Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd

Den 28 januari publicerades en artikel i Science Express av den ansedda klimatforskaren Susan Solomon och medarbetare. Artikeln handlar om nya beräkningar som visar att ändringar i mängden vattenånga i stratosfären har större betydelse än man tidigare har trott.

Tvärt emot vad många tror så har den globala uppvärmningen synbarligen avstannat under det sista decenniet. De flesta har säkert sett någon variant av följande figur:

Klimatet 1880-2010

Figur 1. Global temperaturtrend sedan 1880. Svarta prickar representerar mätningar sammanställda av Goddard Institute for Space Studies. Röda kurvan är medelvärdet under 5 år och gröna staplar anger osäkerheten i mätningarna.

Den visar en ganska häftig uppvärmning i slutet av 1900-talet. Men tittar man närmare på intervallet 2000-2010 så ser det lite annorlunda ut.

Klimatet 2000-2009

Figur 2. Globala temperaturdata ifrån Goddard Institute for Space Studies. Till vänster temperatur relativt genomsnittet 1951-1980 och längs botten år sedan år 2000.

Det här har varit väl känt ett tag. Många klimatforskare har menat att 10 år är för kort tid för att se något meningsfullt hos klimatet. Nyligen presenterade James Hansen, en klimatforskare på NASA en sammanställning varifrån figur 1 är tagen. I denna sammanställning, som också har skickats ut av svenska naturvårdsverket, anser Hansen att den globala uppvärmningen fortsätter som tidigare vilket verkar rimligt när man bara betraktar figur 1. Han väljer alltså att bortse ifrån den flata trenden under det sista decenniet.

Susan Solomon och medförfattare tar emellertid den flata trenden under det sista decenniet på fullt allvar. Sedan tidigare vet man att mängden vattenånga har minskat i stratosfären (området mellan 15 km och 50 km ovan marken) under det sista decenniet. Man måste komma ihåg att mängden vattenånga i stratosfären även normalt är låg,  mycket mindre än vad den är närmare marken. Men det är den procentuella minskningen som har varit stor, så mycket som 10%. Solomon har nu visat att denna minskning har haft avsevärt större betydelse för klimatet än vad man tidigare trott. Minskningen har lett till en avkylning av jorden som till stor del har maskerat uppvärmningen på grund av växthusgasen koldioxid. Det är detta som har orsakat att den globala uppvärmningen just nu har avstannat. Vidare finner Solomon och medförfattare att mängden vattenånga istället steg i stratosfären under åren1980-2000 och bidrog då istället till att förstärka växthuseffekten.

Fyndet som Solomon har gjort gör inte att majoriteten av klimatforskarna plötsligt slutar tro på global värmning. Men den kanske leder till en liten spricka i den (alltför) självsäkra fasaden hos en del. Solomon har tydligt visat, som många seriösa klimatkritiker länge hävdat, att det finns en hel del fysik som inte de vanliga klimatmodellerna kan hantera och som är ofullständigt känd. Det bör ge upphov till viss självrannsakan. Om den effekt som Salomon har upptäckt är tillfällig eller om den är en process som långsiktigt motverkar den globala uppvärmningen vet man ännu inte men intressanta möjligheter öppnar sig.

Märkligt är det också att klimatforskaren Hansen vägrade se den flacka trenden i temperaturkurvan under det senaste decenniet. Den trenden visar sig ju plötsligt vara central i upptäckten av nya fysikaliska fenomen. Det går tyvärr inte att utesluta att Hansen valde att inte se den flacka trenden för att den skulle kunna störa bilden av en global uppvärmning som löper amok. Jag var själv inne och debatterade Hansens artikel för någon vecka sedan på en av de mest klimatbloggarna, Real Climate, där mestadels forskare deltar. Till min förvåning fick jag mest lite hånfulla kommentarer när jag undrade över hur Hansen kunde bortse ifrån den flata kurvan. Den inställningen har många förhoppningsvis nu ändrat. De stora svenska morgontidningarnas tystnad över dessa viktiga klimatfynd är även de förvånande. Den ansedda engelska tidskriften The Economist har däremot skrivet en bra artikel.

