Bråttom med reform för att undvika stora klyftor i vården

I Sverige dominerar den sjukvård som är finansierad via skatten och levererad av landstingens egna enheter och utgör cirka 90 procent av all sjukvård. Övrig vård utgörs främst av privata aktörer som utför vården, men är fortfarande skattefinansierad.

Sedan år 2000 har dock en tredje kategori sjukvård ökat i omfattning - privata sjukvårdsförsäkringar. Från att 100 000 personer för 10 år sedan valde att ha en privat lösning, har idag hela 450 000 personer valt att teckna en privat sjukvårdsförsäkring. En sådan försäkring tecknas i ett försäkringsbolag och innefattar sjukvårdstjänster som då finansieras via försäkringen. En huvudorsak till ökningen är att allt fler människor vill ha vårdtjänster i tid, vilket den offentliga vården inte har kunnat leverera. Sjukvårdsförsäkringen innebär att man slipper stå i kö och kan välja ett alternativ med egen finansiering.

ESO-rapporten "Den långsiktiga finansieringen - välfärdspolitikens klimatfråga", har dragit slutsatsen att det om bara tjugo år kommer att saknas cirka 150 miljarder kronor i årlig finansiering av välfärdstjänsterna med dagens finansieringsmodell. Andra tror på större summor. Det står alltså klart att den offentliga vården kommer att bli alltmer otillräcklig utan en omfattande reform. Långsiktigt verkar det därför sannolikt att efterfrågan på sjukvårdsförsäkringar fortsätter att öka. I finanskrisens spår är det också troligt att vi på kortare sikt kan se en ökning av efterfrågan på olika lösningar som ger bättre välfärd och trygghet.

År 2000 var det fortfarande mestadels små- och egenföretagare som tecknade sjukvårdsförsäkringar, eftersom deras verksamhet helt enkelt inte skulle klara en lång sjukfrånvaro. Denna lösning har erbjudit nödvändig trygghet för många småföretag genom åren. Det som händer nu är att dessa försäkringar också tecknas av medarbetarna själva eller åt de anställda direkt av arbetsgivarna. Inte bara cheferna utan också deras anställda får i allt högre grad tillgång till de vårdtjänster de önskar i tid.

Flera fackföreningar har valt att erbjuda sina medlemmar en sjukvårdsförsäkring som medlemsförmån. Inom Akademikerförsäkring, som har ansvaret för försäkringarna hos ett antal av SACO:s förbund, har man sedan man lanserade privata sjukvårdsförsäkringar för 3 år sedan fått 18 000 nya sjukvårdsförsäkrade medlemmar och inom förbundet Ledarna ser man samma tendens. Folksam har under hösten lanserat en privat sjukvårdsförsäkring som kommer att erbjudas LO-förbundens medlemmar.

En fördel med gruppförsäkringar är att om den försäkrade gruppen är tillräckligt stor så blir det även "riskspridningen" inom gruppen. Det innebär i sin tur att personer som annars inte skulle kunna teckna en sjukvårdsförsäkring på grund av sin hälsa kan omfattas av försäkringen. När försäkringen tecknas för stora grupper blir även premien ofta lite lägre. Från facklig synvinkel är det positivt att kunna erbjuda medlemmarna något extra. I takt med att fler fackföreningar erbjuder sjukvårdsförsäkringar kommer antagligen antalet personer med sådana försäkringar att öka än snabbare.

De privata försäkringarna förbättrar sjukvården i Sverige eftersom den offentliga vården avlastas och de totala resurserna till sjukvård blir större. Situationen blir bättre än den hade varit utan försäkringarna.

På längre sikt är det dock uppenbart inte en idealisk utveckling. Vi ser hur två parallella system växer fram; det ena obligatoriskt, det andra frivilligt. Detta kan skapa ineffektivitet och riskerar att skapa en känsla av ojämlikhet. Många som har privata försäkringar kan känna att de inte vill bidra till den offentliga vården på samma sätt, eftersom de inte använder den i samma utsträckning.

