Republik Mahabad 64 år – demokratin är värd att fira

Kurder över hela världen oavsett om de är från den Iranska, Irakiska eller Turkiska delen av Kurdistan minns denna korta stund av självstyre med stolthet. Det var en för den tiden i den delen av världen mycket upplyst regim, som ville ta tag i saker som kvinnors analfabetism, religiös förföljelse och rätt till skolgång. Får jag tro mina nya kurdiska vänner var de 1946 långt mer moderna i sitt tankesätt en stora delar av mellanöstern är än idag.

Detta får mig att tänka på flera saker som anknyter till den nutida svenska politiska debatten. Den första är hur vansinnigt det är att generalisera utifrån människors härkomst, kultur, religion eller nationalitet. En svensk är en svensk är en svensk Nej. En kurd är en kurd är en kurd. Nej. En muslim är en muslim är en muslim. Nej.

Vi är alla människor helt enkelt och vi delar den här jorden, eller det här landet och måste hitta sätt att leva tillsammans, växa av varandras styrkor, vara vaksamma mot varandras svagheter.

Det finns inga enkla lösningar. Stängda gränser och särskiljande av människor på generella grunder är alltid en förlust. Att vi har ledande politiker i det här landet som svävar på målet om kvinnors rätt att bära burka* fyller mig med lika stor sorg som att det finns politiker i andra länder som vill tvinga dem.

Öppnare kommunikationer, öppnare gränser, mer samtal med fler inblandade, modet och viljan att lära känna varandra och att se människan i varandra är vad världen behöver. Internet är därför en möjlighet inte ett hot, för internet sänker kostnader och undanröjer hinder för kommunikation över nationsgränser – hinder för förståelse, sympati och kärlek.

Men denna möjlighet är hotad av människors rädsla. Rädsla för terrorister, för pedofiler och för ”tjuvar”. Vi hör krav på begränsningar, på filter, på censur. En politiker vill lära internet att glömma, andra vill veta allt som sägs så att de kan leta efter de de är rädda för.

Ikväll har jag hört en politiskt aktiv iransk kurd berätta att han vet att någon lyssnar på honom. Han planerade ett framträdande på en politisk manifestation i Tyskland. På vägen dit i bil stoppades han av den tyska polisen som begärde att han skulle undvika att tala om Iran.

Vart ska det sluta, egentligen. Ska det sluta när ingen längre vågar säga vad den tycker och tänker. Ska de sluta när självcensuren, av rädsla för att det smutsiga mjöl vi alla har i våra påsar ska komma i fel händer, har kvävt all kommunikation.

Jag vägrar tro det. Därför kämpar jag för det fria ordet, för människors rätt att tänka, tycka och säga vad de vill överallt till vem som helst. Därför kämpar jag emot varenda politiker överallt i världen som vill ta kontroll över våra möjligheter att tala med varandra.

Ikväll har Piratpartiet genom riksdagskandidat Jacob Hallén lyckönskat det kurdiska folket på 64-årsdagen av deras demokratiska republik. Jag hoppas de inte behöver fira så många fler innan de har nya demokratiska framsteg i iranska, irakiska och turkiska Kurdistan att fira. Samtidigt hoppas jag att vi inte sitter här i framtiden och firar minnet av vår egen demokrati. Det vore bra sorgligt.

Göran Widham (7 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/17400

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Är ense med dig i det mesta men studsar inför uttrycket "rätten att bära burka". Inte ens Koranen kräver något så omänskligt som att dölja sitt ansikte. I ett fritt samhälle har varje kvinna och man en oförytterlig rätt att vara sig själv och stå för det. Hur kan man göra det bakom en niqab? Endast kriminella maskerar sig frivilligt för att slippa stå för sina handlingar. I vår tid av självmordsterror kan varje maskering uppfattas som ett hot om förestående attentat. Alltså måste det förbjudas. En sjal är en helt annan sak.

Permalänk | Anmäl #1 Solidar, 2010-01-31, 14:26

"I ett fritt samhälle har varje kvinna och man en oförytterlig rätt att vara sig själv och stå för det". Just precis, Solidar. Men då kan man inte ropa på förbud så fort man ser något man inte gillar!

Jag tycker inte heller om niqab, burka med mera. Det finns mycket annat jag inte heller gillar, men det står jag också ut med.
Eftersom frihet är det viktigaste som finns, inklusive friheten att klä sig som man vill.

Deprimerande att en massa personer som i övrigt är sunt liberala ropar på förbud i just denna fråga. Svårt att dra någon annan slutsats än att de personerna ogillar muslimer i största allmänhet.
Och därmed också tycks ha glömt religionsfrihetens innebörder, som att man i ett liberalt samhälle måste tolerera andra religioner än den egna fullt ut. Inklusive de uttryck de tar sig.

Permalänk | Anmäl #2 durutti, 2010-02-01, 10:10

Visst kan man dra andra slutsatser, durutti. Jag ogillar inte muslimer. Jag ogillar fanatism vare sig den är religiös eller politisk. Och i den här maskeringsfrågan sammanflyter dessa till ett religiöst motiverat patriarkalt förtryck av kvinnan. Ett förtryck som hon har internaliserat på samma sätt som kvinnorna som genomför kvinnlig omskärelse på sina stackars döttrar. De tror att Allah straffar deras kvinnlighet med detta livslånga lidande. Att det är i någon mening nödvändigt för att upprätthålla samhällsordningen. Religiös och politisk fanatism med andra ord. Måste vi i liberalismens namn acceptera förnedring av kvinnan? Varför ska vi hindra kvinnor att stå för sin identitet så som den uttrycks i envars unika ansikte? Valet står mellan mänsklig frihet och omänsklig fanatism.

Permalänk | Anmäl #3 Solidar, 2010-02-03, 00:44

Republiken Mahabad, en otroligt ologisk republik!
Mahabad har idag, 64 år efter det att fötryckarmakten Soviet rullade runt sin Röda Armé, i de trakterna och skapade oro för att kunna härska, en befolkning på ca 130 000! (obs).
Idag, 64 år senare, en befolkning på 130 000, en befolkning idag motsvarande Borås. Detta efter 64 år utav extrem befolkningstillväxt och urbanisering. Irans totala befolkningsmängd har på 30 år, alltså mindre än hälften av de 64 år ökat ifrån knappa 30 miljoner till knappa 80 miljoner, en näst intill tredubbling.
Soviets syfte var alltså att skapa en kommunistisk kil i området alltför att kunna influera och söndra ännu mer än de redan hade gjort.
Knappt ett år senare drogs pansarvagnarna tillbaka och den av Soviet ditsatta regimen fick lämna.
Att legitimera detta, eller att försöka likna det vid en perfekt demokrati är bara okunnigt.

Permalänk | Anmäl #4 Abtin Irandoost, 2010-03-24, 12:34