Ta steget från insikt till handling

"Per Borg (f.d. statssekreterare för Socialdemokraterna) förundras även över det faktum att det politiskt är helt ok att lägga sina pengar på "lyxkonsumtion" som ljudanläggningar och resor men inte att själv, för sina egna pengar, betala extrakostnader för att tidigarelägga sin egen operation."
Nu är det ju så att de flesta medborgare redan har betalat till den där operationen. Dom flesta har med all säkerhet betalat den flera gånger om. Att behöva betala extra en gång till, med redan beskattade pengar, för något som man redan betalt via skattsedeln kan inte kallas för något annat än stöld.

Jaså.
Ett system som är privat finansierat men obligatoriskt. Där de som inte har råd får hjälp av det offentliga.
Och vad är skillnaden mot skattefinansiering?
Att försäkringsbolagen får hantera pengarna naturligtvis.
Skulle smaka fågel, eller hur?

Frågan är om det blir billigare och bättre genom att betala en tribut till försäkringsbolagen . Har vi valt dugliga politiker som är ärliga och har kunskaper att sköta sina uppdrag kan samhället ordna vården billigare än ett vinstdrivande företag.
Alla har vi försäkringsbolagens hantering av försäkringstagarnas pensionskapital i färskt minne Bankernas hantering av bankkundernas sparkapitel är en orgie i girighet. De privata vårdbolagens misslyckande, där vinsterna skall maximeras på vårdens bekostnad. Detta har vi alla i färskt minne och vem vill göra affärer men oseriösa företag.
Vad kommer en sjukförsäkring att kosta och hur mycket kommer skatterna att sänkas. Är Sveriges ekonomi så otroligt dålig måste även annat avvecklas .Här är några förslag. Makten har flyttat till Bryssel så en reducering av riksdagens ledamöter kan vara en besparing. Dramaten och Operan kan bli självfinansierade. Skolor och lärosätten kan avgiftsbeläggas och även vägar kan avgiftsbeläggas. Det finns mycket att ändra på nu när landet går mot ruinens brant men varför ge sig på vården och dess finansiering i första hand.
Den intensiva lobbyverksamheten från försäkringsbolagen och politikernas extas över en privatisering av vården måste skapar tvivel hos alla som gått ut grundskolan med ett godkänt betyg i mattematik.

Vi vet ju med Usa som exempel att det inte finns något dyrare system för sjukvård än att låta försäkringsbolag sköta pengarna. Där kostar sjukvården 15% av BNP trots att flera miljoner bara får akutvård. Svensk allmän sjukvård kostar oss 9%.
Vi kan alltså nästan fördubbla vården för alla svenska medborgare innan vi når samma kostnader som i Usa. Så länge vi håller hyenorna borta.
Seth här ovanför har alldeles rätt.
Det är kapitalflödet som lockar. När alla miljarder passerar dom blanka skrivborden hos förvaltarna kan dom raka ner privata förmögenheter i fickorna.
Parasiter är fortfarande parasiter även om dom har blank yllekostym.
Som flugor på en sockerbit.

