Extrem ishalka för alla när ingen har dubbdäck

Väggreppet kan sjunka dramatiskt till så låga nivåer att man inte ens kan stå stilla om underlaget lutar. Förhållandena är då så extrema att normal fordonstrafik blir omöjlig. Se videon i rubrikbilden.

Även om ishalkan inte är extrem kan en modern bil med dubbfria däck behöva mer än tio sekunders nödbromsning för att minska farten med 30 kilometer i timmen. Från 90 till stopp tar det då över en halv minut. En bil med rejält dubbade däck kan ta ned farten på mindre än halva den tiden.
Den så kallade tresekundersregeln är vilseledande och har i mina ögon ingen koppling till fordonsfysik eller kolonnkörning på vintern.

Såvitt jag vet har Vägverket ännu inte upplyst om att det kan bli extremt halt, när isen poleras av däckgummi, väder och vind. I stället ger man sken av att det räcker med att hålla nere hastigheten.

Själv har jag påmint muntligen och skriftligen åtskilliga gånger, sedan jag lade fram fakta om problemen för 10-15 år sedan i rapporter till Vägverket. Mitt forskarlag hade då låtit sportlovsturister tvärbromsa moderna bilar med olika däck på tre olika isbanor.
Rapporterna finns länkade till mina tidigare artiklar på Newsmill.

En av banorna hade dubbdäcksförbud och polerades därför av däckgummit på samma sätt som nu sker på många gator och vägar. Vissa dagar var väggreppet där så dåligt att nödbromsningen varken kändes eller syntes ‑ om man bortser från rycken av de låsningsfria ABS-bromsarna. Trots att förarna då var förberedda och inte hade någon annan trafik att ta hänsyn till behövde de ibland mer än tio gånger så långa bromssträckor som på torrt sommarväglag.

I massmedia har Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör påstått att man inte behöver ha dubbdäck om bilen är utrustad med antisladdsystem. Det går på tvärs mot resultaten från en VTI-studie som Vägverket finansierade. Där framgår att antisladd kräver gott väggrepp för att fungera.

Dessutom torde det vara självklart för alla som känner till något om antisladdsystem, att de inte förbättrar bromsförmågan i sig. Centripetalkrafterna som behövs vid kurvtagning blir inte heller större med antisladdsystemen.

Det förekommer också påståenden om att däckutvecklingen har gjort dubbarna överflödiga. Men det strider mot grundläggande is- och däckfysik. Tillverkarnas ingenjörer må vara duktiga, men de har ännu inte - utan dubbar - lyckats trolla fram den skrovlighet hos isytan som däckgummit kräver för att dämpa glidningen. De har inte heller hittat någon bot mot att däckgummit polerar bort skrovligheten som andras dubbdäck tidigare har åstadkommit.

Ett problem med dubbdäcken, som behöver framhållas, är att utsticket förändras. På framhjulsdrivna bilar är det vanligt att dubbarna så småningom sticker ut mer fram än bak. Om man då inte flyttar om hjulen blir bilen lättare instabil och kan sladda med bakvagnen, när man kör på is.
Antisladdsystem är alltså ett bra komplement till dubbdäck men kan inte ersätta däckdubbar.

Dubbarnas utstick bör därför kollas ibland under säsongen, speciellt om bilen har gått mycket på torr barmark. Se mitt svar på tillhörande frågor i kommentar #13 till artikeln om dubbdäcksförbud.

Mer att läsa om halkan finns via länkar från min senaste artikel:
Arlandaflygets avåkning lär oss undvika halkolyckor på väg

I skrivande stund tilltar ett snöoväder över Sverige med SMHI:s vädervarning klass 2. Exempel på artiklar:
DI, DN, SvD, TT/SVT-Rapport, Sydsvenskan

Lennart Strandberg (30 artiklar)
http://bildrullen.se

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/17193

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Den här artikeln av en insatt person har jag väntat länge på.
Tack Lennart för att Du skrev den och bevare oss för ett dubbfritt samhälle.
Imorse såg jag tre mycket märkliga avåkningar i Stockholmstrakten, vilket ytterligare stärker vad Du skriver.

Permalänk | Anmäl #1 William Hemberg, 2010-01-28, 14:38