Ska facket teckna privata sjukvårdsförsäkringar?

För ungefär ett och ett halvt år sedan initierade jag en diskussion i TCOs styrelse utifrån frågan: vad händer om vi fackförbund börjar teckna privata sjukvårdsförsäkringar för våra medlemmar? Upprinnelsen var bland annat att frågan kommit upp i SKTF utifrån hur vi skulle kunna utveckla förmånerna för våra medlemmar. Samtidigt som jag visste att frågan var aktuell på olika sätt i andra förbund. Jag såg dessutom en bransch i snabb expansion. På bara några år hade vi gått från att runt 100 000 personer hade en privat sjukvårdsförsäkring till att idag förmodligen långt över 400 000 har en sådan.

För mig kändes det viktigt att inom TCO diskutera vad en sådan utveckling skulle kunna få för betydelse. Vad innebär det - i förlängningen - för allas rätt till en likvärdig sjukvård om vi erbjuder våra medlemmar en gräddfil? Betyder det att vi är med och urholkar ett gemensamt system som, visserligen har sina fel och brister, men som ändå bygger på en rättvis och solidariskt finansierad sjukvård?

För mig är fri sjukvård en grundläggande mänsklig rättighet som ska vara lika för alla, oavsett etnisk bakgrund, kön, ålder eller inkomst. Vi har en gemensam överenskommelse i Sverige att välfärden finansieras solidariskt via skattesedeln.

Om vi börjar bryta den överenskommelsen riskerar vi att rasera själva idén om en gemensam välfärd. Den dag då du eller jag tänker; "varför ska jag betala skatt, jag fixar ju mina sjukvårdskostnader själv?" - vad händer då?

En annan aspekt handlar om hur vi använder vårdens resurser. Många som förfäktar idén om att vi måste få en ökad privat finansiering av vården gör det utifrån argumentet att det är nödvändigt för att kunna betala för våra sjukvårdsbehov - att det skulle vara samhällsekonomiskt rationellt.

Men när vi jämför olika länders sjukvårdskostnader ser det inte ut som att länder med en större andel privat finansiering varken har bättre eller billigare vård - ibland tvärtom en dyrare vård som tillkommer färre. Det har visat sig att människor söker vård i större utsträckning och för lättare åkommor när det är lätt att träffa en läkare. Det finns alltså en stor risk att vårdkonsumtionen ökar med privata försäkringar och med den även läkemedelskonsumtionen. Det är en oroväckande utveckling. Ökad privat finansiering riskerar att inte alls lösa finansieringsbehoven utan istället leda till överkonsumtion, förtur för vissa grupper, och olika rätt till vård beroende på vilken riskgrupp man tillhör.

Om sjukvårdens resurser ska räcka till framöver, med en åldrande och vårdkrävande befolkning, måste vården bedrivas mer effektivt. Men det kommer också att krävas att vi prioriterar så att vården både är tillgänglig för dem som behöver den mest och bedrivs på ett samhällsekonomiskt klokt sätt.

Många kanske anser att den här diskussionen är passerad och att utvecklingen redan är i full gång. Det stämmer att det finns såväl kommuner som privata arbetsgivare som erbjuder sina anställda privata sjukvårdsförsäkringar. Det finns också fackförbund som hoppat på tåget utifrån argumentet att erbjuda sina medlemmar en exklusiv förmån. Och kanske är det just det som expansionen av privata sjukvårdsförsäkringar i arbetslivet handlar om; att erbjuda anställda och medlemmar en känsla av trygghet och status. Snarare än att lösa ett reellt problem när det gäller köer inom vården.

Men frågan är hur långt vi vill att utvecklingen ska gå? Jag menar att vi inte kan låta en snabb framväxt av privat sjukvårdsfinansiering underminera den gemensamt finansierade vården utan att ordentligt ha diskuterat vilka konsekvenser detta riskerar att få. Jag är kritisk till de fackförbund som tecknat privata försäkringar som en medlemsförmån utan att diskutera vad det innebär för andra förbund och för samhällsutvecklingen. Ska vi andra tvingas göra samma sak för att inte förlora i konkurrensen om medlemmarna? Rekryteringsargumentet, att kunna erbjuda medlemmarna någonting exklusivt, håller ju bara tills alla erbjuder samma sak.

