da Costa-mordet

Anders Carlgren om da Costa-mordet

Advokaternas olämpliga näsknäpp åt domstolen i styckmålet

Publicerad: 2010-02-17 13:02, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11

I dag faller domen i skadeståndsmålet mellan de båda läkarna och staten. Dagen före domen påstår de båda advokaterna, Carl-Johan Vahlén och Kajsa Blomgren, i en debattartikel i Svenska Dagbladet att om läkarna beviljas skadestånd kan det förhindra framtida justitiemord.

45 millningar
4 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Anders Carlgren är den ende journalist som följde hela skadeståndsmålet.

Det är en i sammanhanget ganska konventionell artikel, som i allt väsentligt bara redogör för fallet som sådant. Deras påstående att läkarnas rätt till skadestånd är en viktig principfråga, är naturligtvis helt korrekt.

Efter 25 år av övergrepp, missgrepp och allehanda rättsvidrigheter finns det ingen annan väg för staten att gå än att ge läkarna ett rejält skadestånd. Och det borde Justitiekanslern ha sett till utan att det skulle behöva komma till någon rättslig prövning.

Skuldfrågan är i sammanhanget komplett ointressant. Ett eventuellt mord i fallet Catrine da Costa är preskriberat och styckningen av den döda kroppen preskriberades redan innan tingsrätten prövade fallet 1988. Ändå klippte de största busarna i fallet, domarna Carl-Anton Spak och Ingegerd Westlander, till med styckningen i de skandalösa domskälen.

Slutklämmen i advokaternas artikel lyder "Tilldöms de skadestånd kan detta verka preventivt mot framtida justitiemord". Men det påståendet är bara struntprat. Det finns inte ett ord i en eventuellt, för läkarsidan, vinnande dom i Attunda tingsrätt som kan tjäna preventivt mot tänkta framtida justitiemord.

När hände det senast att en enkel tingsrättsdom fick prejudicerande verkan för framtiden? Och det vet både Vahlén och Blomgren. Dessutom är fallet så speciellt, för att inte säga unikt, med alla sina rättsliga turer, att det är tämligen osannolikt att någon annan part i något annat sammanhang ens skulle våga antyda vägledning från fallet da Costa.

Artikeln tjänar framför allt, och istället, som en tämligen olämplig näsknäpp åt de tre domarna i Attunda tingsrätt om det nu skulle bli så att läkarsidan förlorar målet. Advokaterna Vahlén och Blomgren vet naturligtvis mycket väl att domen redan är skriven och att det för målets utgång är helt ofarligt för dem att klippa till.

Näsknäppar åt domstolen förekom emellertid också under huvudförhandlingen i det stora skadeståndsmålet. När målets referent, Anders Erlman, ställde viktiga frågor till Carl-Johan Vahlén om förändringarna i skadeståndslagen 1989, viftades de bara bort av Vahlén som om det var petitesser.

I korthet innebär förändringarna i den lagen att frågor som redan avgjorts av högsta instans inte kan ligga till grund för senare krav på skadestånd.

Vid de inledande sakframställningarna tvingades staten dra tillbaka sina detaljerade invändningar mot skadeståndskraven på grund av en teknikalitet. Staten hade helt enkelt inte lämnat in sina invändningar under målets förberedande process, trots att man hade ett och ett halvt år på sig.

Då frågade rättens ordförande, Sten Falkner, vad Vahlén tyckte att det skulle stå i en kommande dom. Advokaten la upp ett lika snett som skadeglatt flin och svarade något om "våra yrkanden". Det hade kanske varit mera klädsamt om den saken istället hade överlämnats till domstolen, när nu ordföranden ställde en så korkad fråga till den ena parten.

Det finns andra saker i hanteringen som hade kunnat göras annorlunda. Det gäller till exempel åklagaren Anders Helin, som kom undan ganska lätt, med någon sorts påkommen minnesförlust. På samma sätt konfronterades aldrig rättsläkaren Jovan Rajs fullt ut med sina påståenden om obducentens skuld.