När jag var ung läkare med anställning inom den offentliga vården fanns knappast några köer för ett vanligt läkarbesök och patienterna kunde gå vart de ville. Detta var före den s.k. 7-kronersreformen då polikliniska patienter mot kvitto, som kunde inlösas på sjukkassan,, betalade en avgift direkt till läkaren på mottagningen. Detta ledde till att alla läkare, även överläkarna gärna hade mottagning och att denna fick dra ut på tiden om det fanns många patienter. Därför kunde man på flera håll komma utan föranmälan. Av ideologiska skäl avskaffade socialdemokraterna detta system. Konsekvensen blev snabbt att inga läkare ville sitta på mottagningen mer än absolut nödvändigt, och att de mest kvalificerade läkarna höll sig undan nästan helt. Jämför med krigssjukvård där de mest erfarna kirurgerna sorterar patienterna och bestämmer handläggningen. Som förväntat uppstod snabbt de köer som ännu finns kvar och förvärras, trots att antalet läkare har flerdubblats.
En annan anledning till sjukvårdens betydande ineffektivitet är att meritering för högre befattning och lön går vi sammanträdesbordet. Många klinikchefer och deras närmaste är efter ett antal år i sammanträdeslokalerna några våningar upp i huset helt oförmögna till mer avancerad läkarverksamhet. Till detta kommer dokumentationsraseriet.
Kunde man förmå sig till att låta erfarna läkare styra verksamheten från golvet, återinföra ”sysslomannen”, som i dåtiden ersatte dagens sjukvårdsdirektörer m.fl., samt uppliva den blandning av allmän och privat sjukvård som tidigare bedrevs vid alla sjukhus, skulle troligen köerna smälta bort. En god indikation på att så skulle ske är det faktum att vissa landsting tvingats att låta sina ögonkirurger utföra kataraktkirurgi under helger mot betalning per styck. Det visade sig då att 2-3 kirurger under en helg kunde operera mer än hela kliniken under en vecka. Köerna försvann. Priset för de föreslagna förändringarna vore givetvis kraftiga inkomstökningar för läkarkåren och, troligen viss arbetslöshet för densamma. Men kanske vore det värt det?

Hmm...här råder nån slags vetorätt gentemot skribenter.

Då försöker vi igen...Att Kent vill se en snabb reformering av sjukvården stavas egenintresse. Trygg Hansa har då självklart likt alla andra aktörer inom försäkringsbranschen en ny intressant produkt att erbjuda presumtiva kunder. Om det genererar vinst för försäkringsbolagen är av underordnad betydelse. Det viktiga är att det ökar omsättningen för respektive bolag, och som vi alla vet är ju löner med bonusar baserade på....ökad omsättning.

Trygg Hansa anger det nederländska sjuvårdssystemet som modellexempel. på hur de själva tänker sig det hela , Ett system som åter igen reformerats (2006) efter att man i decennier försökt få alla privata, vinstdrivna försäkrings- och vårdgivaraktörer på plats utan konkurrenshämmande kartellbildningar, skenande kostnader, bristande intresse för komplicerade sjukdomstillstånd och ekonomiskt resurssvaga patientgrupper (i den obligata jakten på cash cows enl företagsekonomins grundkurs) etc.

I diskussionen om nödvändig reform av US Healthcare har naturligtvis det nederändska systemet granskats, bl a i Journal of Health Politics, Policy and Law, Duke University Press (2008 33(6): 1031-1055) av Rosenau, University of Texas, Huston, USA samt Lako, Radboud University Nijmegen, Nederländerna.

Granskningen sammanfattas med följande omdömen:

1) Dålig kostnadskontroll. Premierna stiger oroväckande redan efter 2 år och försäkringsbolagen rapporterar stora förluster.

2) Låg "kundtillfredsställelse", trots det unikt tätbefolkade landets potential till konkurrensbefrämjande mångfald i utbud inom geografiskt rimliga gränser.

3) Protester från vårdgivande personal, som känner sin professionella roll förändrad med ökat kommersiellt "sjukvårdsmanagement".

Samt inte minst 4) där man noterar att "kunderna/konsumenterna" inte tycks bete sig som förväntat enligt underliggande ekonomisk modellteori, spec beträffande prisincitamenten.

Slutsatsen av granskningen blir: "Might the assumtion of economic theory not apply in the health sector?".

Men jag tycker ändå att det är så utmärkt bra att Trygg Hansa vågar ge sig in på just modelldiskussion för att konkretisera sitt budskap. Jämfört med t ex Vårdföretagarnas/Hans Dahlgrens luftiga löften om "kostnadseffektiv kvalitetsproduktion" eller den socialpolitiske (c) talesmannen Kenneth Johanssons bisarra köttbulle-falafel-pizzamodell för kommersiell vård och omsorg (enl hans inlägg i riksdagens allmänpolitiska debatt 07-10-19) är Kennet Anderssons vagheter ändå ett stort steg framåt beträffande tydlighet och precisering av det egna budskapet och börjar likna något annat än ren trosföreställning enligt nyliberalt evagelium. Problematiseringen får väl andra stå för.

