Regeringens proposition om ny lärarutbildning löser inte de grundläggande problemen

Många av de utbildningar som bedrivs vid landets högskolor och universitet har i dag en mager kost att leva på. Resultatet blir därefter - få lärarledda föreläsningar i rekordstora studentgrupper.

Till detta kommer explosionen av nya studentgrupper som går vidare till universitetsstudier. Detta är på ett sätt klart glädjande. Idag har vi lika många doktorander i vårt utbildningssystem som vi hade gymnasister på 1950-talet! Men denna utbildningsexpansion har tyvärr skett till priset av försämrade möjligheter för studenterna att tillgodogöra sig högskoleutbildningens kompetenskrav. Många har tyvärr fallit till föga och sänkt kraven. Här finns ett systemfel inbyggt i finansieringssystemet. Institutionerna är egna resultatenheter i dag och deras medeltilldelning bygger bl a på hur stor genomströmningen av studenter är.

Högskolor och universitet får inte förfalla till att bara bli ackommoderande institutioner med uppgift att hjälpa till att frissera sysselsättnings- och arbetslöshetstal över den fyraåriga politiska konjunkturcykeln. Det vore ett hån mot stolta och ärorika bildningstraditioner i vårt land. En utbildningspolitik värd namnet kan inte bara vara ett bihang till de statsbärande partiernas arbetslöshetspolitik.

Många professorer och lektorer runtom i landet tvingas att lägga all sin tid på undervisning och administration. Hur detta ska kunna leda till forskaranknuten grundutbildning och kvalitetsförstärkning övergår min fattningsförmåga. Följden blir ju snarare en proletarisering av akademiker på högskolenivå. Processer som inleddes på gymnasiet till följd av kommunaliseringen av svenskt skolväsende år 1991 är nu på väg att också få fotfäste inom akademin. I stället för att fungera som förebild borde historien förskräcka och lända till eftertanke.
Mot denna bakgrund är det kanske inte så konstigt att svenska universitet och svensk forskning på många områden verkar få allt svårare att hävda sig internationellt.

Tyvärr är de studenter vi får till universitet och högskolor över lag allt sämre rustade för sina studier. Deras sämre förkunskaper göra att det man för bara tio-tjugo år sedan kunde ta för givet att de hade med sig i bagaget från gymnasiet, får man i stället ägna stora delar av de första högskoleåren åt att ge dem. Omstruktureringen av skolan i form av decentralisering, avreglering och målstyrning har tvärtemot politiska utfästelser inte levererat. Den pålagda professionaliseringen av lärarkåren har snarare resulterat i deprofessionalisering i takt med att resurserna minskat och uppgifter och ansvarsområden ökat.
I takt med den eftergymnasiala utbildningsexpansionen har en motsvarande kunskapskontraktion hos stora studentgrupper ägt rum. Inte minst basfärdigheter i språk och matematik mankerar påtagligt. I stället för att ta ställning till vad studenterna skriver på sina tentamina får man lägga tid på att överhuvud försöka förstå vad de skriver. Den skolpolitik som lett till denna situation slår hårdast mot dem den utger sig för att värna - de utan kulturkapital i bagaget hemifrån.

Ekvationen går inte ihop. Vi ska med relativt sett mindre medel lotsa en allt större och sämre förberedd grupp studenter genom högskolan.

De här trenderna och problemen är speciellt tydliga inom den del av vårt universitets- och högskoleväsende som ägnar sig åt lärarutbildning.

Lärarstudenter rekryteras i dag i allt större utsträckning från studieovana hem i allt lägre socialgrupper. Lärarstudenters betyg och resultat på högskoleprov har också minskat under en längre tid. Samtidigt som rekryteringen av lärarstudenter av god kvalitet således försämrats, har det i allt högre grad ställts krav på lärarutbildningens akademiska nivå. Hur vi med knappare resursramar ska kunna lösa dilemmat med högre krav på meritmässigt allt sämre studenter är svårt att se.

Enligt Högskoleverkets egen statistik har lärarprogrammet det lägsta söktrycket med i genomsnitt knappt över en sökande per plats, vilket självklart återspeglas i betygskraven. Detta innebär också att studenter med högre betyg saknar utmaningar och söker sig till andra utbildningar.

Den uppmärksammade McKinseyrapporten, från 2007, visade på att två av de viktigaste faktorerna för att få bra utbildningsresultat är att ha en selektiv antagning till utbildningarna i kombination med höga ingångslöner som kan konkurrera med övriga akademiska utbildningars ingångslöner. De bästa skolsystemen kännetecknas av ett effektivt urval vid antagningen till lärarutbildningarna. Högre lön och gallring höjer yrkets status och attraktivitet. Den som efter hård konkurrens blivit antagen till en utbildning får råg i ryggen och sporras till bra studieprestationer. Lägger vi till detta utsikterna av en bra löneutveckling är det stor chans att man efter färdig utbildning väljer att stanna kvar i läraryrket.