DN har visserligen en artikel skriven av en TT journalist med titeln "Värsta klimatprognoserna tonas ned". En tredjedel av artikeln handlar om Solomons arbete, även om hon inte nämns. Tyvärr har journalisten helt missuppfattat det vetenskapliga innehållet även om hans rubrik låter lovande. Men är det inte förunderligt att de tidigare så klimatengagerade vetenskapsavdelningarna inte penetrerar dessa resultat med stor iver och skriver många artiklar. Kan det bero på att resultaten verka gå åt "fel håll"?

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/17690

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Äntligen ett sakligt inlägg i den överhettade domedagsrapporteringen om klimatförändringarna.
Publicera dig, skriv i alla de stora tidningarna - ge dig inte!
Vi behöver dig, nyansen och balansen.
http://soldatmamma.blogspot.com

Permalänk | Anmäl #1 Carina Nordén Åkerlund, 2010-02-05, 09:51

Klimatforskarna själva är orsaken till denna fruktansvärda snedvridning av det naturligt varierande klimatets orsaker. Därför är varje nytt bidrag som kan hjälpa till att avslöja denna snedvridning, av stort värde för oss som inser de negativa konsekvenserna av denna snedvridning. Detta är också viktigt för att minska missriktade åtgärder som inte på något sätt kan förandra naturens gång,

Stratosfären som är ett skikt av atmosfären 11-50 km är känsligt för både UV- och kosmisk strålning. UV-strålningen spjälkar syret till fria syreatomer som reagerar med en syremolekyl och bildar ozon alltså en molekyl med 3 syreatomer. Med en ökande kosmisk strålning är det därför möjligt att den minskning av vattenångan i denna del av atmosfären, beror på spjälkning av vattenmolekylen som i sin tur bildar nytt ozon. Den kosmiska strålningen är för närvarande hög på grund av solfläcksminimum. När solen har få solfläckar minskar solvinden och därmed minskar skyddet mot den kosmiska strålningen. Se min artikel här på NewsMill:
http://www.newsmill.se/artikel/2010/01/27/just-nu-r-der-solfl-cksminimum.

Permalänk | Anmäl #2 Björn Boström, 2010-02-05, 17:18

"Om den effekt som Salomon har upptäckt är tillfällig eller om den är en process som långsiktigt motverkar den globala uppvärmningen vet man ännu inte men intressanta möjligheter öppnar sig."

Det verkar osannolikt att det här skulle vara någon en negativ återkoppling som motverkar den globala uppvärmningen givet hur halten vattenånga i stratosfären steg samtidigt som temperaturen på 90-talet. Inget i Solomons artikel påverkar den kunskap vi har om hur CO2 värmer jorden.

Permalänk | Anmäl #3 Thomas Palm, 2010-02-06, 09:27

Det blir svårare för socialisterna att hävda sig. De har använt uppvärmningen som ett argument för att kunna implementera en miljöskatt. Eftersom skatt är deras främsta mål har lögner varit ett medel som accepterats både av socialisterna och gemene medborgare.

Permalänk | Anmäl #4 Fredric Nomael, 2011-07-02, 17:20

Kul att se förnekarargument som baserar sig på en inbillad plan "trend" Det lär inte vara ngn lyckad strategi med tanke på vi håller på att gå ut ur ett solminimum samtidigt som vi fortsätter att öka våra utsläpp av Co2. Problemet är inte att det inte finns fysikaliska processer som inte är fullständigt beskrivna, problemet är att vi har kända fysikaliska processer som leder till känt resultat. Att man inte gillar resultaten förändrar inte fysiken heller. Fast man kan ju alltid svamla ihop lite trams och hoppas på det bästa. Min gissning är dock att den fysikaliska verkligheten vi lever i inte kommer fästa ngt större avseende vid det.

Permalänk | Anmäl #5 Fredrik Fyhr, 2011-11-06, 01:38