Denna privatisering våg .Man behöver bara titta på u,s.a. för att se att vårt system är bäst våra pengar ska inte gå över försäkringsbolagen dom är bara ute efter att maximera vinsterna . Vår sjukvård blir dyrare .

Vilket skitsnack!!! Det handlar bara om att några få vill ha mycket mera av allas pengar i sin plånbok. "Den som är rikast när han dör vinner".
Vanligt folk med en anställning som inte ger tillräckligt mycket får vara utan vård! Om du inte kan jobba tredubbla skift får du inte vara med i vår sandlåda!!!

Strunta i den Nederländska modellen. Ta en titt på hur sjukförsäkringssystemet är uppbyggt i Singapore istället. Eller ännu bättre, ta en titt på många olika, jämför och plocka det bästa från alla modeller.

En sak kan vi väl i alla fall vara överens om. Husläkarreformen är en formidabel succé! ;)

Om jag läser Kent rätt mellan raderna är han ganska kritisk både till hur Ylva J och Elmsäter-Svärd resonerar. De båda sakkunniga, Borg och Unemo, tror inte heller på de båda stora partiernas lösning på finansieringskrisen. S tror på skatten och m på effektivisering via konkurrens och marknad - ingen av dem har stöd i forskningen. Alltså är det centerpartiet som i detta sammanhang visat störst lyhördhet, vilket ju onekligen är intressant. Kan det vara så att vårdens finansiering är så laddad att de stora inte törs ta i frågan vilket öppnar för mindre partier att ta initiativet? Lite så var det ju för pensionsreformen då fp var den sakpolitiskt drivande o spelade en stor roll. Kan centern ta samma position i vårdfrågan?

Tack alla debattörer !

Helt klart är att denna fråga intresserar och engagerar och det är precis det som är syftet med debatten.

Alla åsikter och uppfattningar bryts mot varandra och landar förhoppningsvis i en långsiktig och hållbar lösning som tar hänsyn till allas vårt krav på en jämlik vård för alla även när behoven ökar.

En del av debattinläggen / författarna gör gällande att försäkringsbolag har dolda intressen och därför inte är trovärdig avsändare.

Jag hävdar att försäkringsbolag utgör en viktig funktion i samhället och har därför både rättighet och skyldighet att agera, som alla andra, när vi upplever att vi har något att tillföra debatten.

Dessutom är det ju faktiskt så att även försäkringsbolag i grunden består av människor som liksom alla människor värnar om framtiden för kommande generationer.

Och här fortsätter samma försäkringskrängare att en gång till via Newsmill bedriva sin lobbyverksamhet för privatisering av sjukvården och för försäkringsbolags möjlighet att tjäna mer pengar. Det finns väl ingen som tror att Trygg-Hansa är en filantropisk verksamhet och att chefen för Sjukvårdsförsäkringar där agerar utan syfte? Vi har ett bra system i Sverige där alla har tillgång till en bra sjukvård finansierad av oss gemensamt över skattsedeln. Förhoppningsvis kommer vi också i framtiden att ha en bra sjukvård där behovet och inte förmågan att skaffa sig en tillräckligt omfattande försäkring avgör vilken vård man kan få. Att ett antal högavlönade i den svenska eliten skulle se det som förmånligare att få sänkt skatt och därtill en rejäl sjukförsäkring betald av sin organisation eller arbetsgivare än att kanske behöva betala lite mer i skatt för att alla i samhället ska ha tillgång till bästa vård är kanske inte att förvåna. Intresset ljuger inte. Och att en som har till yrke att kränga försäkringare försöker kränga fler försäkringar förvånar inte heller. Den argumentering som levereras från det hållet ska betraktas för vad de är: Försäljningsargument. Det har ingenting att göra med en seriös diskussion om vården.

Det gläder mig att du läser genmälen, Kent!

Omtanken om nästan är något som driver även mig och vi måste vara rädda om kommande generationer. Dessvärre är min tilltro till såväl försäkringsbolag som banker mycket tilltufsad. I jakten på bonusar och med aktieägare, såna som du och jag -Kent, har vidlyftigheter skett. Jag har Skandia samt SE-banken och Swedbank i färskt minne, samt på lite distans, Nordbanken.
Vill jag sen blicka utomlands så...

