Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

jämlikhet

Arvid Malm om jämlikhet

Gör Kamprad dig stressad och kriminell?

En ny bok driver tesen att arbetslöshet, kriminalitet, fetma, drogmissbruk, psykisk sjukdom och nästan alla andra dåliga sociala fenomen du kan tänka dig orsakas av att de fattiga stressas av de rikas rikedom. Det finns många anledningar att vara skeptisk till den idén.


Om författaren

Jag är chefekonom i Skattebetalarnas Förening och bryr mig därför mycket om både skatter, jämlikhet och inkomster.

Tänk dig två välmående villaförorter utanför Stockholm. Husen är välskötta, alla invånarna har jobb och ingen låser dörren på kvällen.

Men så plötsligt introduceras en ny och väldigt beroendeframkallande drog i den ena förorten. Invånarna börjar knarka i stor utsträckning och blir av med jobbet. Kriminella gäng börjar stryka runt på gatorna och ingen bryr sig längre om att plantera om rabatterna.

För de flesta är det naturligt att vilja hjälpa invånarna i den drabbade förorten att ta sig upp på fötter igen, så att saker och ting kan gå tillbaka till utgångsläget. Men enligt en nygammal teori som nu lanseras bland annat i radions OBS! är det fel lösning.

Problemets kärna är nämligen enligt författarna Richard Wilkinson och Kate Pickett inte att samhället fungerar för dåligt i den drabbade förorten. Istället är det välståndet i det förskonade grannsamhället som är hindret för att förbättra läget. Den drabbade förortens invånare blir nämligen så pass stressade av att se sina lyckliga grannar att de drivs in i arbetslöshet, kriminalitet, fetma, drogmissbruk, psykisk sjukdom och nästan alla andra dåliga sociala fenomen du kan tänka dig.

I sin bok "The spirit level" har de i en stor mängd diagram radat upp data från olika länder kring skillnader i inkomst på ena axeln och dåliga saker på den andra. Och mycket riktigt - det verkar som att skillnader i inkomst hänger samman med de sociala olyckorna (i praktiken betyder det att USA har fler sociala problem än Japan, osv.).

Så nog måste det vara de burgnas fel att de fattiga har det dåligt?

Tja, tänk tillbaka till vårt exempel. Vad händer med ojämlikheten när en av de tidigare identiska förorterna blir till problemområde? Mycket riktigt - vi går från total jämlikhet mellan de båda förorterna till att skapa massor av ojämlikhet. Det är svårt att tänka sig ett allvarligt socialt problem som inte nästan med automatik gör samhället mer ojämlikt.

På samma sätt är det svårt att se hur allvarliga sociala problem skulle kunna vara frikopplade från varandra. När brottsligheten ökar i ett område blir det knappast lättare att vara arbetsgivare där.

Att det finns ett samband mellan ojämlikhet och dåliga saker är därför inte överraskande. Men det säger heller inte särskilt mycket. Det hindrar dock inte författarna, som insisterar på att det är just stressen som orsakas av de burgnas relativa burgenhet som orsakar de fattigas drickande, psykiska ohälsa, fetma, brottslighet, brist på tillit till varandra, och så vidare.

Men är det verkligen Danderydsbornas (eller som i boken, de rikaste 20 procenten, I Sverige de som tjänar över 30 300 kronor i månaden) relativa välstånd som ligger bakom till exempel Rosengårdsbornas sociala problem?
Problemet är inte nytt - det är väl känt att det inte går att visa orsakssamband bara genom att rada upp variabler som korrelerar med varandra. "Korrelation är inte kausalitet" är bland det första de flesta lär sig under en utbildning.

Det gäller särskilt när det gäller att försöka förstå komplexa sociala samband. När det som i vårt exempel kommer ut en ny och extra beroendeframkallande drog på marknaden kan det lätt leda till både ökad brottslighet, sämre folkhälsa och ökad ojämlikhet. Men det betyder inte att det ökade drogmissbruket orsakades av den ökade ojämlikheten i inkomster.

