenske statsbudgeten och välfärdssystem med råge.