Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Pensionerna

Reinfeldt menar att svenskarna måste ställa in sig på att arbeta längre. Bör vi arbeta till 75 år?  Läs (33) Skriv

Feminism

Författaren Maria Sveland går till hårt angrepp mot "antifeminister" på DN Kultur. Har hon rätt?  Läs (33) Skriv

EMU

Kan Greklands kris lösas? Och hur ska det gå till? Läs (84) Skriv

Lärarutbildningen

Mikael Andersson OmBildning om Lärarutbildningen

Where is IT?!

Regeringens proposition om en ny lärarutbildning saknar helt perspektiv på den viktiga frågan om IT i skolan. Eftersom informationsteknikens utveckling skapat ett behov av ett nytt bildningsperspektiv och en ny syn på baskunskaper, är detta minst sagt förvånansvärt.


Om författaren

Mikael Andersson är journalist och arbetar nu som konsult och rådgivare på det egna företaget Tretton2. Han har tidigare arbetat som utvecklingschef på Nationellt centrum för flexibelt lärande, som sakkunnig på Utbildningsdepartementet och som redaktionschef på Utbildningsradion. Mikael har arbetat med digital teknik och lärande i över tjugo år, och är aktiv i Tankesmedjan OmBildning.

Vid presentationen av regeringens proposition om en ny lärarutbildning, "Bäst i klassen", slog utbildningsminister Jan Björklund fast att lärarna är avgörande för resultaten i skolan - ja, rent av att lärarna ÄR skolan. Samtidigt hävdade Björklund att dagens lärarutbildning inte håller måttet, utan att en ny riktning behövs. Gott så. Men propositionens förslag innehåller ett stort hål. Hur kan ett förslag till en lärarutbildning som ska ange en ny riktning, sannolikt för ett flertal år framöver, helt sakna perspektiv kring den omvälvande digitala samhällsutveckling som pågår?

Vår kritik mot förslaget till ny lärarutbildning handlar alltså inte vad som står i propositionen, utan vad som inte står i propositionen. Vår kritik grundar sig inte på partipolitiska ställningstaganden, eftersom den rödgröna oppositionen inte heller presenterat några som helst tankar i denna fråga.

Skolans uppdrag är att förbereda unga människor för det samhälle de ska leva och verka i. Då måste såväl innehåll som form inom skolan spegla det förväntade samhället. I fråga om innehåll känns det väldigt egendomligt att det här perspektivet saknas. Skolan ska till exempel arbeta med slöjd, men inte med IT. Vad kommer våra barn att möta mest i sitt fortsatta liv; korsstygn och stämjärn, eller datorer och internet? Detta sagt utan att förringa de kunskaper som behövs för att sy och snickra.

Men det är på en mer strukturell nivå som det verkligen ser bekymmersamt ut. Informationstekniken är nu så nära sammanflätad med vårt samhälle att det inte går att bara behandla området som ett skolämne. En konsekvens av teknikutvecklingen är att vi på drygt 15 år gått från ett samhälle där information var en bristvara, till ett samhälle där information finns i överflöd. Förmågan att sålla, värdera, analysera och förstå blir därför allt viktigare. Denna utveckling leder till att vi måste omvärdera vilka baskunskaper varje individ behöver rustas med för att fungera i samhället.

Läsa, skriva och räkna är självklara kunskaper och färdigheter, men vad behövs för att bygga det ramverk av kunskaper som gör att man kan skapa sammanhang i alla de informationsmängder som vi möter varje dag? Ett sådant resonemang blir endast möjligt att föra om alla lärare integrerar IT-användningen i sitt dagliga arbete och reflekterar kring hur den digitala medieutvecklingen förändrar villkoren för utbildning, undervisning och lärande.

Ett känt uttryck sedan ett antal år tillbaka är "livslångt lärande". Att kunna delta i ett livslångt lärande är också en förutsättning för såväl individens som samhällets utveckling. Eftersom alla vet att man inte kan vara i skolan hela livet, måste det livslånga lärandet till största delen ske någon annanstans. Informationstekniken erbjuder idag fantastiska möjligheter till ett informellt lärande, utanför skolan, som saknar historiskt motstycke. För att kunna delta i ett informellt lärande krävs såväl en tidigare bas av kunskaper att bygga vidare på, som förmågan att kunna använda tekniken för att utveckla sitt eget och andras lärande. Dessa kunskaper och förmågor måste få utvecklas under den tid man går i skolan.

