Därför stärker jag äganderätten

Justitieminister Beatrice Ask avskaffar den kommunala förköpsrätten, som kommunerna främst har använt för att köpa upp fastigheter som riskerar att hamna i händerna på kriminella motorcykelgäng. Man kan väl anta att denna nya lag är ett rent beställningsjobb för Hells Angels, så att de kan etablera sig fritt ute i kommunerna nu.

Kerstin: Snarare ett beställningsjobb från godsägare, i samarbete med LRF. Att stärka äganderätten låter mycket bra utan närmare påseende, men kan medföra stora problem för de människor som fortfarande har arrenden sedan många år tillbaka. Problemet är större än man tror. Läs Björn af Kleens "Jorden de ärvde", som var en ögonöppnare.

Det var efterlängtat, men inte tillräckligt.
Ett bra egendomsskydd ger också skydd mot intrång för reservatsbildning, brukandeinskränkningar som exvis Natura 2000, skogsvårdslagen, kommunernas rätt att bestämma färg och annat utseende på fasader mm, mm.

HA får vi ta itu med på andra sätt. Förstärkt rätt att försvara liv, hälsa och egendom är en bra början.

Tja Kerstin. Du är inte en av dem som förlorat 17 års besparingar för att en kommunalpamp och hans bastupolare fått för sig att de behöver din mark för sitt hobbyprojekt.

Så länge expropriation är tillåtet har markägare i praktiken ingen äganderätt alls!

Äganderätt är som graviditet, antagligen har man det eller så har man det inte. Lika lite som man kan vara lite gravid kan man ha lite äganderätt.

Expropriation är ett fint namn på STÖLD!

Till Jonas: Att men våld försvara sin egendom är helt moraliskt!

Så länge expropriation är tillåtet har markägare i praktiken ingen äganderätt alls!

Äganderätt är som graviditet, antagligen har man det eller så har man det inte. Lika lite som man kan vara lite gravid kan man ha lite äganderätt.

Expropriation är ett fint namn på STÖLD!

Till Jonas: Att men våld försvara sin egendom är helt moraliskt!

Nej Linda.
Du tänker på arrendelagstiftning och fidekomisser, det har inget med denna lagstiftning att göra.
Många i LRF vill ändra arrendelagstiftningen men har ej fått gehör för detta av majoriteten i LRF. Dock en helt annan fråga.
Det som Bea Ask skriver om här välkomnas dock av LRF, LRF motsätter sig inte expropriation men markägaren måste få juste betalt.

”Men det är också nödvändigt och naturligt att markägare vid expropriation ska ges en rimlig ersättning” skriver Ask. Och det låter ju bra. Dock glömmer Ask, eller låtsas glömma, att äganderätten fullständigt har satts åt sidan i samband med strandskyddsärenden. Där ska det tydligen fortfarande vara helt ok att konfiskera enskild egendom och här är statens agerande faktiskt värre än i samband med expropriationer. Ty konfiskation är precis vad det handlar om när s k miljödomstolar hindrar en fastighetsägare från att vidta några som helst byggnadsåtgärder på sin fastighet, utan i stället överlåter nyttjandet av densamma åt det rörliga friluftslivet. Det är nämligen så att den intresseavvägning som ske mellan enskilda och allmänna intressen (den s k proportionalitetsprincipen) till 99 procent utfaller till fastighetsägarnas nackdel. Ingen som helst ersättning ges för den förlust som det innebär att inte kunna utnyttja en fastighet för t ex att bygga ett hus eller en brygga. Därför är ett avslag på en ansökan om strandskyddsdispens ofta värre än en expropriation.

Här har Beatrice Ask mycket att göra om hon ska bli en trovärdig försvarare av äganderätten.

Rättelse:
"intresseavvägning som ska ske..." ska det vara.

Ett viktigt steg i rätt riktning. Efter att avtvingats mitt hem 1984 vid byggandet av dubbelspåret mellan Älvsjö och Flemmingsberg, sökte jag hjälp hos psykiatri, bostadsförmedling och soc.
Jag blev avvisad av dessa "skyddsnät". Mitt psyke klarade inte av denna smäll och jag släpade mej fram till år 2000. Då kraschade jag totalt och har inte kunnat försörja mej själv sedan dess.
Alla har förlorat och jag får räkna mej själv som spill.
Förtydligandet av äganderätten ger förhoppningsvis att ingen behöver at bli behandlad som jag.

Självklart måste expropriationer avskaffas. Hur ska vi annars kunna stoppa alla byggen av kraftverk, vägar, järnvägar, tunnelbanestationer, skolor, bostadsområden etc etc som bara förstör miljön?

Jag lider med dig Rob, och naturligtvis borde järnvägar i synnerhet aldrig få byggas. Öresundsbron borde inte heller ha fått byggas.

Eller jo, allt det där får självklart byggas ifall alla berörda fastighetsägare kan sätta precis vilket pris de vill på sina fastigheter. Då är det okej. För det skulle innebära att inget blev byggt. Vore jättebra.

re:Andreas
Har du någonsin stannat upp och funderat på vad du säger, vad din åsikt verklingen innebär?