Utvecklingen och den nödvändiga effektiviseringen av sjukvården spelar en nyckelroll i denna diskussion. Min förhoppning och våra ambitioner i SKTF handlar om att genom att använda resurserna och kompetensen inom vården rätt och mer effektivt så kan vi skapa mer och bättre sjukvård för skattepengarna. Men om vi inte lyckas få bukt med problemen inom vården, till exempel att vi inte klarar att korta ner de långa väntetiderna till kvalificerad sjukvård, då måste jag kanske tänka om.

Man kan dra en parallell till de privata inkomstförsäkringar som många fackförbund, däribland SKTF, erbjuder sina medlemmar. Beslutet om att erbjuda en inkomstförsäkring var inte alls självklart utan något som vi "tvingades" till för att trygga medlemmarnas ekonomiska förmåga vid arbetslöshet. Det väldigt låga taket för a-kasseersättningen gör att en stor andel av medlemmarna inte får ut 80 procent av sin lön om de blir arbetslösa. Denna fråga hade vi opinionsbildat för i åratal och då våra politiker inte levererade vad våra medlemmar önskade löste vi frågan själva. Inkomstförsäkringen går dock inte att i övrigt jämföra med en privat sjukvårdsförsäkring som faktiskt handlar om att skapa en gräddfil till sjukvården. Något som kan få ännu mer långtgående konsekvenser för hela välfärdssystemet.

Vi riskerar en utveckling redan om några år i Sverige där privata försäkringar blir väldigt vanligt och något allt fler efterfrågar för att få snabbare läkarvård. Om så blir fallet måste vi snabbt hitta gemensamma lösningar mellan stat, fack och arbetsgivare så att detta inte leder till en tudelning av vården.

Om SKTF ska teckna privata sjukvårdsförsäkringar ser jag det som en del av kollektivavtalet snarare än som en strikt medlemsförsäkring. Genom kollektivavtalen är det möjligt att koppla det till företagshälsovårdens arbete. På så sätt skulle försäkringen kunna erbjudas alla anställda så brett som möjligt över hela arbetsmarknaden. Det vore en långt bättre lösning än att förbunden tecknar egna försäkringar i konkurrens om medlemmarna. Men innan dess återstår en bred och öppen diskussion.

Eva Nordmark (5 artiklar)

Anmäl

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] Ska facket teckna privata sjukvårdsförsäkringar? - Artikel av Eva Nordmark - Newsmill www.newsmill.se/artikel/2010/01/28/ska-facket-teckna-privata-sjukv-rdsf-rs-kringar – view page – cached Artikel av Eva Nordmark - Ska facket teckna privata sjukvårdsförsäkringar? - Vi riskerar en utveckling redan om några år i Sverige där privata försäkringar blir väldigt vanligt och något allt fler efterfrågar för att få snabbare läkarvård [...] Blogg: Twitter Trackbacks for Ska facket teckna privata sjukvårdsf, 2010-01-29, 23:18

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/17266

9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Facket ska INTE teckna försäkringar! Däremot ska alla som sätter sin fot in i arbetslivet, oavsett om det är ett privat enmansföretag eller stordrift, få ett papper i handen. På detta papper ska det stå följande:

Här finns försäkringsbolagen som ger dig möjligheten mot en avgift att få privat sjukvård.
Därefter ska samtliga försäkringsbolag presenteras, vad de ger för pengarna och vad det kostar dig.

Dessa papper skall du som arbetstagare ta med dig hem och i lugn och ro läsa igenom. Inom två veckor ska du ha ett svar till arbetsgivaren, Ja, jag vill eller nejtack, jag vill inte ha någon provat sjukförsäkring.

Och detta är inte något som varje arbetsgivare kan undvika! Varje anställd skall ha fått frågan och svaret ja eller nej måste skrivas under. Därefter är det upp till varje anställd att avstå någon eller några hundralappar i månaden.

Facket skall hållas borta från allt annat utom kollektivavtals-och löneförhandlingar.