Sjukvården står inför stora utmaningar som man brukar säga.
Vi lever allt längre och allt med avancerad sjukvård med därtill hörande medicinering förlänger livet på människor som förr stod utan hopp. Och -vem kan neka en annan människa sjukvård?

Men finansieringen är vi oense om. Några få procent i Sverige har störe behov än andra och kostar därefter. De flesta betalar in lika mycket som de tar ut. Och då det kommer på skattsedeln är det i slutänden en fråga för politiker, människor som du och jag, att fördela medlen. Häri ligger också kärnan, idag gör 400.00 arbetslösa i Sverige och de blir inte färre...snarare fler.
Höga skatter är en gångbar modell om den är accepterad, vilket kräver en hög andel arbetande människor.
Kan eller vill däremot inte människor arbeta tvingas vi förändra trygghetssystemen.

Argumenten för en privatfinansierad sjukvård upprör med rätta många . Fokus kanske istället skall läggas på vad vi får för våra skattepengar. Sköter politikerna sitt fögderi på ett ärligt och engagerat sätt och inte låter ideologi och återval gå före medborgarnas bästa.
Problemet är att den offentliga förvaltningen förvandlats till en ohanterlig mastodont med sina 1,7 miljoner anställda. Denna koloss skall sättas i relation till att 4,5 miljoner var sysselsatta i arbete under 2008 av dessa 2.8 miljoner i privat tjänstresten restan offentligt anställda. Under perioden 1965 till idag har det skett stora förändringar i vad vi arbetar med. Den största förändringen är att den offentliga sektorns andel av den totala sysselsättningen mer än fördubblats. Den svarar idag för drygt 34 procent av den totala sysselsättningen. Samtidigt har industrins andel av sysselsättningen minskat från 30 procent till ungefär 16 procent. Trenden inom industrin har varit nedåtgående under hela perioden. Även andelen sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk och fiske har minskat kontinuerligt.
En bantning av den offentliga sektorn hade med all säkerhet haft en välgörande effekt på svensk ekonomi och då kommer det finnas pengar till både sjukvård och pensioner.
Medborgarna behöver inga privata företag i den sociala sektorn utan politiker som gör sitt jobb.

Efter en snabb beräkning kan jag konstatera att om man tjänar 30 000 i månaden betalar man ungefär 35 000 kronor i skatt för sjukvården i Stockholm.

I Schweiz kan jag köpa den obligatoriska sjukvårdsförsäkringen som täcker allt som man kan få hjälp med i Sverige för 23 000 om året.

Jag skulle spara en 1000-lapp i månaden på att vi hade samma system som Schweizarna, och slippa oroa mig för köer.

Eftersom Sverige dessutom är ett mycket fattigare land än Schweiz, och lönerna är mycket lägre, skulle man kanske kunna tänka sig att försäkringen var ännu billigare här.

Oavsett pajkastningen bland kommentarerna så tycker jag detta har varit en oerhört intressant och givande debatt att följa. Det är modigt av ett enskilt (försäkrings)bolag att ge sig in i denna debatt - well done Trygg!

Vad man än säger så måste politikerna ta tag i denna fråga snarast. De/vi kan, liksom för klimatfrågan, inte blunda för framtiden...

Bäste intresserad: Visst kan det väl förefalla modigt av ett försäkringsbolag att ta den här diskussionen (eller lobbychansen). Men kvar står det faktum att man håller på och vidga sitt revir för lönsamma affärer. Försäkringbolag är inga filantroper och försäkringskrängare inga välgörenhetsaktivister.

Förutom ditt "modförklarade" av Trygg Hansa ... var står du själv i frågan om försäkringsbetald privatsjukvård?