När Lärarnas Riksförbund för några år sedan frågade medlemmar varför man lämnat yrket, var svaret genomgående att lönerna var för låga och arbetsförhållandena för dåliga.

I en parallell undersökning frågades juridik- och läkarstudenter ut om varför de valt bort eller inte övervägt att bli lärare. 40 respektive 27 procent uppgav att det främst berodde på lönen.

Lärarnas relativlöner har minskat under en längre tid. För 50 år sedan tjänade en folkskolelärare i genomsnitt nästan lika mycket som en ingenjör. Idag är en grundskolelärarlön i snitt 65 procent av en civilingenjörslön. För 50 år sedan tjänade en läroverkslärare i genomsnitt 35 procent mer än en ingenjör. Idag är en gymnasielärarlön i snitt 75 procent av en civilingenjörslön.

I takt med att reallöneutvecklingen försämrats har läraryrket gått från att vara ett högavlönat mansyrke till att bli ett lågavlönat kvinnoyrke. Vi känner igen mönstret. I takt med att lön, prestige och status försämras "flyr" männen och ersätts av kvinnor.

Utbildning ska löna sig, men då får man tydligen söka sig till mansdominerade utbildningar. I kvinnodominerade yrken ligger genomsnittslönen runt 10 000 kr lägre än inom motsvarande mansdominerade yrken.
Här har vi så klart också ett av huvudskälen till de problem som svensk skola brottas med i dag. Varför skulle högpresterande individer annat än undantagsvis välja att söka sig till en utbildning som leder in i ett yrke som idag kännetecknas av låg lön och avsaknad av all prestige och status. Före kommunaliseringen av skolan skulle man kanske kunna hävda att lärares arbetsvillkor delvis kunde kompensera för dessa brister. Men nu när fyra av tio yrkesverksamma lärare på grund av låga löner och bristande arbetsvillkor överväger att byta till arbete utanför skolan, finns inga sådana motverkande kompensationer.

I detta läge behövs rejäla mediciner. För att Sverige åter ska kunna bli ett land i det övre skiktet av de återkommande internationella utbildningsundersökningarna hjälper tyvärr inte de förslag som regeringen för fram i sin nya lärarutbildningsproposition Bäst i klassen - en ny lärarutbildning (Prop. 2009/10:89).

Anledningen är helt enkelt att förslagen som förs fram - förslag som jag mestadels ställer mig positiv till - inte berör de fundamentala problem som jag här har berört.

När högskole- och utbildningsministern Tobias Krantz i DN (11/2) skriver att vi ska få en skola i världsklass genom att "rekrytera och utbilda de allra bästa lärarna" genom att kraftigt höja utbildningens "krav, kvalitet och studietakt" kan man inte annat än ställa sig frågande. Vad propositionen och Krantz talar om är i första hand vad vi ska göra med den input vi stoppar i lärarutbildningarnas "svarta låda" för att producera färdiga lärare. Vad man blundar för är att det helt avgörande problemet är vilka som söker och antas till utbildningen. Alla kockar vet att tillredning av god mat kräver bra råvaror. Oavsett hur bra kniven och spisen är går det inte att förvandla rutten frukt till god efterrätt. "Garbage in, garbage out".

Ur det här perspektivet sett blir den nya lärarutbildningen bara ytterligare en i raden av reformer som inte vågar tackla grundproblemen. Visst - smakar det, så kostar det. Ska vi bli bäst i klassen kommer det att kosta. Ska vi få världens bästa lärare måste också de som enligt Krantz ska "utföra Sveriges viktigaste jobb" få lön och arbetsvillkor i paritet med de vackra orden.

Egentligen är det märkligt att lärarlönetappet ohämmat fått fortgå så länge. Det nästan enda vi nationalekonomer verkar vara överens om är att det är kunskaper som ligger till grund för ekonomisk tillväxt. Få åtgärder torde ha större långsiktig avkastning än att satsa på att få duktiga lärare som kan förmedla kunskaper till nästkommande generationer. För att nå det målet behövs dock verktyg av annat virke än den föreslagna lärarutbildningspropositionen. För den berör inte de två viktigaste skälen till att svensk skola och lärarutbildning otvetydigt fortsätter halka utför år efter år - de låga lärarlönerna och det kommunala huvudmannaskapet.

Det vi idag kan se av kommunaliseringens och friskolornas konsekvenser måste leda till krav på att staten tar ett större ansvar för svensk skola. Om förstatligande är svårt att svälja, borde man åtminstone kunna återgå till det system av öronmärkta statliga pengar till skolan som fanns fram till år 1993. Och ge lärare bättre lön och arbetsvillkor så kommer också bättre studenter att söka sig till lärarutbildningarna. Först då kan vi få en skola som är bäst i klassen.

