Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Flyget

Fredrik Jaresved om Flyget

Största utmaningen för oss på Arlanda finns på marken

Den största utmaningen vi står inför är att minska påverkan från marktransporterna till flygplatsen. Utsläppen från marktransporterna till och från Arlanda står för mer än 50 procent av flygplatsens totala koldioxidutsläpp, skriver Fredrik Jaresved, ansvarig för hållbar utveckling på Arlanda.


Om författaren

 

Fredrik Jaresved är chef för hållbar utveckling på LFV Arlanda.


 

Det finns få ämnen som diskuterats så livligt i klimatdebatten som flyget och dess påverkan på klimatet. Och visst har flyget sina nackdelar, men också sina fördelar. Av världens totala koldioxidutsläpp står flyget för mellan två och tre procent. Utöver koldioxidutsläppen bidrar flyget även till klimatpåverkan genom att utsläppen sker på hög höjd. På vilket sätt och hur stort detta bidrag är råder det dock en mycket stor vetenskaplig osäkerhet kring. Hursomhelst är flygets kända klimatpåverkan något som vi måste ta ansvar för.

Mer än någonsin tidigare arbetar flygbranschen med att göra resandet så effektivt som möjligt, både när det gäller att minska den totala restiden och öka klimateffektiviteten. Nyttorna med flyget ökar genom att tidsavstånden i världen krymper och möjliggör mer handel och utbyte av kultur, idéer och kunskap, vilket alla är viktiga ingredienser för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle. Flyget bidrar redan idag positivt till långsiktig ekonomisk och social hållbarhet, två av de tre hållbarhetsdimensionerna. Samtidigt arbetar branschen aktivt med att minska den negativa påverkan på den tredje hållbarhetsdimensionen, Miljön. Detta görs bland annat genom att förbättra flygplanens miljöprestanda och införa förnyelsebara flygbränslen. Flera lyckade testflygningar med biobränsle har redan genomförts och rakare flygvägar leder till minskade utsläpp. På Arlanda och inom hela LFV är vi fast beslutna att göra allt vi kan med det som vi kan påverka.

Idag arbetar Arlanda inom flera områden för att minimera verksamhetens negativa miljöpåverkan. Minskade koldioxidutsläpp är ett av områdena som står i fokus och på fyra år har utsläppen av koldioxid mer än halverats. Bland internationella bedömare är Arlanda troligen bästa flygplats i världen vad gäller miljöarbete [New York Times]. Flygplatsen har också som första flygplats uppfyllt kraven för den högsta nivån i ett europeiskt program som graderar flygplatsers klimatarbete [ACA].

Bara de senaste fem åren har flygplatsen investerat mer än 200 miljoner kronor i olika miljöförbättrande åtgärder. Dels för att vi har ett ansvar för de kommande generationernas miljö men också för att vi tror att miljöinvesteringar är långsiktigt bra för ekonomin. Ett bra exempel på detta är den nybyggda akvifären som byggts på flygplatsen och som låg till grund för vår senaste utmärkelse "Stora energipriset". Den utnyttjar Brunkebergsåsen under Bana 3 för att lagra kyla till sommaren och värme till vintern. Minskningen av energiförbrukningen som akvifären bidrar till motsvarar tvåtusen eluppvärmda villor. Och det är bra både för miljön och för elräkningen.

Men även om Arlanda förbrukar energi som en stad med 25 000 invånare, med ytor stora som hundra fotbollsplaner som behöver kylas på sommaren och värmas på vintern, så är det flygtrafiken tillsammans med biltrafiken som står för den största andelen av koldioxidutsläppen. Därför arbetar vi aktivt med flygbolagen för att hjälpa dem att minimera sina utsläpp.

Sedan 2006 har gröna inflygningar, eco-driving i luften, utvecklats på Arlanda vilket till dags datum har lett till fler än 15 000 gröna inflygningar. Tekniken där Arlanda, SAS och Novair varit bland pionjärerna, går ut på att planet glidflyger in till landningsbanan med minsta möjliga motorpådrag. På detta sätt kan man spara mellan 160 och 340 kilo flygbränsle per landning vilket självklart leder till motsvarande utsläppsminskningar. Tekniken sprids nu snabbt över världen som ett sätt att minska flygets miljöpåverkan.

