Landet brunsås vill bevara Sverige svenskt

Ikväll sänds tredje avsnittet av SVTs haussade storsatsning Landet Brunsås. I förhandsintervjuer utlovade programledarna ett "journalistiskt program" där man "undersöker matkultur", vilket låter som en sympatisk idé i linje med tidsandan. Den lilla debatt som programmet hittills genererat spann snabbt iväg i ett journalistiskt interngräl om facebookskvaller och pressetik. Det är synd, för det finns verkligen ett behov av en kritisk debatt om själva programmets innehåll och budskap.

Landet Brunsås sorterar in under genren infotainment - det brukar betyda att programmet ska vara roligt och underhållande samtidigt som de folkbildande ambitionerna är höga. Men redan i första avsnittet blir det tydligt vilken vinkel man tänkte ta i serien: svenskarna ska skämmas för sin usla matkultur. Visst, här finns också en liten roligt tvist: programledarna erkänner sig vara lika förtappade som alla vi andra. Samtidigt är det budskap som kommuniceras att förtappade är vi alla, likväl, programledare eller inte!

Men, visst - nog finns det en hel del att kritisera vår nutida svenska mathållning för ur ett näringsmässigt, smakmässigt, ekologiskt eller rättvisepolitiskt perspektiv. Vissa av dom här frågorna lyfts lite i förbigående i Landet Brunsås, men det är framförallt en ingång man tar: att vi svenskar ska skämmas för hur otroligt oäkta och onaturligt vi äter. Budskapet förstärks av att den "äkta varans" självuntnämnde über-profet och korsfarare Mats-Eric Nilsson figurerar som en av programmets oftast återkommande experter. Och visst är det viktigt att avslöja förfalskningar och propagera för det äkta när det handlar om rena bedrägerier, men allt som oftast glider resonemangen snarare över i mycket murknare och i förlängningen väldigt ideologiskt laddade utläggningar, som när Mats-Eric Nilsson i första avsnittet argumenterar för att bosnier borde hålla sig till bosnisk matlagning och inte hålla på och laga andra kulturers mat.

Programskaparna bakom Landet Brunsås verkar tycka att deras take på svenskarnas matkultur är ny och fräsch, men i min doktorsavhandling visar jag att just denna vurm för det autentiska varit ett av de mest dominerande budskapen i svensk matdebatt sedan 1960-talet. Att mobba svenskarna för deras matvanor har en längre historia, det har varit standard för nästan alla svenska kokboksförfattare från 1800-talet och framåt. Inte jättefräscht alltså. Man skulle snarare kunna säga att bäst-före-datumet på den här skåpmaten gått ut för ganska länge sedan. Men vad spelar det för roll om det görs på ett roligt och bra sätt, som säkert några av dom 662 000 tittarna som följde första programmet ändå tycker att Landet Brunsås lyckas med?

Min stora beef med Landet Brunsås är detta ständigt återkommande ord "äkta" - eller "genuin" som Mats-Eric Nilsson lite fint kallar det i första avsnittet. Vi vet att det är något som vi ska vilja vara, men vad betyder det egentligen? Det den som använder begreppet "äkta" i praktiken gör är att försöka slå fast kulturella gränser. Det finns ingenting som är äkta i sig själv, äkta är något vi gör saker genom att kalla dom för det - ett retoriskt verktyg. När man säger att något är oäkta säger man helt enkelt att någonting inte är som det borde vara, men det finns ingen substans i ordet i sig.

Vår kultur, vilka våra matvanor är en del av, är i praktiken summan av alla våra sätt att leva på. Och eftersom vi hela tiden utvecklas i våra levnadssätt är den levda kulturen i ständig förändring. Men den som vill slå fast vad som är "äkta" och "oäkta" vill sätta käppar i hjulet på den förändringsdynamiken och en gång för alla slå fast vad som är rätt sätt att göra saker på. Jag kan lova att det var någon som protesterade när den mekaniska kvarnen infördes för att mala mjöl och slog fast att bröd bakat på mekaniskt malt mjöl inte var "äkta vara", en förkastlig industriprodukt. Och att många upprördes av köttkvarnens införande på 1800-talet eftersom köttet till "autentiska" köttbullar självklart skulle hackas för hand på ett hackbräde och inte malas till konstiga små onaturliga strängar i en obehaglig mekanisk apparat! Nej, skrikandet efter den äkta och oförstörda maten är helt enkelt en simpel reaktionär retorik som däremot är mycket effektiv för att få oss att känna sig obekväma och skämmas.