Därför är det viktigt att författarnas försök att visa att sociala problem är just "de rikas" fel är förvånansvärt tafatta. De visar att ojämlikhet bättre "förklarar" (I.e. samvarierar) med sociala problem än absoluta fattigdomsmått. Visst har vi sedan länge kommit förbi Dickensstadiet där sociala problem orsakas av att människor inte har råd att utbilda sig eller köpa mat. Men återigen - det betyder inte att Rosengårdsbornas sociala situation är orsakad av t.ex. gruvarbetarna i Kiruna (snittinkomst 30 300 kronor i månaden).

När man mer direkt ska försöka fälla de välbeställda för de sociala problemen går det ännu sämre. Man lägger inte särskilt mycket krut på saken, och när man väl försöker är resultaten överraskande.

På sidan 142 i boken undersöker man utvecklingen i USA, det land som författarna studerar närmast. Författarna konstaterar att de sociala problemen i USA på flera viktiga områden minskade under 90-talet, samtidigt som ojämlikheten minskade. Hade då de rika äntligen klämts åt, så att de fattiga fick en chans att bli mindre stressade? Nej. Författarna konstaterar att "the rich continued to pull away from the bulk of the population".

När Wilkinson och Pickett väl försöker verkar det med andra ord vara svårt att visa att det krävs att man försämrar för "de rika" för att de fattiga ska få det bättre. Men det drar de inga slutsatser av. I en intervju med Sveriges Radio förklarar Wilkinson självsäkert istället att det är helt nödvändigt att plocka ner "de rika" för att få positiva resultat.

Det finns med andra ord anledning att vara rejält skeptisk mot författarnas tes att olyckan i Sverige ökar när Kamprad bygger upp Ikea och blir rik på kuppen, eller när Spotify eller Skype blir nya svenska exportunder.
Det betyder sedan inte att jämlikhet och stabila samhällen inte är något som vi ska bry oss om.

Tvärtom - ett samhälle med en jämlikhet som bygger på att få lyckas dåligt i livet är alltid något vi ska jobba för. Lika viktigt är att vi odlar en schysst attityd mot andra, oavsett hur mycket pengar de har i lönekuvertet. Men extra straffbeskattning av den som skaffat en högre lön kommer knappast att göra Sverige till ett bättre land att bo i för särskilt många.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/17008

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

'Den nya och beroendeframkallande drogen' - det torde vara nåt som media och politiska beslutsfattare fått i sig och som fått dem att öppna Sverige för en ohämmad och kostsam invandring från mycket främmande avlägsna kulturer. För Rosengårdsborna är det kanske just föreställningen om att svenskarna har det så mycket bättre som gör att en del tongivande typer uppträder destruktivt. Media gör också sitt bästa för att blåsa under deras tankar om att de är utsatta för diskriminering.

Permalänk | Anmäl #1 oveg, 2010-01-25, 11:12

Helt sjuk vänsterextremism, inte mycket mer att säga...

Komiskt vad de hittar på för tokigheter bara för att försöka dölja det riktiga och extremt uppenbara egentliga problemet, d.v.s. massinvandringen, som håller på att kasta vårt samhälle ner i avgrunden!

Vakna nu, kejsaren är naken!

Permalänk | Anmäl #2 Jonas D Persson, 2010-01-25, 14:49

Njaa, nog är det så att det finns individer som exempelvis sov sig igenom skolan och inte tror att de kommer att lyckas bra ekonomiskt med ett okvalificerat kneg utan framtidsutsikter. De inbillar sig att kriminalitet är lösningen på problemet vilket ju inte alls är sant. det gäller att stoppa den utvecklingen, NU!
Då måste vi:
-se till att ungdomar inte försummar skolan
-se till att det lönar sig att arbeta ( läs= inga socialister tll makten )
-stoppa alla tendenser till kriminalitet och drogmissbruk
-.......det finns förmodligen några hundra saker til jag skulle kunna räkna upp........

Permalänk | Anmäl #3 Janne, 2010-01-27, 12:16

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.