Även om våra ansträngningar minskar koldioxidutsläppen är det med dagens teknik inte möjligt att helt eliminera utsläppen från flygtrafiken. Därför startade vi så sent som i måndags en kampanj för att minska flygets påverkan på miljön. Kampanjen innebär att flygplatsen klimatkompenserar utsläpp som motsvarar en genomsnittsresa från Arlanda för alla resenärer som bokar sin resa via www.arlanda.se.

Arlanda har också gjort en studie kring möjligheten att producera biobaserat flygbränsle. En modern jetmotor är godkänd för upp till 50 procent inblandning av biobränsle. En anläggning som kan ge 10 procent inblandning i allt bränsle på Arlanda är med dagens bränslepriser fullt realistisk. Diskussioner med möjliga partners pågår.

Men den största utmaningen vi står inför är att minska påverkan från marktransporterna till flygplatsen. Utsläppen från marktransporterna till och från Arlanda står för mer än 50 procent av flygplatsens totala koldioxidutsläpp. Idag reser 45 procent av resenärerna kollektivt till flygplatsen, vilket är en hög andel internationellt sett, men för att Arlanda ska kunna nå sitt mål måste ännu fler resa kollektivt.

Våra egna fordon kan vi rå över och idag trafikeras Arlanda, som den första flygplatsen i världen, med biogasbussar för busstrafiken inom flygplatsområdet och alla nya bussar som köps in av LFV använder förnybart bränsle. Miljötaxibilar får köfördelar utanför terminalerna så att den som väljer taxi lättare kan välja miljöbil.

Under år 2007 var drygt 30 procent av taxibilarna som trafikerade Arlanda miljöfordon. Målsättningen är att alla taxibilar som trafikerar Arlanda ska vara miljöfordon år 2012.

Avslutningsvis; flyget står kanske inte för så stor del av klimatpåverkan, men flyget, liksom alla andra sektorer, måste arbeta för att minska de utsläpp man kan påverka. Ingen kan göra allt, men alla kan göra någonting.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/18405

18 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Artikelförfattaren illustrerar väl hur Miljö-Industriella Komplexet fungerar.
Aktivister, delar av forskningen, byråkrater och s.k. hållbarhetspersoner inom näringslivet utgör en intressegemenskap att hålla denna irrelevanta fråga levande.
Ni inom näringslivet. Ni behöver inte vara opportunisktiska längre. Grunderna för påståendet koldioxidens skadliga inverkan är starkt ifrågasatt.

Permalänk | Anmäl #1 Abalone, 2010-02-17, 14:04

Det är oseriöst att försöka förvilla allmänheten genom att prata om utsläppen från flygplatsen istället för från flyget. Det är som att bara bry sig om bilarnas utsläpp i garaget. Flyget saknar idag helt styrmedel medan t ex vägtrafiken har skyhögt pris på sina utsläpp. Biobränsle till flyget är en bluff eftersom åkerierna har en betalningsförmåga på flera 100% mer än flyget och därför kommer att köpa upp allt som produceras.

Permalänk | Anmäl #2 Polo, 2010-02-17, 14:18

Sluta upp med att jaga växthusgas! Växthuseffekten är grundad på psudovetenskap. HYCKLARE!
Ni på Arlanda ska se till att göra det gynnsamt för flygbolag att etablera sig. Jag vill slippa åka via cph!

Permalänk | Anmäl #3 Erik121, 2010-02-17, 15:21

#2: Det kan väl inte vara oseriöst att prata om det man kan påverka. Din liknelse med garaget är inte helt fel. Om du äger ett parkeringsgarage så kan du göra ganska mycket för att minska dess miljöpåverkan, bland annat genom att minska energin det går åt att värma upp det och för belysning. Du kan också som Arlanda se till att de mest miljövänliga bilarna får bättre parkeringsplatser. Och som Arlanda ha ett lägre pris för de mest miljövänliga bilarna. Om du dessutom också kan se till att bilarna minskar sina utsläpp genom att gå på tomgång den sista sträckan till garaget så börjar du närma dig Arlandas arbete.

På vilket sätt betalar vägtrafiken mer för sina utsläpp? Det är snarare så att det är vi skattebetalare som subventionerar vägtrafikens utsläpp genom att bygga den infrastruktur som vägtrafiken behöver. Inte ens de höga avgifterna på bensin och vägskatt täcker dessa. Flyget däremot har inga skattesubventioner utan ger till och med ett tillskott till statskassan.