Du förutspråkar att staten skall kunna tvinna människor att lämna hus och hem.

Vad är tvång? Jo det är att med VÅLD få någon att göra som du vll.

Du vill alltså ha ett system som baserars på inisativtagande av våldshandlingar! Låter inte så moraliskt!

Ptja. I teorin låter det här väldigt bra iaf. Låt oss hoppas på att det är den lilla människan som tjänar på det här och inte godsägare (eller för den delen HA som föreslås ovan). Jag hoppas verkligen. Men jag anar ugglor i mossen.

Bra! Det var väl första gången Beatrice Ask gjort något icke-socialistiskt. Fast det berodde säkert på lobbyism som vanligt, så pluspoängen uteblir nog trots allt.

Andreas.
Självklart ska samhället utvecklas även om det innebär expropriationer. Men förutsättningen måsta vara att det finns möjlighet till rimlig ersättning. Själv blev jag hemlös och skuldsatt.
SJ/Banavd. vägrade opartisk bankvärdering.
Detta hände i en annan tid då Olof Palme var statsminister och privat ägande stod inte så högt i kurs hos honom. (Ex.vis löntagarfonderna)

Expropriationsutredningen konstaterar att en expropriatör har allt att vinna på en rättsprocess - domstolarna går expropriatörens ärenden. Hitintills har expropriatören mestadels varit offentliga instanser som kommuner, Banverket, Vägverket m fl, men nu är expropriatören i allt större utsträckning privata bolag. Den nya lagen är anpassad till dessa privata bolags intressen på den enskildes bekostnad.

De s k marknadsvärderingar som expropriatören gör är rena beställningsjobb från expropriatörens sida, där upplägget är anpassat till expropriatörens behov, inte den exproprierades. Att komma med ett procentuellt påslag på 25 % är rena skämtet mot den bakgrunden, eftersom expropriatörerna givetvis kommer att anpassa sina värderingar till dessa 25 %.

I äldre lagstiftning förekom helt andra värderingsgrunder som skyddade den enskilde både mot offentliga instanser och bolag, t ex bruksvärdesvärderingar, nybyggnadsvärderingar, i fastigheten nerlagda värden, hypotetiskt avkastningsvärde, penningvärdesförändringar m m. När dessa för den enskilde gynnsamma värderingsgrunder avskaffades till förmån för enbart marknadsvärdet och dessutom kompletterades med toleransavdrag och presumtionsregel, så var det givetvis till förfång för den enskilde fastighetsägare som utsattes för tvångsinlösen.

Avskaffandet av toleransavdraget och presumtionsregeln har ingen större betydelse om man endast går efter marknadsvärderingen vid avståendetidpunkten. Det blir främst de intilliggande fastighetsägarna som gynnas av att presumtionsregeln avskaffas, inte den som tvångsinlöses. Ask har skjutit frågan om ev. vinstdelning på framtiden. Denna metod hade kanske annars varit intressant för den som utsätts för tvångsinlösen - nu blir det med all säkerhet inget av med detta.

I stället för ett procentuellt påslag borde det göras helt andra och individuellt anpassade värderingar vid tvångsinlösen. Den som utsätts för tvångsinlösen borde omedelbart få ett oberoende expropriationsombud som hjälper den enskilde gentemot expropriatören och hjälper till med alla de praktiska problem som den exproprierade utsätts för.

Man kan givetvis utgå från ett marknadsvärde som måste få bestämmas på flera olika sätt av oberoende värderingsmän, men att man också måste ta hänsyn till den enskildes situation med avseende på familjesituation, i fastigheten nerlagda värden, bruksvärde, förväntade framtidsvärden mm. Dessutom bör man fastställa principer för s k annan ersättning, något som utredningen avvisar. Här är den enskilde helt utlämnad till expropriatören eller till domstolarna som hittar på sina egna "regler" för hur annan ersättning ska bedömas. Utredningen och propositionen ändrar inte alls på frågan om annan ersättning till förmån för den enskilde som utsätts för tvångsinlösen. Den enskilde blir lika rättslös mot både offentliga aktörer som privata bolag.

Jag utsattes själv liksom Rob för tvångsinlösen av Banverket/Lunds kommun i samband med byggande av dubbelspår Kävlinge-Lund.

Man ska ha samma förmögenhetsställning efter som före expropriationen - ingen brydde sig om att undersöka om det blev så. Detta borde vara helt otvetydligt i en ny expropriationslagstiftning - det är det inte.

Flera olika marknadsvärderingar gjordes. Domstolen gick på den lägsta värderingen och hovrätten tillät endast att denna (speciella) värdering fick tas upp till behandling ö h t. Jag fick inte ens nämna andra värderingsmöjligheter. När jag ändå gjorde det belades jag med yttrandeförbud. Det mest bisarra var att en figur från Troive-maffian i Borlänge (den dominerande maktklanen inom Banverket) åkte ner och fick sitta och stirra på mig i rättssalen med domstolens tillåtelse.