Lars Pålsson Syll (28 artiklar)

Anmäl

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] Läs hela artikeln på Newsmill här. [...] Blogg:Ny lärarutbildning räcker inte « Tankar om skolan , 2010-02-12, 20:25

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/18101

15 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Spot on!

Garbage in => Garbage out,

politiker kan göra om utbildningen i oändligthet. Men då eleverna som börjar på lärarutbildningen inte kan skriva begripligt på svenska eller förstå grundläggande matematiskt tänkande så är det.... TVÄRKÖRT!

Permalänk | Anmäl #1 Kokarn, 2010-02-12, 12:01

Det är alltid en början men föräldrarna måste också engagera sig i sina barns skolgång och fostran. Och språkinlärning sker som bekant från födseln och inte bara i skolan. Skolan kan göra mycket men inte allt.

Permalänk | Anmäl #2 elina, 2010-02-12, 14:09

Bra artikel och givetvis helt korrekt. Problemen i den svenska skolan är så omfattande att det är svårt att bota dessa. Många utanför Sverige befarar att det är omöjligt; speciellt med tanke på lärarnas brister och de enorma invandrarkullarna som skall utbildas

Permalänk | Anmäl #3 Finsk lärare, 2010-02-12, 16:02

"Lärarstudenter rekryteras i dag i allt större utsträckning från studieovana hem i allt lägre socialgrupper."
Och vad i ovanstående mening anser du talar för att personer ur andra, enligt dig; högre stående samhällsklasser skulle vara mer lämpade som lärare? Det var den mest kränkande kommentaren jag sett på länge!

Permalänk | Anmäl #5 katten, 2010-02-12, 21:57

katten:
Ärligt talat förstår jag inte din kommentar.
Meningen du citerar relaterar data som Högskoleverket tagit fram.
Hur kan data vara "kränkande"?

Permalänk | Anmäl #6 Lars P Syll, 2010-02-12, 22:43

Det aer bra att rekryteringsfragab saetts i fokus. (Ursaekta stAvningen. Jag saknar alfabetets slutboksaever pa denna dator)Det handlar om att locka bra studenter till laerarutbildningen, inte minst i bristaemnena matematik och naturvetenskap. I vissa aemnen , saerskilt samhaellsvetenskapliga och humanistiska aemnen foer gymnasieskolan kommer det mycekt studiebegavade studenter men ofta siktar dessa pa en universitetskarriaer och tar vaegen via laerarutbildningen.
Det finns ingen anledning att halla pa att reformera laerarutbildningen om man inte gaer nagonting at grundfragan - rekryterigen. Eftersom alla hoegskoleutbildning inkl. laerarutbildning styrs av en examensordning som uttrycker malen med utbildningen och vilka kursnivaer som kraevs och det sedan aer laerosaetenas sak att utforma kurser foer att na malen och Hoegskoleverkets sak att utoeva tillsyn - sa boer regeringen inte halla pa att peta i nagra detaljer alls. Den ska i staellet respektera den akademiska friheten och om den inte leder till malen sa aer det alltsa HSV, inte regeringen som ska agera. Men ater til rekryteringen. Har man pa allvar diskuterat vad en laerare i Matte, naturvetenskap tjaenar i jaemfoerelse med hoegstatusyrken som de som gatt N-programmen alternativt soeker sig till. kan man goera matte/ naturvetensakpaslaerare till ett veritabelt hogstatusyrke?Da skulle manga problem loesas automatiskt

Permalänk | Anmäl #7 Göran Linde, 2010-02-19, 17:37

Nick Katten, Bra skrivit, Lars P syll. Du fattar inte vad det är för fel på ett sådant uttalande. Det gick en dokumentär för några månader som behandla just frågan om att många lärare som idag utbildas har sämre betyg i bagaget. Frågan är ju om det spelar någon som helst roll. Det viktigaste är att läraren i fråga an SITT ämne grundligt, hur vda han/hon inte lyckades med kemin på gymnasiet spelar ju knappast någon roll om läraren ska undervisa i Samhällskunskap.. Ytterligare en sak som inte ovannämnda citat tar hänsyn till är den personliga förutsättningen för att lära andra människor. Jag kan tala om för dig att jag har haft allt från vänsterpartieter, moderater som lärare alla med olika förhållanden från uppväxten, Jag kan garantera dig att mina erfarenhetr är att de lärare som du säger kommer från "lägre samhällsklasser" (enligt mig inte är uppväxta med att pappa betalar) oftare får bättre kontakt med eleverna, framför allt de somsjälva har problem att hitta intresse eller lära sig ämnet. Mina personliga erfarenheter är också att de "frånde högre klasserna" som är lärare ofta har en väldigt nonchalant sätt mot invandrarungdomar svenskar som har svårare för sig att lära sig. Nej en blandning av lärare från olika förhållanden där fokuset ligger på att de kan sitt ämne och lyckas skapa en kontakt med eleverna, detta är det viktigaste annars kan du stå och rabbla dina Universitets studiekunskaper med en vägg istället.