Permalänk | Anmäl #4 svar till #2, 2010-02-17, 15:30

Den nämnda tekniken som Arlandaflygplatsen använder för att kyla och värma terminalbyggnaderna och som flygplatsen har tilldelats det Stora energipriset för bygger på en så kallad värmepump. Om man har en liten temperaturskillnad mellan inne och ute, vilket är gynnsamt, så får man 5-7 gånger mer energi än vad som stoppas in i el. Denna teknik kommer långsamt över hela världen och kommer förmodligen att bli en av århundradets stora tekniker.

I Sverige stoppar makthavarna tekniken. Det kan tyckas konstigt eftersom företag som Nibe, IVT och Thermia är världsledande på området. Förklaringen är en sammanslutning av kommuner, kraftföretag och myndigheter, som föga förvånande tycker att fjärrvärme och kraftvärme är bra. Bland annat därför finns det subventioner till detta och en elskatt på hela 28 öre/kWh plus moms. Nu har fjärrvärmeföretaget höjt sina priser så mycket att de sällan konkurrerar. Kunden är ofta fast i investeringar och har svårt för att byta.

Tekniken med fjärrvärme kom först på den amerikanska östkusten för mer än 100 år sedan. År 1948 kom den till Sverige och Karlstad. Eftersom den har fysikens lagar emot sig så är det en tidfråga innan den och därmed den svenska fjärrvärmen går i konkurs. Kineserna importade i December förra året (senast redovisade månaden) 16 milj. ton kol, vilket motsvarar 6 % av förbrukningen och var den högst siffran hittills. Förra året övergick de från att vara en exportör till en importör. Allt beror på uttömningen av kolet där och sämre förutsättningar för detta. Produktiviteten per arbetare faller och så vidare. Det kommer inte att ta många år innan kolet och oljan toppar och massaveden och flisen och annat blir mycket dyrt. Arlandaflygplatsens investering blir säkert mycket framgångsrik, om inte polikerna höjer elskatten betydligt för att skydda sina vänner förstås. Alla tror de på koldioxiden. När något kommer till Sverige så slår det ofta över totalt i huvudet.

Om flygmaskinerna skulle beskattas lika mycket som värmepumparna och det finns subventionerade stenåldersflygplan så skulle . . . .

Permalänk | Anmäl #5 Urban Persson, 2010-02-17, 16:23

Oj då, det finns visst ingen värmepump, utan värmen i byggnaderna på sommaren används bara för smältning av snö på marken och förvärmning av ventilationsluft.

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article332006.ece

Jag blandade ihop det med detta. Hade inte den höga elskatten funnits hade nog flygplatsen klippt av anslutningen till Fortums dyra fjärrvärme.

http://www.flottansman.se/Malmo/verksamhet2009/090304-akademiska-hus/Ene...

Permalänk | Anmäl #6 Urban Persson, 2010-02-17, 17:11

"hållbar utveckling" ytterligare ett pappersvändarjobb som ingen bryr sej om och som vi riktiga jobbare betalar för,varje komun,företag ja alla har en hel drös av dessa............

Permalänk | Anmäl #7 Jonas, 2010-02-17, 17:16

Det finns ingen anledning att jaga utsläppsminskningar av CO2 längre. Vi får använda fossila bränslen så länge de är ekonomiskt lönsamma och använda oss av nya bränslen när de blir lönsamma.

Ta bort energiskatter på transporter och bränsle samt avvreglera marknaden för bästa effektivitet, lägsta pris och bästa service- Politiker och byråkrater skall inte lägga sig transport- och energimarknaden.

En fri marknad för ett fritt folk.

Permalänk | Anmäl #8 Johnny, 2010-02-17, 19:05

#3: Du har en poäng i ditt resonemang. Jag tycker i motsats till dig att Arlanda ska fortsätta sitt miljöarbete, för precis som artikelförfattaren skriver så är det också bra för plånboken. Jag tror också att Arlanda har en fördel i framtiden när det blir viktigare och viktigare att minska sina utsläpp och kostnader.

