Vi måste börja jämföra vård och omsorg

Går det att göra omsorgen mer effektiv? I debatten om hur vården ska finansieras finns vitt skilda uppfattningar om den saken. Särskilt de som tror att det är omöjligt att få ut mer för våra vårdpengar vill därför pumpa upp det svenska skattetrycket ytterligare några snäpp.

Men när vi redan har ett av världens i särklass högsta skattetryck kommer alltid utrymmet för att förbättra vård och omsorg genom skattehöjningar att vara litet. Det beror på att extremt höga skatter på längre sikt gör att färre arbetar och att de som faktiskt arbetar jobbar mindre. Det hjälper knappast omsorgen, som behöver all personal och alla skatteintäkter den kan få.

Men det betyder inte att läget är hopplöst. Vi kan göra vård och omsorg bättre med de stora mängder skatt som staten redan tar in. Tar vi till exempel en titt runt om i Sveriges kommuner ser vi att det kan finnas rejäla möjligheter till att få ut mer för pengarna.

De undersökningar vi i Skattebetalarnas Förening har gjort av vad olika verksamheter kostar i landets kommuner visar att det finns rejäla möjligheter till förbättring. Kostnadsskillnader för till exempel äldrevård eller förskola på uppemot en tredjedel mellan jämförbara kommuner är inte ovanligt.

Samtidigt är det svårt att hitta något starkt samband mellan skillnader i kvalitet och skillnader i kostnader mellan kommuner i en viss kommungrupp. Det är också svårt att förklara skillnaderna med till exempel befolkningstäthet, åldersstruktur eller liknande faktorer. En rimlig slutsats av det är att det finns stora möjligheter att förbättra kvaliteten till lägre kostnad genom att ta efter de kommuner som lyckats bäst.

Att göra vård och omsorg mer effektiva handlar inte om att skära ner. Direktiv uppifrån om att si och så många miljoner ska sparas leder sällan till riktiga kostnadsminskningar utan effekten blir istället sjunkande kvalitet och missnöjd personal.

Vad som istället krävs är att vi noggrant jämför kommunernas arbete. Syftet måste hela tiden vara att hitta och kopiera de smartaste lösningar vi hittar runt om i landet. Rätt utfört kan det leda till att vi får en trevligare och hälsosammare ålderdom eller bättre akutvård än vad som annars skulle ha varit möjligt.

Det kräver samtidigt stor uthållighet eftersom det handlar om stegvisa förbättringar under ett antal år. Att lära av goda exempel är tyvärr inte den sorts reform som politiker kan vifta med efter en budgetförhandling för att bevisa att de bryr sig om vård, skola och omsorg. Men det borde inte få hindra arbetet med att till exempel göra våra äldreboenden mer trivsamma eller vårdyrkena mer attraktiva för de yngre.

Robert Gidehag (8 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/17317

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Så här skriver krönikören Adam Taube i Qvintensen - medlemstidning för svenska statistikfrämjandet (nr 3 2009, s.28-29):

"I alla möjliga uttalanden får man höra att skillnaderna mellan sjukhus, mellan geografiska regioner etc är stor, vanligtvis för stor, och att det är en jämlikhetsfråga att minska dessa. Men dessvärre är det så att även om t ex samliga sjukhus skulle ge optimal vård, perfekt vård, så måste man förvänta sig variationer i utfallen mellan de olika sjukhusen. Finns det någon som kan tala om hur stor "naturlig" variation som är att förvänta? Jag har inte funnit den frågan någonstans besvarad och har därför inte helt lätt att förstå hur man så ofta och så tvärsäkert kan göra uttalanden om att skillnaderna är "för stora"."

Så ligger det alltså till med RG yrande om "stora skillnader". RG är företagsekonom och då vet man omedelbart att det bara kommer skit ut ur analyserna.

Permalänk | Anmäl #1 DR Gyllensnabel, 2010-01-29, 16:24

Nästa steg i den här utvecklingen är att någon av våra många obegåvade politiker refererar till personer som RG och att skillnader t.ex. mellan sjukhus är för stora.

Steget därefter att stöpa om hela Sveriges vårdapparat i en ny riktning i syfte att åtgärda dessa påstått för stora skillnader. Den nya riktningen innebär alltid privatisering.

På det här sättet lagras idiotin i lager på lager. Så det är viktigt att peka på konsekvenserna av att charlataner som RG uttalar sig.

Jag är inte hård utan det är ett sätt att skydda oss alla som är eller kan komma behöva sjukvård.

Permalänk | Anmäl #2 DR Gyllensnabel, 2010-01-29, 16:44

Vi betalar världens högsta skatter- ändå räcker inte pengarna till vården. Varför ?
Det handlar om prioritering och hushållning av begränsade resurser.
Vad prioriterar politikerna idag ? Vilka områden är "heliga" kor som inte får ifrågasättas ?
1. Bidragsinvandring/Invandringsindustri
2. Biståndet (1% av BNP är av Gud givet)
3. Stöd till politiska partier och media.
4. Stöd till religiösa samfund och "kulturföreningar"
5. Kulturindustrin/Finkulturen
6. Idrottsindustrin (proffessionell idrott).
7. LSS-Obegränsat stöd före 65års ålder

10. Vård, skola, omsorg kommer långt ner på listan
Landsting skär ner i vården för att kunna satsa på kultur ( t ex opera). Äldreboenden blir flyktingmottagningar o.s.v.
Vårdköerna har blivit vår tids ättestupor för sjuka åldringar.
Problemet är att våra politiker (mellan valen) styrs av starka lobbygrupper och löpsedlar.

Permalänk | Anmäl #3 Elfyma+, 2010-01-30, 11:06