Privata alternativ ger adaptivt komplement till offentlig vård

Debatten om sjukförsäkringen som komplement till den offentliga vården är viktig eftersom det i grunden handlar om en win-win situation för alla inblandade. Det gäller bara att se det.

Sjukvårdsförsäkringar ger tillgång till service när den försäkrade behöver det, pengarna finns fonderade och på plats samtidigt som den frigör resurser inom den offentliga vården att ge andra snabbare behandling.

Den offentliga vården bygger på budget och skatteunderlag. Något som passar långsiktig planering men vårdbehoven i samhället fluktuerar. När vi gör illa oss eller behöver en operation skall vi inte behöva vänta på att konjunkturen vänder med ökat skatteunderlag eller att en budget går igenom. Vi skall kunna få möjlighet att få vård när vi behöver det.

Vårdkö är detsamma som att Landstinget väljer att låna av dig pengar och betala dig åter när de känner för det. Du har genom skatter redan betalt för vården men du får den inte. Det är som att komma till en bankomat och få en lapp att dina pengar är tillgängliga om tre månader fast de finns på kontot. Så rent principiellt är vårdköer ett missbruk av förhållandet vårdgivare och vårdtagare eftersom vårdtagaren redan betalt fullt pris enligt gällande regelverk för att få vården.

Privata sjukvårdsförsäkringar kan lösa detta genom att du betalar in och försäkringen betalar vård där det finns kapacitet och du kan få vård när du behöver den. Det blir en kompletterande verktyg för att säkerställa att vård finns när den behövs. Pengarna finns fonderade och redo att betala för dig när du av medicinska skäl påkallar att få den vård du försäkrats för.

Om den offentligt finansierade vården klarade av att leverera vård inom de
tidsramar som är acceptabla, och med en kvalité som motsvarar vårdtagarens förväntningar, så fanns inget behov av kompletterande försäkringar.

Så är inte fallet - och tecknen i skyn är att stigande vårdköer och sjunkande kvalité står för dörren när den offentliga vårdens underfinansiering går från
problematisk till ohållbar. Detta är givetvis en utveckling som redan startat idag och problemen ökar för varje år.

Om vi i det svenska samhället låtsas som det regnar och ignorerar stigande vårdköer så har det ett pris i tillväxt och nationellt ekonomisk förmåga. I dagens samhälle bygger mycket av vår professionella kompetens på kunskap tillskillnad från industrialismen när det hade ett större inslag av manuellt arbete och enklare inlärning. Det gör att när folk inte längre kan komma till jobbet på grund av att de sitter sjukskrivna hemma och väntar på ingrepp och operation i en vårdkö så är skadan betydligt större för företaget och arbetsplatsen. Vi är inte oersättliga men teknikutvecklingen, den stigande komplexiteten i samhället, har gjort oss mindre ersättliga. Det har en påverkan på våra arbetsplatsers förmåga att fungera och minskar våra medarbetares förmåga att vara effektiva eftersom arbetsplatser är ett samspel som bygger på erfarenhet, kunskap och förmåga. När det samspelet bryts kostar det pengar. Vårdköer, avsaknaden av vård när den behövs, är direkt tillväxthämmande. Det skadar Sveriges ekonomiska förmåga.

Den svenska offentliga vården saknar korrelation mellan vad man betalar och faktiskt vårdbehov vilket gör att det saknar incitament till egenvård, förebyggande motion, livsstilsförändring och en sund livsstil. Vården finansieras med en beskattning som är en fraktion av vad man tjänar, oavsett behov eller livsstil.

Med vårdköer, överbelastning av vårdkedjan och underfinansierade sjukhus inom den offentliga vården kommer de som betalar betydande del av sin inkomst som skatt att uppleva att de inte får något för pengarna.

Om sjukvårdsförsäkringar kompletterar den offentliga vården har man skapat en adaptiv komponent som kan komplettera med finansiering när vårdbehovet ökar och möjliggöra för enskilda att få vård snabbare än traditionell offentlig vård utan att det drabbar andra - andra får en fördel eftersom det frigörs resurser inom den offentliga vården.

Skatter följer inkomsterna i samhället inom de inkomstslag som beskattas för finansiering av den offentliga vården, i huvudsak skatteslaget tjänst, vilket följer arbetslösheten och konjunkturerna i samhället medan vårdbehovet har helt andra cykliska förlopp. Det gör att när arbetslöshet och lågkonjunktur sätter in kan vårdbehoven snarare öka - medan den offentliga finansieringen sjunker.

Sjukvårdsförsäkringar fungerar som en cyklisk buffert mot dessa svängningar i behov och kan säkerställa att de som behöver vara på plats på arbetet kan vara det.

Det naturliga på kort sikt för regering och riksdag är att säkerställa att de som skaffar sjukförsäkring inte behöver betala dubbelt. Man kan lösa det på många olika sätt. Det genomgående måste vara att den enskilde får avdragsrätt och rätt att skattefritt fondera medel för sjukvårdsförsäkring och medicinska utlägg eftersom man tar på sig ett ansvar som annars skulle ersättas med offentliga medel. På längre sikt behövs en reformation av sjukvårdens finansieringsmodell.

Så för många svenskar inträffar följande situation - man betalar höga skatter för att få en vård som inte motsvarar vad man betalt för genom att en del av befolkningen betalar in men alla tar del av det, vården finns inte på plats när man behöver den på grund av vårdköer, som i grunden är att Landstinget tagit dina pengar utan lov, och att man inte premieras för en sund livsstil.

Detta är givetvis frustrerande särskilt som du betalt fullt pris för att få det.
Kompletterande sjukförsäkringar löser detta och skapar inte bara en korrelation mellan behov och utgift utan även en tillgänglighet.

Jan Kallberg (45 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/17052

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Hur betalar man om man inte har pengar. Jag vill gärna ha en extra försäkring, men jag har inte pengar till det. Hur gör jag?
Jag betalar skatt, och jag är grymt nöjd med sjukvården, men om andra får fördelar så vill jag också ha det, men som sagt jag kan inte betala. HUR GÖR JAG?

Permalänk | Anmäl #1 Jim, 2010-01-25, 16:38

"Den offentliga vårdens struktur ger statisk vårdkapacitet och beroende av ett cykliskt skatteunderlag."
OK. Jag väljer att överse med den katastrofala svenskan ovan. Säg att du vill privatisera hela rasket istället. Kallberg. Så enkelt är det nämligen i Kallbergs värld.

Permalänk | Anmäl #2 Bosse Johansson, 2010-01-26, 00:33

"Adaptivt komplement" ... nya floskler är rätt benämning!

Permalänk | Anmäl #3 Fritänkare, 2010-01-26, 15:08

Inget svar?

Permalänk | Anmäl #4 Jim, 2010-01-27, 12:22