Jag tycker däremot att Arlanda är en skitflygplats vad gäller trafik. Precis som du är jag otroligt trött på att åka från CPH, och ibland från flygplatser ännu längre bort. Personligen tror jag inte Arlanda är skarpa nog att locka till sig fler linjer, men den största orsaken är troligen att avgifterna är för höga. Arlanda pratar om att de sänker sina avgifter men det är inte tillräcklig för att locka till sig fler linjer. Jag tror att Arlanda skulle kunna sänka sina priser rejält!! Till och med så mycket att Ryan Air skulle bli intresserade om de inte subventionerade flygplatser runt om i landet. Genom LFV så tas pengar från Arlanda för att punpas in i olönsamma flygplatser runt om i landet och låter stockholm stå där med svartepetter.

Jag har läst mycket om Arlanda och de är snabba med att prata om hur viktiga de är för Sveriges ekonomi. Att tacke vare Arlanda skapas affärer i regionen och hela landet. Borde man då inte jobba mer aktivt för att få fler linjer istället för att driva olönsamma flygplatser, sälja flygplatser till kommuner genom att ge dem hundratals miljoner för att de ska ta över.

Jag hoppas att det nya bolag som ska ta över efter LFV kommer driva varje flygplats som en ensilkd enhet och låta Stockholm och Sverige blomstra genom en levande flygplats istället för att brandskatta den till förmån för andra.

Permalänk | Anmäl #10 svar till #3, 2010-02-18, 08:08

Man kan riktigt se hur snålvattnet rinner ur Jaresveds mungipor.
Fantastiskt att få straffskatta, de som måste ta bil till Arlanda, i den heliga CO2-paradigmens namn. Att CO2-bluffen skamligen har avslöjats struntar självklart LFV i. Här skall det göras kulor.
Grattis alla resenärer som inte bor så att man kan ta tåg eller gasbuss till flyget. Hoppas inte LFV glömmer att berätta för allmänheten vilka flygbolag som spär ut flygbränslet. Bara så att vi kan undvika dem.

Permalänk | Anmäl #11 Erik S Lund, 2010-02-18, 11:57

#11: På vilket sätt straffskattar LFV de som måste ta bil till Arlanda? Arlanda har ett politiskt satt tak på hur mycket utsläpp de får släppa ut och som det ser ut nu finns det bara två alternativ att ligga under detta tak: antingen minska flygtrafiken eller minska bilresorna till flygplatsen. Vilket tycker du de ska välja? Och på vilket sätt är det LFV:s fel att politikerna satt detta tak? Har du problem med det bör du istället välja att försöka påverka politikerna att ändra/ta bort taket än att hoppa på någon som redan ligger.

Permalänk | Anmäl #12 svar till #11, 2010-02-18, 13:17

#11: På vilket sätt straffskattar LFV de som måste ta bil till Arlanda? Arlanda har ett politiskt satt tak på hur mycket utsläpp de får släppa ut och som det ser ut nu finns det bara två alternativ att ligga under detta tak: antingen minska flygtrafiken eller minska bilresorna till flygplatsen. Vilket tycker du de ska välja? Och på vilket sätt är det LFV:s fel att politikerna satt detta tak? Har du problem med det bör du istället välja att försöka påverka politikerna att ändra/ta bort taket än att hoppa på någon som redan ligger.

Permalänk | Anmäl #13 svar till #11, 2010-02-18, 13:18

Intressant att läsa kommentarerna till artikeln.
Vad gäller biobränsle till flygplan så finns det en större potential än vad man tidigare trott. Det visas i den studie vi tillsammans med Värmeforsk har låtit göra. Den som vill fördjupa sig kan ladda ner rapporten på http://www.varmeforsk.se/databas/databas_index.html rapporten har nummer 1125.
Jag vill också framföra att det inte finns en konflikt i att aktivt jobba med att minimera miljöpåverkan och samtidigt dra till sig mer trafik. Vi är övertygade om att en förutsättning för långsiktig tillväxt är att vi har ett välutvecklat miljöarbete. Genom de politiska styrmedel som bl.a. EU beslutat om kommer vi att få en konkurrensfördel gentemot andra flygplatser eftersom vi genom det aktiva miljöarbetet får lägre kostnader. Vårt arbete är i högsta grad ett sätt att långsiktigt säkra möjligheterna att etablera nya linjer och tätare avgångar.
Avslutningsvis vill jag säga att LFV inte straffbeskattar några bilister. Däremot är det precis som #13 skriver att vi har ett villkor som sätter ett lokalt tak för utsläpp över Arlanda (vilket i sig är världsunikt), vilket gör att vi för att maximera tillgängligheten mellan Stockholmsregionen och övriga världen måste balansera utsläpp från marktransporter med utsläppen från flyget. Alla som reser med kollektivtrafiken till flygplatsen bidrar till att sänka utsläppen under utsläppstaket vilket i sin tur innebär att vi får möjlighet att skicka iväg mer flygtrafik, därför måste vi få fler som åker kollektivt till flygplatsen, för att därmed öka tillgängligheten. Alla kan inte åka kollektivt, och alla har än så länge inte någon miljöbil, men det hindrar inte att de ändå kan bidra till att minska utsläppen genom att betala lite extra för att ta bilen till flygplatsen så att dessa pengar kan gå tillbaka till att öka kollektivtrafikeringen eller göra den billigare och därmed få fler att åka kollektivt, vilket minskar utsläppen och ökar våra möjligheter att öka flygtrafiken.