Permalänk | Anmäl #1 Ramona Fransson, 2010-01-28, 16:03

Det är å andra sidan inte Nordmarks uppgift, att som företrädare för SKTF lägga en värdering i vad privata sjukförsäkringar riskerar att leda till för den "solidariskt finansierade vården". Efterfrågar en majoritet av hennes medlemmar att fackförbundet tecknar och erbjuder privata sjukförsäkringar så är det hennes ansvar att se till att det sker - oavsett hennes egna politiska värderingar.

Permalänk | Anmäl #2 Tobias Schelin, 2010-01-28, 22:24

"Efterfrågar en majoritet av hennes medlemmar att fackförbundet tecknar och erbjuder privata sjukförsäkringar så är det hennes ansvar att se till att det sker - oavsett hennes egna politiska värderingar."

Och oavsätt vad det får för djupgående konsekvenser för solidatiteten, eller? Hon har ju uppenbartligen tänkt till ett par varv extra. Sådant uppskattar iallafall jag.

Jag anser att det är varje ensklilld människas ansvar att försvara solidariteten.

Permalänk | Anmäl #3 Sid Eriksson, 2010-01-29, 03:15

Nej, nej och åter nej!

Permalänk | Anmäl #4 Christian 2, 2010-01-29, 09:11

Då får vi verkligen en sjukvård liknandde den i USA. Alla som har arbete får bättre sjukvård än dem står vill har arbete men inget får. Alla som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden då? Alla funktionshindrade, pensionärer, arbetslösa osv. Snacka om 2/3 dels samhälle.

Permalänk | Anmäl #5 Micke, 2010-01-29, 11:02

Öka klyftorna tills revolution är det enda alternativet.

Permalänk | Anmäl #6 Jim, 2010-01-29, 16:28

#3 Sid Eriksson
Det är inte varje enskilds människas ansvar att värna den solidariskt finansierade sjukförsäkringen. Hur vi förhåller oss till socialförsäkringarnas uppbyggnad är helt eller delvis beroende av våra ideologiska ställningstaganden. Det kan du aldrig hävda dig ha rätten att bestämma över hos andra människor. Dina egna ställningstaganden kan i stort sett bara appliceras på dig. Att du sedan har en del människor som håller med dig är en annan diskussion.

Konsekvenserna är den solidariska sjukförsäkringen är inte Eva Nordmarks ansvar om en majoritet av hennes medlemmar efterfrågar att SKTF tecknar privata försäkringar för deras medlemmar. Om Nordmark hellre prioriterar politiskt ideologi så kanske hon ska överväga att inte fortsätta som ordförande för SKTF.

Permalänk | Anmäl #7 Tobias Schelin, 2010-01-29, 18:54

Jag har en privat sjukvårdsförsäkring, eftersom jag inte litar på att jag får vård den dag jag behöver det. Jag är egenföretagare och min firma skulle gå under om jag skulle gå hemma i månader och vänta på operation.

Jag betalar alltså dubbelt för att få vård. Dels via världens näst högsta skatter. Dels genom att betala ett par tusen per år för en sjukvårdsförsäkring.

Om allt fler, precis som jag, betalar dubbelt - hur kan det "underminera" finansieringen av den vanliga vården? Snarare tvärtom - det ger en överfinansiering av vården.

Eva Nordmarks problem verkar vara att hon försöker vara lika mycket politiker som SKTF-ordförande.

Om det handlade om medlemmarnas väl och ve vore väl saken enkel - gör en upphandling av en lämplig försäkring och låt medlemmarna köpa den med rabatt. Sen är det upp till var och en att teckna eller låta bli.

Argumentet att försäkringar skulle ge överkonsumtion av vård, eftersom den blir för billig, är intressant. Innebär det att Landstingen borde höja patientavgiften och ta bort högkostnadskortet? För den billigaste vården är ju den jag får via skattsedeln. Eller tror Eva Nordmark på fullt allvar att vi som betalat en bra slant för en försäkring har gjort det för att kunna springa till doktorn i tid och otid?

Permalänk | Anmäl #8 Ingemar, 2010-01-29, 21:31