POLITIKEN HAR BESTÄMDA BEGRÄNSNINGAR

Det är bekymmersamt att så många svenskar fortfarande har den kolartro på politiken, som # 16 Otto Sneider visar. Han tror att allt blir bra bara vi får ”politiker som gör sitt jobb”. Halva svenska folket är uppfödda under devisen ”Allt är politik”. Det skulle fungera, om vi till politiker valde gudomligt visa beslutsfattare. Ifall sådana skulle finnas bland medborgarna. Då skulle politikerna bara behöva ”göra sitt jobb”.

Den uppfattningen hör hemma i sagornas värld, sagor som provats i Östeuropa.

Jag tror att de flesta politiker gör så gott dom kan. Men vi som röstar kan knappast se vilka av dem som har sådan kompetens att välja chefer till byråkratierna, att dessa blir effektiva. Därför kan Otto inte vänta sig att cheferna är mycket klyftigare än Otto själv.

Eftersom politikerna inte själva är professionellt kunniga, men”har ansvaret” att bestämma, vill de veta ”hur det går till” i verksamheten. Då begär de uppgifter från de som arbetar i verksamheten: de professionellt kunniga. De begär mer och mer uppgifter, mer och mer statistik, vilket allt tar tid från de professionella, som då ”levererar” mindre och mindre.

Det är synnerligen intressant att läsa om erfarenheterna från verkligheten, som # 6 pensionerad doktor berättar om. Politikens inblandning har gjort att dubbelt så många läkare gör mindre. Adminstrationen har blivit så viktig att ”meritering för högre befattning och lön går vid sammanträdesbordet.”.

Det finns ett genomarbetat förslag till reform i skriften: ”En sjuk försäkring i behov av friskpeng”
Den kan beställas på "reformera.nu"

En sammanfattning finns utlagd på nätet. Googla bara på titeln.

Grundtanken är att skapa incitament för alla deltagare att förbättra hälsoläget. Både individen, företaget och försäkringsbolaget skall då vinna på det. I sitt intresse att förkorta sjukfrånvaron, kommer försäkringsbolaget att driva fram effektiviseringar av sjukvård och rehabilitering.

Staten jämnar ut riskerna mellan unga och gamla samt mellan kärnfriska och handikappade.

Incitamenten kan tas tillvara av kreativa individer, vilka sedan visar andra hur man skall göra. Det kan inte ske i en byråkrati, som måste styras av regler, vilka av nödvändighet blir stela. (Annars skulle de ju inte behövas.)

Den uppenbara slutsatsen är att individen måste vara fri att välja hur mycket försäkring han vill ha. Företaget måste vara fritt att välja försäkringsbolag och villkor. Försäkringsbolaget måste vara fritt att välja den vårdgivare de har förtroende för.

Politik är inte lämpad för att driva företag. Försäkringskassan är ett företag. Sjukhus är företag. Landstingen bör läggas ner.

# 20 Erik i Lund “Det är bekymmersamt att så många svenskar fortfarande har den kolartro på politiken, som # 16 Otto Sneider visar. “ Nej Erik, jag har inte någon överdriven tro på politiken men tron på privatisering av vården är jag mycket skeptisk till.
Du skriver” Staten jämnar ut riskerna mellan unga och gamla samt mellan kärnfriska och handikappade. “ detta är problemet ,försäkringsbolagen tar inte det fulla ansvaret utan exkluderar icke lönsamma grupper. Riskgrupperna är samhällets ansvar och de lönsamma blir försäkringsbolagens ansvar.
Den problematik som finns med att dela verksamheter mellan offentlig och privat verksamhet visas med all önskvärd tydlighet i dagens Sydsvenska Dagbladet där Caremas akutbilar får en svidande kritik. Bolaget har inte kunnat infriat sina åtagande och hotas nu av ett vite.
Privata vård och försäkringsbolag har till uppgift att generera vinst ,skattefinansierad vård har till uppgift att tillgodose medborgarnas behov av vård.

OFFENTLIG UPPHANDLING INTE DETSAMMA SOM PRIVATISERING

Jag kan naturligtvis inte här redogöra för ett förslag, som det behövs en hel bok att presentera. Är du verkligt intresserad, Otto, bör du läsa boken.

Förslaget tar just upp frågan vad staten skall göra, för att alla skall kunna få en försäkring. Staten måste givetvis ta de "omöjliga" fallen.

