Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Världens allvarligaste råvarubrist?


Det finns gott om vatten på jordens yta, och inte "bara" saltvatten. Det lär vara så att den mängd sötvatten som faller som regn på jorden under ett genomsnittligt dygn är många gånger större än den mängd sötvatten som hela mänskligheten förbrukar under ett dygn. Ändå råder det en allvarlig brist på rent sötvatten på många håll i världen. Varför?


Om författaren

Jag är "bara" lekman. Men jag är nog bildad, och jag har "sunt förnuft".

Vad är världens viktigaste råvara? Olja? Järnmalm? Guld?

Nej, jag vågar påstå att den råvara som är allra viktigast för mänskligheten är vatten, enkannerligen rent, färskt vatten. Vatten är en förutsättning för allt liv. En människa dör inom ett fåtal dagar, om hon inte får sötvatten att dricka. Dessutom är sötvatten oundgängligt för människans alla jordbruk och industrier.

Men tyvärr är det ont om vatten på många håll i världen. I de fattiga delarna av världen lär dåligt dricksvatten vara den viktigaste orsaken till att människor, speciellt småbarn, dör i onödan. Brist på rent vatten utgör ett allvarligt ekonomiskt och humanitärt problem i sådana stora, folkrika länder som Indien, Pakistan, Kina, Etiopien, Mexiko, Iran och Egypten. Även somliga industriländer har allvarliga problem med vattenförsörjningen, t.ex. USA, Australien, Spanien och Israel.

Men det finns ändå massvis med vatten i världen, även sötvatten. Världens floder, sjöar och grundvatten innehåller många tusentals kubikkilometer sötvatten. Och världens totala årsnederbörd, lär uppgå till flera gånger så mycket sötvatten som hela mänsklighetens årsförbrukning.

Så varför har människorna ändå så svårt att få sötvattnet att räcka till? Svaret är kortfattat - därför att vattnet inte tillåts att kosta tillräckligt mycket. Hela världen runt, har staten oftast ansvaret för att förse medborgarna med deras sötvatten. Och de ansvariga politikerna skulle ju bli impopulära med folket, om de lät vattnet kosta ordentligt. Politikerna har starka incentiv för att slumpa bort vattnet, trots att den är så värdefull och livsviktig. Det finns få ställen i världen idag, där vattnet kostar lika mycket som det borde. Och när en vara förblir alltför billig, uppstår obönhörligen en brist på den varan, därför att det inte hushålls med varan.

Detta fenomen har kallats för "the tragedy of the commons". Denna term myntades för några hundra år sedan i England. I England för sådär 300-400 år sedan, hade varje by en gräsplätt som kallades för "the commons". Denna gräsplätt var "allmän". Alla traktens engelsmän fick lov att gratis låta sina får beta på denna gräsplätt. Det var en sorts fattigvård. Fattiga engelsmän kunde alltid skaffa sig något att äta, genom att låta sitt får beta gratis på "the commons". Och det låter ju bra? Men problemet var att eftersom det inte kostade något att låta ens får beta på "the commons", så ville massor av människor göra det. Och det ledde till att Englands alla "commons" överbetades och förstördes. De betesmarker som var privatägda, överbetades sällan, eftersom ägarna hade ett intresse att bevara sin egendoms värde. Ägarna begick av naturliga skäl inte rovdrift på sin egen egendom. Kontrasten mellan de välskötta privata betesmarkerna och de misshandlade "commons" var så stor att det gav upphov till talesättet "the tragedy of the commons".

Samma princip med de allmänna betesmarkerna i England gäller för världen sötvatten. Världens myndigheter låter vattenverken hämta sötvatten från floder, sjöar och grundvatten till en låg kostnad, och sedan tvingar myndigheterna vattenverken till att sälja vattnet till hushåll, jordbruk och industrier för en spottstyver. Det är ett enkelt sätt att göra sig populär och skaffa sig röster.

Men när vattnet kostar så litet, upplever förbrukarna att de inte har någon anledning att hushålla med vattnet. Så jordbruken anser sig ha råd att slösa med vattnet de använder till konstbevattning, genom att bruka tekniker som innebär att en stor mängd av vattnet går till spillo, t.ex. genom avdunstning. Industrier anser att det inte lönar sig att rena processvatten efter användning, så att det skulle kunna återanvändas, därför att det kostar så litet att köpa färskt vatten från vattenverken. Så industrierna släpper ut stora mängder förorenat vatten, och tar i stället in stora mängder färskt vatten utifrån, i stället för att hushålla med vattnet. Och även hushållen slösar med vattnet, eftersom det är så billigt. Mycket prima vatten slösas bort i onödan, när hushållen använder toaletter, som är konstruerade så att de förbrukar kopiösa mängder vatten i onödan, när folk spolar. Så de trots allt begränsade sötvattentillgångarna i världen överutnyttjas och sinar.

Vad är den radikala lösningen på detta problem? Hur kan vi få vattnet att räcka till? Det gäller "bara" att införa en fri marknad med vatten. Sötvattnet måste göras till en handelsvare, precis som oljan, järnmalmen, guldet, mjölken, och allt annat som vi människor förbrukar.

Så här skulle det kunna gå till. Regeringarna inför privat äganderätt till sötvattnet i floderna, sjöarna och grundvattnen. Ägaren till varje sötvattentillgång får ta så pass mycket betalt för vattnet som marknaden tillåter henne. Ju knappare tillgången till sötvatten blir i ett geografiskt område, desto mera kommer vattnet att kosta. Det skulle innebära att människornas förbrukningsmönster angående vatten skulle anpassas till den rådande tillgången till vatten. I torra områden, som t.ex. södra Kalifornien och Mellanöstern, skulle människorna få anstränga sig mera med att hushålla med sötvattnet, än de behövde göra i områden med gott om vatten, som t.ex. Sverige och Kanada. Och av naturliga skäl skulle vattenkrävande jordbruk och industrier, företrädesvis lokaliseras till områden med gott om vatten. Saudiarabien skulle inte odla spannmål med hjälp av konstbevattning t.ex., och särdeles vattenslukande industrier skulle inte i någon högre grad lokaliseras till just södra Kalifornien och till Israel. Dessutom skulle prisskillnaderna på sötvattnet mellan torra områden och fuktiga, leda till att det lönade sig för privatföretag att investera i kostnadseffektiva sätt att transporter sötvatten från de förra områdena till de senare områdena, där det verkligen behövdes. Dessutom skulle det löna sig mera för privata företag att forska fram billigare och bättre sätt att framställa sötvatten, t.ex. genom avsaltning av havsvatten.

Så det är egentligen mycket enkelt. Mänsklighetens problem med sötvattenförsörjningen beror på socialismen. Sötvattnet har länge behandlats som en "allmän" tillgång, som har undantagits från marknadsekonomin. Och socialismen medför ju alltid misshushållning och rovdrift. Om sötvattnet blev till en del av den kapitalistiska ekonomin, med dess geniala marknadshushållning, skulle det inte längre råda större brist på sötvatten än det idag råder på t.ex. mobiltelefoner, persondatorer, äpplen och skor.

Världens kanske allvarligaste råvarubrist skulle nog kunna lösas enkelt, medelst ett införande av mera kapitalism.

 

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/18459

kommentera Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.