Varför ska jag dit och dö för?

Varför ska jag dit och dö för? Den frågan måste man fundera över. För till slut är det ett sådant faktum man kan ställas inför, att det faktiskt går på det sättet. Man åker dit och blir dödad, som är det avskalade svaret. Kan du ändå tänka dig att betala priset, så åk dit till Långtbortistan. Eller?

Jag undrar om man tänker som man borde. Själv vet jag inte om jag tänkte. Eller jo, jag tror att jag höll en känslokall attityd, som om att det inte spelade någon roll om jag levde eller dog. För att våga får det inte finnas något att förlora. Min 21-åriga erfarenhet av livet räckte inte till för att ställa frågan ordentligt. Svaret var för stort och svårt att ta till sig eller ens vilja veta. Genom att dra ner på mitt eget livs värde kunde jag stå ut med risken att riskera allt. Bataljonschefen sa till mig vid ett enskilt samtal att just i min enhet ville man ha unga killar utan egen familjebildning. Det fick mig att växa, men jag borde krympt. Att vara ung och utvald kan kännas mycket starkt. Alla har vi våra skäl till varför vi är villiga att ta risken eller inte ens vågar tänka på den.

En arméenhet i svensk tjänst utomlands är ett samhälle i miniatyr och alla har sina skäl att vara där. Idealisten, äventyraren, den plikttrogne - alla är där. Någon längtar hem, någon längtade bort. Spritproblem, personliga problem, inga problem. Rasisten och humanisten. Älska sin partner hemma, köpa sex borta. Underbara människor och galna idioter. Jag har mött dem alla när det vankats utlandsuppdrag. Det är på en sådan plats många befinner sig idag när två svenskars liv ryckts undan av finkalibrig eld. Jag sitter och funderar över om våra män och kvinnor idag till fullo insett vad man gett sig in på? Så här nästan tjugo år efter min första runda vet jag inte själv om jag visste det varken då eller nu. Var det värt det? Ja, kan man lätt säga då jag kom hem utan fysiska men och ett livs erfarenheter på ett halvår. Men ett svar på frågan fick jag aldrig.

Debatten lär bli allt starkare. Ska Sverige skicka soldater i fortsättningen? Ska staten bestämma vilka risker var och en ska utsätta sig för i ett demokratiskt samhälle?

Vem kan svara på det? Vem kan bestämma det?

Allting går tillbaka till det här med frågan igen som måste ställas.

Varför ska jag dit och dö? Ja, egentligen endast den som väljer att åka trots att denne inte alls vet, kan svara på frågan.

Jörgen Krüsell (18 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/17850

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det enkla svaret på frågan rörande "varför man ska dit" är att om talibanmuslimerna i Afghanistan blir lämnade att göra vad de vill så kommer de förr eller senare istället komma hit, och då är det inte bara några enstaka modiga frivilliga soldater som kommer dö kan jag lova...

Permalänk | Anmäl #1 Jonas D Persson, 2010-02-08, 19:05

I det långa loppet så är din chans att överleva noll. Även som civilist.

Permalänk | Anmäl #2 Martin A, 2010-02-08, 21:51

Varför åka dit?
Ja det är ju frivilligt. Om några svenskar vill åka ner och göra en insats så är det deras val!

Har man attityden att man åker till Långtbortistan så kanske man inte skall åka? Åtminstonde inte ingå i svensk trupp! -De amerikanska må ha en sådan inställning men varje svensk soldat måste känna till att det heter Afghanistan där de befinner sig!

Permalänk | Anmäl #3 Ingemar, 2010-02-09, 23:23

Du ska dit för att ge vapenindustrin ännu mer profit!

Permalänk | Anmäl #5 Sören Backman, 2010-02-21, 18:55

Du ska dit för att ge vapenindustrin ännu mer profit! Ökar ju tillväxten och det är ju bra, säger våra snälla makthavare. Som vi litar på utan att ifrågasätta.

Permalänk | Anmäl #6 Sören Backman, 2010-02-21, 18:56