Ersättningen motsvarade inte penningvärdesförsämringen sedan jag köpte min fastighet, än mindre de belopp jag lagt i fastigheten.

Kringliggande fastigheter fick klara fördelar vid försäljning av sina fastigheter, dvs ta del i den värdestegring som expropriationen medförde (presumtionsregeln).

Domstolarna hittade på helt egna regler för annan ersättning, som i stort sett inte var i närheten av det arbete som jag och min familj tvingades lägga ner. Det var givetvis regler som domstolarna hittade på i efterhand - som man inte hade en aning om på förhand.

Expropriatören bytte handläggare hela tiden - 10 stycken. Tricket är att man tror att man kommit fram till något och så står det en ny figur till handläggare som gör att man måste börja om från ruta noll. De första handläggarna är givetvis bra att ha att göra med, men sedan blir de värre och värre. Den siste handläggaren var rena terroristen - dök upp helt oaviserad med ett gäng hantlangare som hotade mig och familj på alla möjliga sätt, slog sönder staket, påstod att jag hade stulit mitt eget hus (sic!), stal stenläggningar och material från min fastighet och påstod att jag hade gjort det, osv.

Jag och min familj fick ingen som helst hjälp med att skaffa ny bostad, flyttning, ingen som helst ersättning för eget arbete, ingen som helst ersättning till mina tre äldsta barn och deras ersättningsbostäder, osv.

Om det ska vara någon substans i talet om att stärka äganderätten, så måste det stärka den enskildes äganderätt och sociala och ekonomiska ställning, inte de privata bolagens eller det offentligas. Jag ser ingen sådan förstärkning av den enskildes äganderätt i förslaget till ny expropriationslag.

Hmmm. Vad är bakgrunden till den här lagen? Vilka lobby-grupper är det som designat den och vad är *egentligen* syftet? Vem är det som tjänar så mycket på den att det lönar sig med lobby-verksamheten?

Vems ärenden går du den här gången, Beatrice?

Ni får ursäkta misstänksamheten, men ända sedan moderaterna sålde den specialdesignade IPRED-lagen till upphovsrättsmaffian så är det nödvändigt att misstänka allt ni gör.

Min erfarenhet är att moderaterna aldrig stått för individens frihet och rättvisa (som de brukar hävda när det ska låta fint).
Istället har de alltid tagit parti för de redan besuttna och mäktiga. Tidigare var det adeln, nu är det bolagsdirektörer, av vilka en del är adel, med bonusar och aktieutdelning i sikte.
De närs märkligt nog av av en sjuklig avund till dem som har det sämre! De nöjer sig inte förrän dessa fått det ännu sämre. Nej, jag är inte vänster, jag borgerlig och liberal. Men den där gluffomaniska högern kan jag inte med. Särskilt inte när den lierar sig med den totalitära, kollektivistiska, konformistiska vänstern.

Jag tycker att det skulle varit mycket mera brådskande att ordna så att lagfartskapningar blir omöjliga. Känner mig orolig. Inte blev det bättre när BA bara gör något halvhjärtat som egentligen inte ändrar läget till det bättre. Ägare ska naturligtvis få ett brev från inskrivningsnämnden när en ansökan kommer in, inte först efter att det redan beviljats. Hur svårt kan det vara att ordna det?

Det är nog tyvärr så att det ligger utanför ej berördas fantasi att
föreställa sig förintandet av det man satsat sitt liv i. Därför finns det heller ingen adekvat hjälp att få. När Walter Ulbricht satte igång kollektivisreringen av Östtysklands jorbruksfastigheter startade han på samma gång en självmordsepidemi. Ägandet är hos en del individer sammankopplat med livslusten. Jag vädjar till Ask
att ta med detta i lagtexten.

De flesta som drabbas av expropriation är små enskilda fastighetsägare som med nuvarande lagstiftning är nästintill rättslösa. De blir fråntagna sin egendom (som de inte vill sälja!) till ersättningar långt under rimliga marknadsvärderingar.

Expropriatiören kan med nuvarande lagstiftning bl.a stödja sig på den s.k. marginaleffekten vilken ger dem rätt att göra ett procentuellt avdrag på markens värde.
- Vilken logik ger dem denna rätt?

Jag undrar hur de som försvarar nuvarande expropriationslagstiftning skulle känna om det var deras bostad eller mark som blev exproprierad till en ersättning som var en bråkdel av vad det kostar att skaffa sig motsvarande?

Möjligheten att expropriera behövs för att samhället ska kunna utvecklas. Men den enskilda medborgaren ska inte drabbas ekonomiskt utan alltid hållas skadeslös.

- Nuvarande lagstiftning är inte värdigt en modern rättsstat!

Heder åt Beatrice Ask som nu tar ett steg i rätt riktning.

Äganderätten är en socialistisk konstruktion. Alla vi gemensamt genom det statliga våldsmonopolet garanterar privilegier till dom som registreras som ägare.

I en "fri" värld skulle alla få beskydda det dom anser som sitt själva. Det man tar får man. Det man inte klarar av att behålla förlorar man.