Det finns också en djupare klangbotten i äkthetsbudskapet som är ännu obehagligare och som kan skymtas bakom Mats-Eric Nilssons antydningar om att bosnier borde hålla sig till att laga bosnisk mat (och svenskar till svensk?), och hans dystopiska framställning av en nära framtid där vi snart kommer att äta samma mat i alla länder. "En tråkig utveckling" enligt honom. Här skymtar en annan tanke fram, som har en djup ideologisk förankring. Alla ska hålla sig till det dom är födda till. Skomakare, bliv vid din läst. Eller kanske snarare: kock, bliv vid din födslobörd.

Det vi här har att göra med är en idé om att kulturer ska hållas åtskilda och inte beblandas med varandra. Rena kulturer, obesmittade. Tänk er det budskapet i ett program som inte handlar om mat utan som handlar om politik istället så får ni se hur bekvämt den sitter. Nej tack säger jag till serveringen av den obehagliga världsbilden. Istället bör vi väl bejaka blandning, kulturmöten, integration - på det sätt som faktiskt sker i svenskarnas dagliga matkultur, varje dag, i praktiken. Titta på den fantastiska blandning som svensk matkultur är idag, med plats för både högt och låg, inhemskt och utländskt, närodlat och långväga importerat. En otroligt levande, dynamisk matkultur som speglar en enorm öppenhet och experimentlust. Det är inget att skämmas för, det är något att vara stolta över.

Landet Brunsås utmålar sig självt som ett journalistiskt program som undersöker matkultur, med ett brett folkligt anslag. Med så höga ambitioner är det är lätt att gå vilse i pannkakan. I Landet Brunsås fall handlar det om äkthetskultens pannkaka. Istället för att på ett lättsamt sätt belysa svåra frågor så återskapar man och förstärker istället gång på gång bara dom klichéer och skeva ideal som man föresatte sig att undersöka, eftersom man själva är så fast i dom föreställningarna att man inte lyckas ta ett steg tillbaka och se kritiskt på sina egna ideal.

Det är synd, för det finns så många viktiga frågor att diskutera om mat, inte minst idag. Frågor som handlar om vad som nyttig och farlig mat, god och äcklig mat, rättvis och orättvis mat - och där vi alla som lever i den här matkulturen borde få vara med och diskutera vad som är det goda och berätta varför vi lever som vi gör istället för att förpassas till en statistroll som skambärare. Den centrala frågan i Landet Brunsås: vad som är äkta och oäkta är däremot inte en av dom viktiga frågorna - och tyvärr får den diskussionen, och driften att skambelägga, till stor del skymma sikten för dom andra viktiga ämnena som ändå ligger där och skvalpar någonstans i bakvattnet i Landet Brunsås.

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] JONATHAN METZGER, doktor vid Stockholms universitet ondgör sig över mat programmet ”Landet brunsås.” Där man framför vår egen kulturhistoria, i omvärldens influenser och trender som påverkar vad vi ställer fram på middagsbordet. Snillet gillat tydligen inte att man lämnar ute mångkulturens inverkan på vår mat. Utan börjar göra jämförelser ”Tänk er det budskapet i ett program som inte handlar mat utan som handlar om politik istället så får ni se hur bekvämt den sitter. Nej tack säger jag till serveringen av den obehagliga världsbilden” skriver snillet. Men nu handlar det om mat, vad trött man blir på människor som hela tiden skall lägga andra värderingar i bilden för att bedöva sitt eget samvete och samtidigt pracka på omvärlden deras skitprat. Var fan var du Jonathan Metzger när det var prat om Halal-tv? Smackade du belåtet och instämmande i din lilla mångfaldsvrå kanske? Hade vi inte låtit oss influeras av andra hade vår kultur reducerats till det evolutionen tillåtit i ett slutet system. Men det hindrar inte att vi kan försvara det som betecknas som svenskt. Jag vill för allt smör i Småland inte ha en ökennomads kultur här byggd på religiösa normer där inte längre luften kan andas fri. Var inte så enormt fega politiker och media utan våga stå för det som inte alltid har ett mångkulturellt mönster. Etiketter Debatt, kultur [...] Blogg:Blott Sverige svenska krusbär har. « Leffe45&#, 2010-03-21, 11:02