Dagen före avkunnad dom i Attunda tingsrätt är det helt omöjligt att gissa sig till utgången i målet. Den springande punkten är vilka av alla rättsvidrigheterna som är skadeståndsgrundande. Det vill säga hur högt tänker domstolen lägga ribban för att skadestånd ska kunna dömas ut.

En andra viktig punkt gäller tolkningen av förändringarna i skadeståndslagen. Läkarnas sak har tidigare avvisats av både Högsta domstolen och Regeringsrätten, genom att inte bevilja prövningstillstånd. Frågan gäller om också ett nej till prövning ska uppfattas som att saken har prövats av högsta instans. I så fall kan skadestånd inte komma ifråga.

Till sist hade det kanske varit mera klokt av de båda advokaterna att vänta med att starta en debatt i saken till dess det finns en dom att debattera.

Dessutom borde de ha uppmanat sina båda klienter att tacka ja till de flertaliga förfrågningar om intervjuer från bland annat två stora och inflytelserika medier de fått. I det ena fallet gällde det en framstående författare och kulturjournalist, som står långt ifrån den tokfeministiska kulturmaffia som drev medierna framför sig en gång i tiden.

Anders Carlgren (21 artiklar)
http://www.stadsholmen.blogspot.com

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/18413

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jaha. Det är där skon klämmer. Dom vill inte ställa upp i medierna. En av de större synderna i dagens samhälle. Då får dom väl skylla sig själva, eller?

Permalänk | Anmäl #1 Jonas B1, 2010-02-18, 08:31

När rätsstaten ger efter för den feministiska mobben

De båda läkarna har tvingats igenom ett livslångt justitiemord utan jämförese i svensk rättshitoria. Bakom det hela ligger teorier om könsmaktsordning och annat hockus pockus. Egentligen liknar det hela mer än nåpgot annat de gamla tidernas häxprocesser. Jag vill hävda att dessvärre är detta bara toppen av ett isberg - många oskyldiga män har fått genomlida livslånga trauman till följd av bristerna i svenskt rättssystem som så lätt givit efter för den feminazistiska mobben med ROKS, FI och Eva Lundgren med flera i spetsen. Skadeståndet vore ett första steg att upprätta den svenska rättsstaten.

Permalänk | Anmäl #2 Tommy Sandström, 2010-02-18, 11:05

Unsere Produktreihe beinhaltet ein komplettes Sortiment an Störsendern, einschließlich Handy-Störsendern (inklusive tragbare Handy-Störsendern, (inklusive tragbare Handy-Störsender, Tisch-Störsender für Handys, an der Wand montierte Störsender für Handys, Störsender für Handys in Gefängnissen, Störsender für Handys an Tankstellen, Bomben-Störsender), Handy-Jammer (inklusive tragbare Handy-Jammer, Tisch-Jammer für Handys, an der Wand montierte Jammer für Handys, Jammer für Handys in Gefängnisszellen), GPS-Jammer und Jammer für Abhörgeräte (inklusive HF-Jammer, Bluetooth-Jammer, WiFi-Jammer, Audio-Jammer, Video-Jammer und Drahtlos-Jammer). Wir produzieren Handy-Blocker und Mobilfunktelefon-Blocker Wir produzieren Handy-Blocker und Mobilfunktelefon-Blocker für sehr geringe und sehr hohe Ausgangsleistungen für verschiedene Anwendungen, wie kleine Besprechungsräume und Regierungsanlagen. Wir stellen außerdem zusätzliche Produkte in diesem Bereich her, einschließlich ein vollständiges Produktsortiment an Signalerkennungsgeräten (Geräte zum Erkennen von Handysignalen, Signalen von Mobilfunkgeräten, WiFi-Geräten, HF-Geräten, Bluetooth-Geräten und Abhörgeräten) sowie Taschen zum Blockieren von Signalen.