Med andra ord vore det bättre med en genomgripande reform av sjukvårdens finansiering, som undviker denna delning. En ny finansiering måste bygga på jämlik tillgång till vården, men kan blanda olika former av finansiering - privat och offentlig. Försäkringsbranschen har stora erfarenheter av finansiering och riskhantering att bidra med och andra länder, som Nederländerna, har redan tagit intressanta steg

I takt med att utvecklingen mot allt fler privata försäkringar accelererar kommer sannolikt pressen för en reform att öka. Det bästa vore att inte vänta för länge utan att börja nu. Pensionsreformen tog ungefär ett decennium att utreda och ytterligare många år att besluta och genomföra. Den kan vara förebild, för att den byggde på breda överenskommelser, men den illustrerar också att stora reformer tar tid.

Vi hoppas att vi kan få en seriös diskussion om detta inför valet 2010 och se en reformprocess inledas tidigt i nästa mandatperiod.

Kent Andersson på Trygg-Hansa (4 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/17207

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Vad annat än denna text kan man förvänta sig från en försäkringsknodd? Att de privata sjukförsäkringarna skulle lätta på trycket för sjukvården i stort är ett felslut. Om den logik som här presenteras skulle gälla så skulle det bli mer kaka till alla om några redan innan den bakades hade kunnat köpa delar av den och på så vis garantera sig själva en god tilldelning.

Kalla inte det du föreslår i din text för reform ... för det är ingen reform i meningen förbättring ... men väl en förändring till fromma för de kapitalintressen som bland annat försäkringsbolagen representerar och som med alla medel vill komma i åtnjutande av chansen att plundra till sig skattemedel.

Permalänk | Anmäl #1 Fritänkare, 2010-01-28, 16:15

Med anledning av Kenneth Johanssons (c) och Ylva Johanssons (s) debatt om vårdens finansiering vill jag klargöra Folkpartiets inställning i denna fråga. Den framgår på vår hemsida där vi skriver att "alla ska ha rätt till god vård och omsorg oavsett ekonomi, ålder och bostadsort. Vård och omsorg måste vara i välfärdssamhällets kärna. Sjukvården ska i huvudsakligen betalas med skatter, och den ska ges efter det medicinska behovet. Den skattebetalda sjukvården ska vara så bra att försäkringslösningar blir irrelevanta.

Den privata vården behövs för att klara detta. Privat vård som alternativ till den offentliga bidrar till ökad kvalitet och effektivitet. Vårdgivare som huvudsakligen arbetar med fiansiering via skattemedel ska inte kunna ge vård som betalas med privata försäkringar med förtur, så att landstingets patienter får vänta".
Barbro Westerholm
Riksdagsledamot (fp)
Talesperson i sociala frågor

Permalänk | Anmäl #2 Barbro Westerholm, 2010-01-29, 08:56

@fritänkaren - jag håller verkligen inte med. Det är ganska ovanligt att ett affärsdrivande bolag är så öppen med dilemman. Trygg-Hansa tycker ju precis som du om riskerna med privata försäkringar men pekar på behovet av att finansieringen måste lösas på ett för alla parter godtagbart sätt, det är knappast det förväntade av ett "kapitalintresse".

Permalänk | Anmäl #3 Patient, 2010-01-29, 09:00

Det skulle vara intressant att läsa hur ett företag resonerar när man tycker att ett affärsområde är problematiskt men ändå ger sig in i det. Alla fattar ju varför, men hur resonerar man internt kring sådana frågor? Hänger det man säger utåt ihop med det man säger inåt?

Permalänk | Anmäl #4 Dr Glas, 2010-01-29, 09:04

hahahahahaha

Permalänk | Anmäl #5 Jim, 2010-01-29, 10:03

Med tanke på de utmaningar som sjukvården har framför sig tror vi på en fortsatt hög efterfrågan på sjukvårdsförsäkringar. Men för att vi ska kunna leverera bra försäkringar som ger ett högt mervärde till samhället och till våra kunder behövs en stabil grund med tydliga spelregler.

Den bästa grunden utgörs av en stark och bred politisk reform om hur finansieringen ska se ut i framtiden. Den ska berätta vad medborgarna ska kunna förvänta sig få för vård för sina skattepengar och vilken vård man måste finansiera på annat sätt.

Den kompletterande finansieringen kan t ex vara en kombination av olika kollektiva lösningar (avtalslösningar) och privata försäkringslösningar men det kan lika gärna vara olika former av vårdsparande etc...

Permalänk | Anmäl #6 Kent Andersson Trygg-Hansa , 2010-01-29, 15:27