Ytterligare ett exempel, men långt ifrån det sista som vi skulle kunna ta upp, är IT-frågan i relation till skolans socialiserande uppdrag. I dagsläget lever 9 av 10 ungdomar i en verklighet som både är fysisk och virtuell. Undersökningar visar också att ungdomar, som inte upplevt ett samhälle utan denna teknik, får ut mer av medierade möten än den äldre generationen - på gott och ont. I denna virtuella värld finns det tyvärr alltför få vuxna idag. Vuxenabdikationen på nätet är om inte total, så skrämmande stor. Detta gör att det värdegrundsarbete som skolan arbetar med inte har någon avspegling på den del av ungdomarnas verklighet som finns på nätet. Vilka värderingar riskerar att dominera då? Boken "Flugornas Herre" ger det illavarslande svaret. Här har skolan och hemmet således en angelägen och viktig uppgift att lösa tillsammans.

Det är förstås inte bara lärarutbildningen som är problemet. En diskussion kring den digitala utvecklingens konsekvenser för skolan lyser med sin frånvaro inom i princip alla områden som rör skolpolitiken. I dag lyfts till exempel satsningar som "en-till-en" fram i skoldiskussionen, det vill säga en dator till varje elev. Naturligtvis ett bra initiativ, men stannar diskussionen där riskerar vi att fastna vid de tekniska och färdighetsrelaterade aspekterna. Det är väsentligt viktigare att diskutera de frågor som rör vilket kunskaps- och bildningsperspektiv skolan ska ha i ett digitaliserat kunskapssamhälle och hur teknikanvändningen kan förändra didaktiken och lärandet i grunden.

I dag pågår också arbetet med att ta fram nya kursplaner för skolan. Även här saknas det digitala perspektivet, framför allt ur ett mer övergripande perspektiv. Ett gott råd till involverade i detta arbete är att besöka Norge och titta på hur man integrerat dessa frågor i läro- och kursplanerna. Det pågående arbetet med nya styrdokument i Storbritannien är också väl värt att fästa blicken på. Nu finns det inget som hindrar de ansvariga för den kommande lärarutbildningen att föra in dessa aspekter, trots att de inte finns med i regeringens proposition. Dock är statens signalvärde mycket stort i utbildningsvärlden.

Vi behöver fler, starkare och tydligare signaler från riksdag och regering kring vikten av digitala perspektiv i den svenska skolan. Och då inte i första hand av ökade anslag eller mer projektpengar, utan snarare i form av viljeyttringar, nytänkande och en bättre förståelse av de möjligheter och utmaningar som utbildningssystemet står inför. Vi vill därför att de frågor som rör skolans digitalisering kommer högt på den politiska agendan under kommande halvår. Så, vem har visionerna för framtiden?

 







Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/18209

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag har fått i uppdrag - att baserat på den motion partikamraterna la i höstas - skriva en IT-strategi. Det tänker jag göra tillsammans med dels en liten kärntrupp, dels tillsammans med alla andra intresserade. s kommer i alla fall att ha en hyfsad strategi!

Permalänk | Anmäl #2 Peter Karlberg, 2010-02-15, 22:55

Många beslutsfattare lever i en märklig overklighet och ser inte potentialen i internet, mobilt lärande och e-lärande. Så också inom folkhögskolans värld där nu ett förslag ligger om att strypa e-lärandet - alltså den lärandeform som redan idag står för största delen av ungas lärande (det informella, hemma). Det lärande som öppnar för dubbelarbetande att samtidigt kunna gå en kurs, för boende på landsbygden att gå kvalificerade utbildnikngar. För att inte tala om skolan utan väggar som blir internationell med världen som skolgård, se vidare www.mkfc.se/blogg

Permalänk | Anmäl #4 Olle lundberg, 2010-10-13, 13:06

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.