Permalänk | Anmäl #8 Adam Eriksson, 2010-02-24, 13:48

Läste nyss en mycket upprörande artikel i Sydsvenskan. En professor vid Malmö Högskola står för denna fullständigt inkorrekta utmålning av lärarstudenter vid Malmö Högskola. Denne ger en metafor som gör gällande att Lärarstudenter skulle kunna liknas vid rutten frukt! Föregående här återgivna ställningstagande talar ett mycket tydligt språk. Vidare uttrycks hur lärarutbildningen av någon outgrundlig anledning skulle locka studenter utan tidigare studievana och med medelmåttiga betyg. För det första fungerar antagningen efter ett högst rättvist system vars principer grundläggande går ut på tillgång och efterfrågan. Givetvis kan det hävdas att oattraktiva löneförhållanden bidrar till minskat intresse för utbildningen men att påstå att den endast undantagsvis lockar högpresterande studenter är en skymf mot hela den blivande lärarkåren. För det andra är det fullkomligt obegripligt hur sådana uttalanden inte utmynnar mer än i en debatt, det borde anses vara ett nedsättande uttryck över hela Malmö Högskolas verksamhet! Att välkomna reformer för en förbättrad lärarutbildning är inte av ondo men att påstå att lärarstudenterna med nöd och näppe klarar av att skriva läsbara tentamina känns oerhört kränkande. Otaliga av oss har höga betyg ifrån gedigna gymnasieskolor och har inga som helst bekymmer att klara högre studier! Det finns flertalet duktiga studenter som väljer lärarutbildningen av alla de rätta skälen trots den svidande kritik vi mött. Vad som däremot borde belysas är den kompetens högskolan tillhandahåller (vilken överlag är utomordentlig) men tyvärr stundtals bristfällig. Ett exempel på denna bristfällighet kan sägas vara hur somliga saknar fundamental kunskap kring kursernas innehåll! Insyn i den kurs man blivit tilldelad att undervisa i kan anses vara ett minimikrav för fortsatt säkrad kvalitet!

Permalänk | Anmäl #9 Lärarstudent, 2010-03-16, 19:37

Tusenbröder tycker jag är en bättre metafor än rutten frukt för att beskriva dagens situation både på lärarutbildningen och i skolan.

Vill passa på att tacka alla fantastiska lärare och lärarstudenter som jag stött på i livet. Trots all massiv negativ media som produceras om lärarstudenter och lärare, så har jag nästan enbart positiva erfarenheter.

Maria Sundkvist, som tillbringat nästan hela livet - både fysiskt och intellektuellt - i svensk skola.

Permalänk | Anmäl #10 Maria Sundkvist, 2010-03-26, 08:04

Education has always taken the back seat in every country with every political party. I'm not sure why people don't take education seriously, because you need an education to survive in the world, unless you are very charming.
Regine
Cheap Auto Insurance Agent

Permalänk | Anmäl #11 Regine Macomb, 2010-06-23, 01:49

You are as good as a monkey these days if you are not educated. That being said, educated men are not the smartest men around when it comes to running businesses. anyways, for men considering penis enlargement, they can try enlarging penis exercises over a few weeks that is the safest form of penis enlargement available out there.

Permalänk | Anmäl #12 peterkay, 2010-07-10, 11:36

cept unfeigned Emporio Armani Emporio Armani Ar0511 system. carry on the Corum 396-250-20-B100-FM30R friend moment incursion glance tissot the size you would Emporio Armani replica watch desire physical to equal. panerai as due to the tag Heuer contouring, you pledge also Seiko SPA003 challenge the carpenter to Omega Constellation 1566.56 fulfill indubitable. You again panerai credit the alternative to mens Porsche Design replica work out it, too, by plainly using a Spokeshave. Carefully do

Permalänk | Anmäl #13 dai278350493@gmail.com, 2010-07-22, 04:37

the translation is not so good for google. But anyway, there's a bit of and idea I have grasp from this post. Teacher should be pay more as they're spreading their knowledge, spending their time to educate youngsters and set a dream for them to achieve.
From: kidney infection symptoms

Permalänk | Anmäl #14 duke, 2010-07-24, 02:22

This is very impressing. I enjoy reading this post you made and it’s much interesting. Thank you and Good luck for the next you post.

Permalänk | Anmäl #16 DIGITAL MEDIA TRAINING, 2010-09-29, 04:56