/Fredrik Jaresved

Permalänk | Anmäl #14 Fredrik Jaresved, 2010-02-18, 15:25

Bra med en makthavare som ger snabba svar.

Längst ner i en ett litet kombinerat reklam- och “skvallerblad” på energiområdet från år 2005 hittar jag en kryptisk notis om att Luftfartsverket vill komma bort från fjärrvärmen och Bristaverket. Detta verkar ske i samband med bildandet av dotterbolaget Arlanda Energi. Luftfartsverket vill göra stora saker själva. Så härst står det:

”Nytt energibolag på Arlanda
Arlanda startar en egen energienhet. Avsikten är att spara energi och pengar. En tjugoprocentig besparing av den nuvarande energiåtgången är förhoppningen. Genom den här enheten får man ett totalgrepp över både konsumtion och produktion. Idag får flygplatsen fjärrvärme från Brista, Sigtuna kommuns kraftvärmeverk. Luftfartsverket vill komma bort från beroendet av Brista, som svarar för 90 procent av värmeleveranserna.”

http://www.novator.se/bioenergy/BE0503/46-49.pdf

Nu börjar det hänga ihop. Luftfartsverket har länge velat ha värmepumpar för värme och kyla, den uppenbart bästa lösningen för Arlanda. Under lång tid har flygplatsen fått erfarenheter av liknande teknik med en kylmaskin, som nu verkar vara skrotad. Förutsättningarna för värmepumpar är speciellt bra då grundvatten kan cirkuleras i rullstensåsen och lagras över toppar på vintern. Och till och med kanske lagras över hela säsongen. En värmepump har normalt på vintern en ingående temperatur på cirka noll grader och för varje grad över detta minskar elförbrukningen med cirka 4 %. Det finns stora fria ytor runt flygplatsen. Det är svårt att se ett ställe där värmepumpar fungerar bättre.

Politiska omständigheter på något sätt avgjorde och det skulle vara intressant att veta något om dessa. Eller saknar notisen grund? När Luftfartsverket inte slapp fjärrvärmen byggdes den aktuella anläggningen, som Fredrik Jaresved nämner och flygplatsen fick det Stora energpriset för och kan ses som det näst bästa. Luftfartsverket har nog en förhållandevis oberoende ställning och vill vara utanför subventionssverige. Men att slippa fjärrvärmen gick inte. Kraftvärmeverket i Brista intill flygplatsen byggdes mycket för flygplatsens värmebehov under mitten av 90-talet med stora subventioner. Idag får driften av verket stora subventioner genom gröna certifikat.

Jaresved nämner inte orden “tåg”, “snabbtåg” eller “tågstation”, vilket inte är så konstigt. Inte heller nämnns orden “fjärrvärme”, “kraftvärme” eller “miljövänligt biobränsle”, vilket uppenbart beror på att flygplatsen inte vill göra reklam för något den inte vill ha.