[...] sant att den svenska djurindustrin ser något annorlunda ut än den amerikanska, men skippa vidriga Landet Brunsås och se det här [...] Blogg:If I can't dance, it's not my revolution &, 2010-02-19, 14:21

[...] möjlighet för vemsomhelst att få ut sina åsikter. å andra sidan så, ja, just det… I ett inlägg i veckan utmålar Jonathan Metzger, som just skrivit en doktorsavhandling, SvD-journalisten Mats-Eric [...] Blogg:Nej, allt är inte brunt som är brunsås… «, 2010-02-07, 23:25

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/17580

91 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Ja du *ler* du skriver
Men redan i första avsnittet blir det tydligt vilken vinkel man tänkte ta i serien: svenskarna ska skämmas för sin usla matkultur.
Jag är stolt över det som kock/kocka jag är. Vad folk behöver lära sig är att laga hederlig svensk husmanskost, den går inte av för hackor.

Permalänk | Anmäl #1 Katrin Andersson, 2010-02-03, 16:50

Helt rätt, man borde prata om ursprung istället för "äkthet".

Permalänk | Anmäl #2 Bo T, 2010-02-03, 16:52

Utmärkt artikel! Jag föddes i ett hem som rynkade på näsan åt svensk husmanskost och har fått återupptäcka den själv i vuxen ålder. Jag har insett att det är den mat jag mår bäst av. Jag blir helt enkelt tillfredsställande mätt och står mig fram till middagen om jag äter det till lunch. Folk som rackar ner på svensk husmanskost vet faktiskt inte vad de talar om. Däremot har jag aldrig kommit fram till vad som är bra att äta till frukost, gröt är jag bara mätt av i en två tre timmar :(

Permalänk | Anmäl #35 Martin A, 2010-02-03, 21:19

har man doktorerat borde man väl ha lite bättre urskiljningsförmåga än så här. Eller har det med den låga kvaliteten inom den högre utbildningen i Sverige att göra att nära på vem som helst kan doktorera? Denna artiklen är ett stort skämt (imo).

Permalänk | Anmäl #53 Fredric Nomael, 2010-02-03, 22:20

Herregud, var kommer alla dessa politiskt korrekta, överkänsliga och lättkränkta stollar ifrån?

Permalänk | Anmäl #63 Markus Nyberg, 2010-02-03, 22:53

"...Det är synd, för det finns så många viktiga frågor att diskutera om mat, inte minst idag. Frågor som handlar om vad som nyttig och farlig mat, god och äcklig mat, rättvis och orättvis mat - och där vi alla som lever i den här matkulturen borde få vara med och diskutera vad som är det goda och berätta varför vi lever som vi gör istället för att förpassas till en statistroll som skambärare. Den centrala frågan i Landet Brunsås: vad som är äkta och oäkta är däremot inte en av dom viktiga frågorna - och tyvärr får den diskussionen, och driften att skambelägga, till stor del skymma sikten för dom andra viktiga ämnena som ändå ligger där och skvalpar någonstans i bakvattnet i Landet Brunsås."

Mitt i prick - tycker Josef B.

Permalänk | Anmäl #72 Josef Boberg, 2010-02-03, 23:41

Vad är det för fel på folk?
Sen när blev bevarandet av svensk kultur något negativt?

Permalänk | Anmäl #143 Christian Westling, 2010-02-04, 15:45

• 1
• 2
• ›
• »