Sedan är referensen till akutbilarna något skev. När "det offentliga" gör en upphandling av tjänster, ex.vis ett vårdhem eller akutbilar, är det inte en tillämpning av marknadsekonomi fullt ut. Jag betecknar det som att politikerna köpt sig en "budgetgaranti".

Företaget får betalt enligt kontrakt med myndigheten. Denna har svårt att korrekt utvärdera vad som levereras. Bäst kan kunderna-vårdtagarna-patienterna göra det. Men de är hänvisade till den leverantör myndigheten valt. Oftast ingår i kontraktet att det offentligas byggnader och personal skall övertas. D.v.s. om dålig service "sitter i väggarna", är möjligheterna till förbättring närmast obefintliga.

Om dålig service "sitter i väggarna", går ett privat företag i konkurs. Ett annat företag med bättre ledning och mer engagerad personal kan ta över kunderna.

Kunden måste kunna välja själv och välja vad han vill betala. Då når du de utvecklande drivkrafterna som gör att systemet hela tiden anpassas till kundernas preferenser.

Sedan avslöjar du dig fullständigt i din uppfattning om vad företagande är. Inga företag klarar sig utan nöjda kunder. Det är den faktor som styr starkast. Nästa prioritet är att de anställda skall få betalt och vilja fortsätta. Först på tredje plats kommer vinsten. Men den har den magiska verkan att den belönar just det som kunderna helst väljer. Den belönar det nya, kreativa, som är bättre än det alla är vana vid.

Den styrfunktionen är känsligare, reagerar mer precist och mycket snabbare än påverkan via det politiska systemet.

Politiken har makten att styra och att styra även över marknaden. Det frestar många politiker att lägga sig i sådant de inte förstår och inte har kompetens för. I Sverige är det lyckligtvis samfällt förstått att politiker inte skall sköta företag. Akutbilar, sjukhus, F-kassan, vårdhem är alla företag. Meborgarna skall själva kunna välja vilka leverantörer de vill gynna.

Observera begreppet "gynna". Kunden gynnar det företag han anlitar, för han ger det inkomster. Det är den viktigaste faktorn för att nå hög servicenivå med tillfredsställda brukare.

Förslaget om Friskpeng innebär just att drivkrafterna riktas framåt-uppåt.

Erik i Lund
Jag har god erfarenhet av att driva företag efter tjugo år som egen företagare . Jag har även erfarenhet av offentliga upphandlingar . Jag har även erfarenhet av försäkringsbolag . Det är därför jag är skeptisk till just privatisering av vården eftersom jag av erfarenhet vet att denna typ av upphandling är väldigt svår att värdera. Du vet säkert att man bara får vad man betalar för. Lägre pris mindre vård. Vårdbolagen skall ha täckning för sina kostnader och även en vinst. Den krassa verkligheten är att vinsten är det primära i ett företag . Företaget kan inte utvecklas utan vinst och utan vinst är företaget inte kreditvärdigt. Aktieägarna vill ha avkastning på sitt insatta kapital och ledningen inte minst skall ha sina bonusar för att orka driva bolaget mot nya rekord. Nöjda kunder är företagets förmåga att få kunden uppfatta att denne har gjort en bra affär. Företagen gör nästan alltid en bra affär för ingen är bror i affärer. Staten skall inte göra affärer, nej Erik staten skall ta hand om medborgarnas vårdbehov.
Jag är så gammal att jag kommer ihåg när jag fick gå till sjukassan och betala avgiften och skolböckerna fick vi själva betala . Skolluncher fanns inte utan våra medhavda smörgåsar fick vi äta stående i korridoren. Min far var allvarligt sjuk under många år och kostnaderna för detta fick min mor arbeta ihop.
Som Du ser har jag erfarenhet från att leva på livets skuggsida men även med att driva ett företag. Jag har alltid fått betala mycket skatt något som jag accepterar bara pengarna används till att ge mina medmänniskor ett gott liv. Däremot vill jag inte maximera vinsterna till försäkringsbolag och vårdbolag.