En teknolog gjorde 2008 ett examensarbete inom olika lösningar med inlag av värmepumpar för nya planerade kontorsbyggnader runt det nya flygledertornet. Detta efter att Arlanda Energi hade fått en “idé” om sådant. Ett problem vid de ekonomiska simuleringarna i jämförda lösningar är att fjärrvärmepriset för Arlanda Energi är belagt med sekretess. Man kan gissa att Luftfartsverket har fått ett specialpris därför att verket inte vill ha någon fjärrvärme. Andra kunder till Fortum med inte lika extremt bra förutsättningar för värmepumpar får betala mer.

http://www-sml.slu.se/sve/es/exjobb/jonola.pdf

Svensk fjärrvärme har fått och kommer i framtiden förmodligen att få allt svårare att konkurrera mot tekniken med värmepumpar. Skälen är många och har med dyrare energi och förluster vid energiomvandlingar att göra. Det är inte möjligt att redogöra för detta här och jag kan inte finna någon bra länk som tar upp saken. Från toppen av skallen kommer nog peak fjärrvärme när flispriset dubblas, vilket kan ske nästa vinter eller när konjunkturen tar fart. Fallet efter toppen för fjärrvärmen kan bli förhållandevis brant. När värmepumpar tar marknadsandelar i ett område så slås fjärrvärmen ut långt innan den sista fastigheten lämnar. Värmeglesa områden med villor som har anslutits på senare år med stora subventionen slås nog ut först.

Man kan undra hur det kan bli så här. Här bredvid har Svensk Fjärrvärme köpt reklamplats. Det varnas för klimathotet. Inom energisverige bestämmer främst kommuner, kraftbolag och myndigheter. Över allt svävar ett fåtal byråkrater i departementen. Teknologen som gjorde sitt examensarbete skulle nog om denne tog upp saker som hotade fjärrvärmen ha varit lika bränd i energisverige som muslimen som vägrade att hälsa.

Styrelsen i Svensk Fjärrvärme säger något. Vd är ett före detta statsråd i miljödepartementet, socialdemokraten Lena Sommestad. I styrelsen sitter styrelseordföranden i kommunalägda Göteborg Energi Thore Sahlin, kommunalrådet Lennart Bogran (c), vd i kommunalägda Kristinehamns Energi Sylvia Michel, fd kommunalrådet Gunilla Berglund (m), styrelseordförande i kommunalägda Trollhättans Energi Viveca Dalhammar (s), vd i kommunal och utlandsägda Fortum Värme Anders Egelrud, vd i EON-ägda Härnösands Energi Ingemar Forzelius, vd i kommunalägda Falu Energi Bengt Gustavsson, VD för utlandsägda EON-värme Karin Jarl-Månsson, vd i kommunalägda Öresundskraft Anders Östlund och slutligen en hög chef på stordraken Vattenfall Erland Chrisensen. Nu kandiderar Lena Sommestad till riksdagen på nytt. Efterträdaren skiljer sig nog inte mycket. Fyraårsperioden innan Sommestad var vd för Svensk Fjärrvärme centerpolitikern Ola Alterå. Dom bara byter plats.

http://www.svenskfjarrvarme.se/index.php3?use=personal&letter=all&lang=1...

http://www.svenskfjarrvarme.se/index.php3?use=publisher&id=29&lang=1

Permalänk | Anmäl #15 Urban Persson, 2010-02-18, 17:43

Borde rubriken istället ha varit, Största utmaningen för oss på Arlanda finns inom Fjärrvärmemaffian?

Permalänk | Anmäl #16 Urban Persson, 2010-02-18, 17:59

Arlanda låter taxiåkare betala notan för deras vinster på utsläppsrätter. Miljöbilar har sedan länge prioriterats i turordningen på Arlanda. Det har resulterat i att vanliga taxibilar åker därifrån utan kund, medan miljöbilarna åker dit utan kund. Bravo.

Permalänk | Anmäl #17 Hiram, 2010-02-18, 20:22

#12 &reprisen #13
Var i artikeln finner man att det är politikerna som har "skulden".
Här talas bara om att resenärerna skall åka kollektivt ut till Arlanda.

Om LFV tycker att politikerna satt upp orimliga mål får man väl påpeka detta. Men det blir nog inget av med det, eftersom staten är LFV:s arbetsgivare.

Att LFV inte kan hantera situationen står helt klart i ljuset av den korkade regeln gällande de sk. "miljötaxibilarna" ute vid Arlanda.

Permalänk | Anmäl #18 Erik S Lund, 2010-02-21, 11:51

replica chanel replica chanel
replica gucci replica gucci
replica hermes replica hermes
replica louis vuitton replica louis vuitton
discount handbags discount handbags
designer handbags designer handbags

Permalänk | Anmäl #19 k247br, 2010-07-31, 03:59

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.